Institutet för entreprenörskaps- och småföretagsforskning
– sprider kunskap om entreprenörskap, innovation och småföretag
citatBloggen finns kvar men har inte så hög prioritet i vårt nya arbetssätt.
Läs Magnus inlägg på esbribloggen
Innovationspolitiken missar kvinnorna
Malin Lindberg har lagt fram avhandlingen Samverkansnätverk för innovation – en interaktiv och genusvetenskaplig utmaning av innovationspolitik och innovationsforskning vid Luleå tekniska universitet. I den undersöker hon fyra samverkansnätverk för kvinnor: Emma Resurscentrum i Västerbotten, Saga i Norrbotten, Företagsamma Kvinnor i Västmanland och Lika Villkor i Södermanland. Samtliga nätverk deltog i projektet Lyftet.
Publicerad: 2011-01-21
Följande text publicerades även i Entré nr 4, 2010:

Innovationspolitiken missar kvinnorna

Dagens innovationspolitik missgynnar entreprenörer som är kvinnor. Trots att de bedriver innovativa processer och uppfyller de kriterier som krävs, får de inte lika mycket stöd som mansdominerade innovationsmiljöer. De är heller inte lika representerade i innovationsforskningen.

I sin avhandling studerar Malin Lindberg fyra samverkansnätverk för kvinnor. Syftet är att visa på normerna bakom den politik och forskning som bedrivs kring innovationssystem, Triple Helix, kluster och andra samverkansnätverk för innovation.

- Vems verklighetsbild och erfarenheter har fått bidra till de policyprogram som ska stötta företagande och innovation? Vilka konsekvenser har det fått för människor av olika kön?

- Jag har även försökt komplettera bilden av hur samverkansnätverk för innovation kan stöttas och främjas. Detta genom att belysa insikter och erfarenheter från aktörer som hittills inte fått göra sina röster hörda i det här kunskaps- och politikområdet, säger ekonomie doktor Malin Lindberg.

Hon har kartlagt samverkansnätverkens innovativa miljöer och undersökt hur de organiserat sig, vilka strategier de använt och vilka resultat det gett. Vilka innovationer hade anknytning till de fyra samverkansnätverken? Hur upplevde deltagarna att omvärlden bemött dem?

- De här fyra nätverken hade en gemensam erfarenhet. De kände sig marginaliserade, när det gällde just företags- och innovationsutveckling.

Lindberg jämförde nätverkens organisering med de teorier som finns kring kluster, innovationssystem och Triple Helix – de formationer som får mycket medel från statligt håll, och som även får mycket uppmärksamhet inom forskningen.

- Det gjorde jag inte för att visa att kvinnor skulle vara annorlunda i sig, utan för att visa hur en marginaliserad grupp som vill förverkliga sina idéer uppträder. Jag menar att de uppfyller kriterierna för vad som är ett kluster, ett innovationssystem och vad som är Triple Helix. De har verkligen organiserat sådana innovativa miljöer som borde kunna främjas av politiken och forskningen. Trots det gavs de inte plats, mycket på grund av genusstrukturer.

Triple Helix handlar om samverkan mellan privat, offentlig och akademisk sektor. De studerade nätverken tog även in en fjärde sektor: den civila sektorn. Ideella föreningar, stiftelser och studieförbund spelade en viktig roll för att hålla ihop organisationerna, men också för att komma med nya idéer, vara kompletterande projektägare och liknande.

- Det i sig blir en sorts teoretisk utveckling av Triple Helix-begreppet. I praktiken finns det nätverk för innovation som organiserar sig annorlunda. Därför lanserar jag begreppet ”Quattro Helix” i avhandlingen, för att beskriva dessa nätverk.

- De har utmanat den dominerande bilden i både innovationsforskning och innovationspolitik att det främst är män i mansdominerade sektorer som bidrar till ekonomi och tillväxt. De har visat att även de aktörer som blivit marginaliserade har stor potential att bidra. På så sätt utmanar de den befintliga forskningen och politiken.

Lindberg undersökte även hur upplevelsen av att vara marginaliserad hänger ihop med kön inom innovationspolitik och forskning.

- Jag visar att kön ”görs” på ett väldigt segregerande och hierarkiskt sätt i den nuvarande politiken och forskningen. Det finns ingen empirisk anledning att göra skillnad mellan kvinnor och män på det här området.

Malin Lindberg menar att hennes slutsatser kan fungera som underlag till en förändring av innovationspolitiken, så att den stöttar både kvinnors och mäns initiativ till innovativa miljöer.

- Policymakarna behöver ta reda på varför vi har värderat näringar som sysselsätter många kvinnor så lågt i relation till näringar som sysselsätter många män. Och vilka ekonomiska konsekvenser har detta fått? Miljontals kronor har ju satsats på att stötta formationer i mansdominerande näringar, säger Lindberg.

Kontakta malin.lindberg@ltu.se

Projektet Lyftet
Malin Lindberg genomförde de första åren av sitt avhandlingsarbete inom ramen för projektet Lyftet. Syftet med projektet är att lyfta erfarenheter av att främja kvinnors företagande och innovation till en gemensam kunskapsplattform och relatera detta till befintlig innovations- och regionalpolitik.

Läs mer på Lyftets webbplats


Text: Maria Marathon Sjöberg


 
Kommentera artikeln
Kommentarer
Namn
Länk till egen sajt/blogg
Kommentar