Institutet för entreprenörskaps- och småföretagsforskning
– sprider kunskap om entreprenörskap, innovation och småföretag
citatBloggen finns kvar men har inte så hög prioritet i vårt nya arbetssätt.
Läs Magnus inlägg på esbribloggen
Forskare inte bäst på företagande
Professor Johan Wiklund, Syracuse University i New York.
Publicerad: 2010-12-20

Forskare inte bäst på företagande

15 december arrangerade Esbri ett policyseminarium med Johan Wiklund. Rubriken var ”Akademiskt entreprenörskap – En överskattad business?” Han presenterade ny forskning som visar att de akademiska avknoppningarna i Sverige är försvinnande få, och att de presterar sämre än avknoppningar från privata företag.

Johan Wiklund är numera professor i entreprenörskap vid Syracuse University i New York och Internationella Handelshögskolan i Jönköping. Tidigare har han bland annat varit verksam vid Handelshögskolan i Stockholm.

Under seminariet presenterade Wiklund en studie som han genomfört tillsammans med Karl Wennberg, Handelshögskolan i Stockholm och Ratio, samt Mike Wright, CMBOR och EM Lyon. De har undersökt företagande hos universitetsutbildade och universitetsanställda människor, och jämfört dem med personer som har motsvarande utbildning, men som varit anställda i det privata näringslivet innan de beslutade sig för att starta eget.

- Det här är forskningsfrågor som jag har funderat på i tjugo år. Därför är det kul att vi har genomfört det här projektet, sa Johan Wiklund.

1987 arbetade Wiklund på ett teknikcenter i Linköping, och försökte föra över kunskap från forskare till företag. Han har även kommit i kontakt med frågorna via Connect, och i sitt arbete i Jönköping. Där hjälpte han bland annat studenter att få riskkapital.

- Forskare och studenter uppmuntras att starta företag, men vi borde först ta reda på om detta ger avkastning. Är det en bra grej, helt enkelt?

- Efter att ha funderat på detta så länge ville jag ha data också, och slog mig ihop med Karl Wennberg och Mike Wright. Målsättningen med forskningsprojektet var att få en lite annorlunda policydebatt.

I Sverige har vi länge sneglat på USA för inspiration inom policyområdet. 1980 fick senatorerna Birch Bayh och Bob Dole igenom den numera världsberömda Bayh-Dole Act.

- Det här var på den tiden som republikaner och demokrater kunde samarbeta, konstaterade Wiklund.

Bayh-Dole Act innebar att de amerikanska universiteten ägde resultaten av federalt finansierad forskning. Innan hade det varit oklart vem som egentligen var ägare: staten, eller kanske det företag som sponsrat forskningen?

- I Sverige är det faktiskt forskarna själva som äger resultaten av forskningen, genom lärarundantaget. Detta är något som har diskuterats även i USA! Så samtidigt som vi sneglar på dem, tittar de mot oss.

Många studier av hur kunskap spiller över från universiteten är alltför snäva, enligt Johan Wiklund. Att till exempel bara titta på hur många startups som rapporteras in från tekniköverföringskontoren ger för små siffror: 29 stycken från MIT under 2001, och 6 stycken från Stanford samma år.

Wennberg, Wiklund och Wright startade därför sitt projekt med en bredare utgångspunkt. De ville jämföra två entreprenörstyper: ”Steve” och ”Lisa”. Steve har universitetsexamen, och har jobbat på ett universitet tills han valde att starta eget. Lisa har motsvarande universitetsexamen men valde att jobba inom det privata näringslivet innan hon startade företag. I forskningen och policydebatten om akademiska avknoppningar är det ”Stevarna” som stått i fokus – men kanske är det ”Lisorna” som står för mest entreprenöriella aktiviteter?

I studien undersöktes samtliga avknoppningsföretag från svenska lärosäten, och samtliga företag som startas av folk med samma utbildning, men som har knoppats av från privata företag. Den studerade perioden är 1994-2001. Förutom att räkna antalet startade företag har forskarteamet även följt dem över tiden: Anställer de? Ökar omsättningen? Och är de fortfarande vid liv efter några år?

- Vi tänkte att det skulle vara kul att jämföra. I båda fallen handlar det om kunskapsöverföring via entreprenörskap. Både Steve och Lisa har, i och med sin universitetsexamen, förutsättningar att starta kunskapsintensiva företag. Frågan är bara vilken väg till entreprenörskap som är mest produktiv?

I datasetet fann forskarna 528 universitetsavknoppningar, och 8 663 andra avknoppningar. Det innebär att 6 procent knoppades av från akademin, och 94 procent från det privata näringslivet. De här siffrorna talar sitt tydliga språk, menade Wiklund.

