Institutet för entreprenörskaps- och småföretagsforskning
– sprider kunskap om entreprenörskap, innovation och småföretag
citatFörstapriset gick till team EpebFyr vid Fyrisskolan i Uppsala
Läs Helenes inlägg på esbribloggen
Circle attraherar utländsk talang
Charles Edquist, Jan Fagerberg och Jonas Gabrielsson på Circle.
Publicerad: 2011-02-28
Följande text publicerades även i Entré nr 4, 2010:

Circle attraherar utländsk talang

Forskningscentrumet Circle startade för sex och ett halvt år sedan. Snart är man uppe i 40 medarbetare som fördelar sig på tre forskningsområden: innovation, entreprenörskap och forskningspolitik. Det internationella nätverket är stort, och till workshopen Explore i början av december kom flera världsstjärnor på besök. Nu siktar Circle på att öka dialogen med policyskapare.

- Vinnovas utlysning 2004 katalyserade fram Circle. Det var Big Bang för oss, säger Charles Edquist.

Han har varit föreståndare för centrumet sedan starten och ser nu fram emot ytterligare sex års stöd från Vinnova.

- Vi har vuxit till 35 medarbetare i dagsläget, varav 60 procent har rekryterats från andra länder. Dessutom har vi precis utlyst fem nya forskartjänster. Circle har engelska som arbetsspråk och vi får in ansökningar från alla möjliga håll. Det är en stor tillgång, och det ger oss ett omfattande internationellt nätverk.

Circle har sin fysiska hemvist vid Lunds universitet, men samarbetar med Blekinge tekniska högskola. Centrumet är tvärvetenskapligt inom tre närliggande fält: entreprenörskap, innovation och innovationssystem, samt forskningspolitik – eller ”forskning om forskning”, som ämnet ibland benämns.

- I och med att vi är så många forskare har vi uppnått en kritisk massa inom varje fält. De fungerar som egna delområden, men också tillsammans. Vi har inga vattentäta skott mellan fälten, forskarna uppmuntras att samverka. Det är väldigt befruktande och ger en massa synergier.

- Jag tror det ligger i tiden att de tre områdena integreras. Det framgick också av Vinnovas utlysning våren 2010, säger Edquist.

Kopplingarna mellan innovation, entreprenörskap, teknologi och samhälle var även temat för workshopen Explore. Den arrangerades 6-8 december och handlade om att utforska kunskapsbasen i kunskapsekonomin. Jan Fagerberg, Circle och Universitetet i Oslo, är en av upphovsmännen.

- Som innovationsforskare har jag engagerat mig i att sammanfatta vad vi vet om innovation. Jag var bland annat medredaktör till Oxford Handbook of Innovation som kom 2004. I arbetet med boken stod det klart för mig att det inte är så lätt att avgränsa innovationsfältet, och bestämma vilka som är de centrala bidragen, säger Jan Fagerberg.

Tillsammans med Koson Sapprasert från Universitetet i Oslo utvecklade han en metod där översiktsverk, så kallade ”handbooks”, användes för att studera forskningsfältet innovation. Metoden intresserade även Circlekollegan Hans Landström, som själv varit redaktör för översiktsböcker i bland annat entreprenörskap. Tillsammans med de nederländska forskarna Önder Nomaler och Bart Verspagen, samt britterna Ben Martin och Paul Nightingale, lämnade de in en ansökan till det EU-finansierade nätverket Dime. Resultatet blev projektet ”Exploring the knowledge base of the knowledge economy”, eller kort och gott Explore.

- Syftet med Exploreprojektet var helt enkelt att använda den metod vi utvecklat på tre fält: innovation, entreprenörskap och STS. Det senare står för Science, Technology and Society och handlar om förhållandet mellan vetenskap, teknologi och samhälle. Vi ville jämföra fälten och se hur kunskapsförutsättningarna sammanföll eller skiljde sig åt.

Detta blev det tillfälle att göra när Circle stod som värd för Explore. Workshopen lockade en rad prominenta gäster, bland andra Howard Aldrich och Maryann Feldman från University of North Carolina at Chapel Hill, USA, Bengt-Åke Lundvall, Aalborg universitet, Danmark, och James Utterback, MIT, USA.

- De tre fälten handlar på olika sätt om den roll som forskning, innovation och nya initiativ spelar i kunskapsekonomin. Under workshopen hade vi bra diskussioner kring detta. Och jag är extra glad över att några av de mest kända forskarna inom sina respektive fält, till exempel Aldrich, Feldman, Lundvall och Utterback, tyckte att det var mödan värt att komma till Lund och vara med som kommentatorer.