- Man kan ju fundera på hur många organisationer som jobbar just för att få fram universitetsavknoppningar, och hur mycket pengar som satsas på detta. Det är kanske jättebra. Men jag tror att det är jättedåligt, sa han.

- Vår studie visar att företagsavknoppningarna är 14 gånger fler än universitetsavknoppningarna. Dessutom presterar de bättre. Branscherfarenhet är en mycket viktig variabel.

I stället för att fortsätta fokusera på universitetsavknoppningarna borde debatten vidgas, anser Wiklund. Tillväxt i kunskapsintensiva företag för med sig vissa problem, och det oavsett företagets ursprung. Mer krut borde därför läggas på en generell entreprenörskapspolicy.

- Satsningar på FoU inom universitetsvärlden kommer samhället till godo på många sätt. Jag menar att universitetens viktigaste uppgift i dag är densamma som för 500 år sedan. Nämligen att utbilda kompetenta människor som går ut och gör något bra, till nytta för många människor, sa Johan Wiklund.

I seminariet deltog ett 15-tal personer som bland annat representerade Vinnova, Tillväxtverket, näringsdepartementet, Tillväxtanalys, Saco, Svenskt Näringsliv och riksdagen.

Kontakta jwiklund@syr.edu

Johan Wiklunds powerpoint-presentation finns här.


Text: Åse Karlén


 
Kommentarer (7 st)
Kommentarer
23 dec 2010, 11:41
Av Peter Reivall, webbsida
Jag har anpassat den dubbla bokföringens teori och manuella tillämpning efter datorernas sätt att räkna bokföring. I och med detta har jag gjort den 500-800 år gamla bokföringen dramatiskt mycket lättare att som system förstå. Detta i sin tur till nytta för flertalet ekonomistuderande och företagare, igångvarande som framtida nystartande.

Se riskbekante Anders Anderssons förkortade (7 min) version på YouTube av mitt seminarium på Stockholmsmässan i Älvsjö utställningen Eget Företag i oktober "Lär Dig bokföring på en timma - manuell- och datorbokföring" www.driva-eget.se/bokföring eller min hemsida www.saldosystem.se

Kommentarer från Handelshögskolan och nedåt i ekonomhierarkin har varit (24 år nu)i stil med "Är folk så djävla dumma att de inte förstår bokföringen har de inte här att göra" Inte heller har man från den fisförnäma akademiska världen, velat eller kanske vågat, sänka sig till den reella nyföretagarvärldens nivå och ta en debatt/dialog med mig en i förskingringen verkande civ ek. Att förvänta sig att dessa s.k. företagsekonomer så långt från verklighetens entreprenörer man kan komma skall kunna leda och utveckla ett entreprenöriellt tänkande får betraktas som osannolikt.
En bra debatt utifrån en akademisk "självinsikt" / forskning förklarande det självklara hoppas jag nu startat.

Peter Reivall
entreprenör/civ ek/lärare(adjunkt)
21 dec 2010, 21:11
Av Docenten på Tvären
Svar Paul

Jag skall svara på dina kommentarer från flera olika världar.

Grejen är inte att de som gjort ngt (Lisa) sagt ngt utan prylen är att de som inte gjort ngt utan bara snackat (Steve) har fått 86% av svensk forskning.

Nu finns det skäl till detta i form av ex lagen om offentlig upphandling som efterlevs slaviskt i Sverige - så slaviskt att man kommer med ny lagstiftning som kompenserar det som EU i övrigt gör. I EU skiter man i detta och lägger utveckligsprojekt på lokala bolag = en enorm tillväxt resurs.

I Sverige dumpar de stor aktörerna budet. De får jobbet och tar igen det på ett dåligt jobb som kräver MASSOR av efterarbete. Vanligt ex. inom journalsystem inom sjukvården och ex. VÄSTTRAFIKs nya biljettsystem (besök gärna liseberg - köp ett kort och dela betalningen på barn och vuxna från oliak hållplatser och olika zoner .... lycka till).

Sedan - forskningen får inte bli som David Horrobins klassiska artikel i Nature där han visar att den nya biologin givit oss så lite tillbaka.

Den kan möjligen göra det - men frågan är om inte den rätta vägen är att ta ett steg i taget.

Visst finns det serpenditeter men de är få inom ex. life science (i modern tid) och nästan aldrig från universitet. Ty forskare är inte de som ser detta - de är fokuserade på aimen. Så var det för Flemming. Mögel i bakterieodlingen var vanligt. Det slängde man. Men Flemming undrade - varför växer de ej? Det blev PC.

Om jag tar på mig hatten som utvärderare av akademiska företag överskattar de sin förmåga etc å det grövsta. Forskare har i princip ingen koll alls på krav inför en FDA eller CE märkning. De tror de botat all cancer med ett råttförsök.

Så, jag tror som docent att det är nyttigt om universiteten taggar ner på sin självbelåtenhet och inser att de inte är hjulet utan bara en kugge.

mvh
21 dec 2010, 19:04
Av Paul
Jag förstår inte varför debatten alltid hamnar i antingen det ena eller andra lägret. Det är lysande att nu ha en studie som faktiskt försökt kvantifiera antalet spinn-offs i akademi och industri och som dessutom följt upp hur spinn-off företagen vuxit baserat på ursprung. Som redan nämnts, det är inte förvånande att industri spinn-offs är mer framgångsrika och det är skönt att ha data att stödja sig på.

Det som saknas i rapporten dock är förklaringen att de flesta TTOs på universitet och högskolor och definitivt Stanfords, inte har som mål att producera start-ups utan att se till att upptäckterna kommer i de händer som är mest kapabla att skapa innovationer och produkter av upptäckterna. Huvuddelen av Stanfords patent som används, ut-licensieras till existerande bolag. (Man kanske istället bör debattera att majoriteten av alla patent (både universitets och industri-ägda) aldrig används och att enorma summor hamnar i patentjuristernas och patentverkens fickor).

Jag tycker att det är vansinne att diskussionen hamnar i om man ska stötta antingen grundforskning eller tillämpad forskning. Båda är livsviktiga och det som behövs är bättre system och affärsmodeller för kunskapsöverföringen mellan akademi och industri så att forskningsresultat blir till innovationer och inte bara patent!
21 dec 2010, 12:12
Av Länk till RISE
http://www.ri.se/om-rise/vd-kronika/den-svenska-paradoxen-finns-den

21 dec 2010, 12:11
Av Också forskare
"Det finns ingen svensk paradox"

Det budskapet dundrade RISE ut 2009

Vinnova började skruva på sin uppfattning tidigt 2010

http://www.esbri.se/artikel_visa.asp?id=920

Och Charles Edquist sammafattar det väl här (år 2003) - snacka om motbacke !!!

http://www.fof.se/tidning/2003/7/den-svenska-paradoxen

21 dec 2010, 12:04
Av Stanley
Krävs det forskning för att komma till denna uppenbara slutsats?

Om vi verkligen avser att bygga ökat välstånd i landet genom att satsa på innovation bör det Svenska "Innovationssystemet" i högre grad stimmulera förnuftiga industriellt drivna kundlösningar, snare än teknikpushade idéer från akademierna,
21 dec 2010, 12:00
Av Docenten på Tvären
Äntligen. Någonting har hänt i Sverige. En artikel av detta slag skulle vara helt omöjlig för bara 2 år sedan. Nu vågar man plötsligt tala om och erkänna den svenska paradoxen. Problemet nu är att få ex universiteten och högskolorna att inse att de ej är motor i tillväxten och att de måste släppa pengar till grenar som är det. Troligen måste vi följa Sverker Sörlins förslag att åter satsa på instituten (SISTER rapport 2004 eller 2006), ty de som forskar är och förblir inte företagare. Fem år till avhandling och du är "företagsfri". Och professorerna är med få undantag lika företagsfri som sina elever.

Hur vi hamnat här beskriver SS bra i sin rapport

http://www.sister.nu/pdf/wp_31.pdf


T.o.m VINNOVA har lyft fram innovationsfrågorna i sin senaste (mkt bra) rapport "Därför behöver Sverige en innovationspolitik"

http://www.vinnova.se/sv/Publikationer/Produkter/Darfor-behover-Sverige-en-innovationspolitik/

Sverige satsar mest på FoU av sin BNP i hela OECD. Men vi får ut dåligt. Skälet är att 86% av statlig FoU går via akademierna i tron att det ger tillväxt. Men det gör det ej utan de satsar på spets för att få Nobelpris. Men basindustrin behöver inte spetsforskare för att utvecklas. 14% går till "behovsprövad" FoU.

I USA är det tvärtom och mkt vanligt att man direkt med eget företag försöker tjäna pengar på sin FoU. Och USA har mest Nobelpris.

Så paradoxen är att OM du satsar på behovsnära forskning får du också mest Nobelpris !

Men vi kommer ej kunna ställa om forskarna i Sverige i den takt vi behöver. Vi får skära i deras anslag och skapa nya fristående institut !!!
Kommentera artikeln
Kommentarer
Namn
Länk till egen sajt/blogg
Kommentar
 
Mest lästa artiklar nu