Varför är det då så viktigt att sammanföra forskning om innovation, entreprenörskap och STS? Fagerberg menar att kunskap om sambanden mellan fälten kan påverka den förda politiken i stor utsträckning.

- För teoretikern Joseph Schumpeter var entreprenörskap och innovation två sidor av samma fenomen. Så enkelt är det kanske inte, men visst hänger det ihop. Forskning är viktigt för innovation, och politiken kring detta är därför också relevant. Detta gör att vi måste bringa klarhet i vad de tre fälten har gemensamt.

- Vi måste också ta reda på om forskningslitteraturen tar hänsyn till hur fälten sammanfaller. Sociala mekanismer, nätverksstrukturer och organisatoriska förhållanden kan medföra att sambanden inte blir tillräckligt uppmärksammade. Jag ser en fara i detta. Det kan få negativa konsekvenser för möjligheten att utveckla politik inom dessa fält.

- Vårt initiativ – och Circles forskningsteman – är ett försök att motverka en sådan nedbrytning av kunskapen, säger Jan Fagerberg.

Att komma med input i policyfrågor är inget nytt för Circle. Men tidigare har man mest arbetat med traditionella insatser som debattartiklar och medverkan på policyseminarier. Inför den nya ansökan till Vinnova satte sig medarbetarna ner och funderade över hur policyinsatserna kunde vässas till.

- Vi kommer att lansera flera aktiviteter som stärker dialogen med policyskaparna. Det handlar dels om en formalisering av sådant vi redan gör och som fungerar bra, dels om insatser som är nya för oss, berättar Jonas Gabrielsson som varit verksam på Circle sedan 2005.

Circle kommer bland annat att använda sig av en referensgrupp med experter som är rådgivande i policyfrågor. I gruppen kommer representanter från de regionala och nationella innovationssystemen att ingå, men även internationella aktörer.

- Tanken är att de ska komma med synpunkter när vi startar upp nya forskningsprojekt. De kommer inte att sätta Circles forskningsagenda, däremot bidra med förslag om spännande frågor att ta upp, och annorlunda vinklar på problemen. Det är viktigt att få sådan input, både från policyhållet och från näringslivet.

De senaste åren har Circle samarbetat med Region Skåne. Det erfarenhetsutbytet kommer att fortsätta ungefär som tidigare med återkommande möten.

- Det handlar om behovsorienterade, informella möten där vi kan få ytterligare policyorienterad feedback på våra projekt. Forumen är ganska hands on, medan återkopplingen från referensgruppen kommer att vara av mer strategisk karaktär.

Circle planerar dessutom en årligen återkommande konferens där presentationer av centrumets forskning står i fokus. Den blir också ett tillfälle till nätverkande mellan regionalt och nationellt policyfolk, samt representanter från näringslivet.

Kommunikationen med policyskapare, medier och andra forskningsintresserade ska också förstärkas på Circles webbplats. Pågående och avslutade forskningsprojekt kommer att sammanfattas, indexeras och göras sökbara.

- En annan aktivitet som ökar policydialogen är den doktorandkurs vi kör till våren. Den omfattar fem veckors heltidsstudier och några av platserna är reserverade för deltagare från exempelvis Vinnova och LU Innovation.

- Vi provade detta redan 2007, och den kursen var mycket uppskattad. Deltagarna som kom från Vinnova ställde bra frågor, och fick möta nationella och internationella experter inom akademin. Doktoranderna tyckte också det var positivt att få nätverka med folk som jobbar med de här frågorna varje dag. Bra forskning är policyrelevant, konstaterar Jonas Gabrielsson.

- Circles forskning är policyrelevant till sin natur. Men det gäller att överbrygga de gap som finns mellan forskarvärlden och policyvärlden. Under de senaste 15-20 åren har stora framsteg skett. Nu är det bara att jobba vidare – så kanske våra statsråd lär sig något om innovationssystem, säger Charles Edquist.

Mer om Circle
Circle står för Centre for Innovation, Research and Competence in the Learning Economy.

Circle ingår, tillsammans med Cesis och Ciir, i Vinnovaprogrammet Effekter av innovationspolitik för hållbar tillväxt.

Utöver detta finansieras Circle av Lunds universitet, Vetenskapsrådets Linnéstöd samt EU.

Läs mer på www.circle.lu.se


Text: Åse Karlén


 
Kommentera artikeln
Kommentarer
Namn
Länk till egen sajt/blogg
Kommentar
 
Mest lästa artiklar nu