Institutet för entreprenörskaps- och småföretagsforskning
– sprider kunskap om entreprenörskap, innovation och småföretag
citatTa del av vår Q&A med Johan Wiklund på temat adhd och entreprenörskap
Läs Helenes inlägg på esbribloggen
Bra data ger bra forskning
Martin Andersson och Anders Broström
Publicerad: 2011-04-01
Följande text publicerades även i Entré nr 1, 2011:

Bra data ger bra forskning

Hur interagerar företag med lokala universitet? Vad kan man lära sig av att exportera? Vilka är effekterna av offentlig FoU? Och hur påverkar allt detta samhällets innovationskraft? Innovationssystemsansatsen är spridd, men innehåller en hel del frågetecken. Cesis bygger databaser för att finna svaren.

Forskningscentrumet Cesis har varit igång sedan hösten 2003 och fick förnyat förtroende när Vinnova gjorde en ny utlysning 2010. Cesisforskarna är 13 till antalet, jämnt fördelade på KTH i Stockholm och Internationella Handelshögskolan i Jönköping. Nationalekonomi är den gemensamma basen, och empiriska analyser specialiteten. Ett centralt forskningsintresse är nätverk i innovationssystem.

- I vår ansökan till Vinnova preciserade vi sådant som vi egentligen har gjort ända sedan starten. Det handlar till exempel om att formulera innovationssystemsansatsen så att den blir empiriskt mätbar. Innovationssystem är ett luddigt begrepp, det innefattar alla möjliga komponenter, säger Martin Andersson som är forskningskoordinator på Cesis.

- Vi utgår i huvudsak från en nätverksansats, och nätverk är också ett mångfacetterat begrepp. Det kan exempelvis handla om nätverk för varuflöden – export och import – eller nätverk för kunskap och innovation, där företag har utbyten med lokala universitet och konsultbyråer, fortsätter han.

Stockholmsregionen är Sveriges mest importintensiva region. Det betyder att det i stockholmsmiljön finns en mängd företag och individer som har kontakt med utlandet, och det handlar inte enbart om varuflöden. Relationerna kan ge upphov till nya idéer, och de får effekter både för det enskilda företaget och för samhället.

Anders Broström arbetar också med att koordinera och administrera Cesis, vid sidan av sin egen forskning.

- På Cesis har vi alltid varit intresserade av företagsnivån. Framöver ska vi studera de nätverk som finns inom och mellan företag, sektorer och regioner, över tid. Vi vill veta vad de fyller för funktion för innovation och tillväxt, säger Broström.

Som icke-forskare är det lätt att tro att data är kunskap, färdig att redovisa. Det stämmer inte riktigt. För att kunna dra slutsatser måste man förstå hur datamaterialet har samlats in, veta vad det representerar, se vilka problem och brister som finns, och eventuellt korrigera dem. Under årens lopp har Cesis investerat rejält i databaser med material från en rad olika källor.

- Våra databaser är moderna forskningsinfrastrukturer. De är för oss vad den senaste, häftiga lasern är för fysikforskare.

- Vi har en person anställd som bara håller på med datahantering. Det ses som lyx av många av våra utländska kollegor, och är något vi verkligen prioriterar. Vi har bara börjat skörda frukterna av det vi byggt upp, och vi fortsätter bygga, säger Anders Broström.

- En viktig del av Cesis strategi är att ha tillgång till bra data. Det är ett sätt att etablera sig i den internationella forskargemenskapen, säger Martin Andersson.

Han menar att det exempelvis är lätt att påstå att ”Företag i stora regioner är mer produktiva”, men desto svårare att utreda mekanismerna bakom. Det kräver en mer noggrann analys av datamaterialet, och kanske även en kombination av olika källor.

- En förklaring till varför stora regioner är mer produktiva är att rörligheten är större där. I de databaser vi har tillgång till kan vi följa hur individer byter arbetsställen. Och i och med att vi har heltäckande data kan vi säga mer om rörligheten mellan akademi och näringsliv, till exempel i vilken utsträckning professorer har egna bolag, säger Andersson.

Cesis har köpt in data från bland annat SCB och PRV, och materialet innehåller både svenska och utländska individer och företag. Här finns till exempel statistik om alla aktuella företag i Sverige, och om alla sysselsatta individer i landet. Databaserna rymmer också uppgifter om att företag har introducerat nya produkter, samarbetat med universitet eller andra företag, tagit ut patent, exporterat, importerat eller investerat i FoU. Det går också att utläsa vilka företag som är helt nya, och vilka som är nya på grund av sammanslagning, uppköp eller avknoppning.

- Att vi i Sverige och Norden har register med heltäckande data är unikt. SCB-registren har också blivit mer tillgängliga på senare tid, berättar Broström.

- Tricket är att göra intressanta kombinationer av datakällor, till exempel om individer och företag.

Det har Cesisforskarna Börje Johansson och Hans Lööf gjort i sitt pågående projekt om effekten av FoU-insatser. De utgår från det grundläggande problemet att FoU är en investering som företag måste göra, trots att avkastningen är osäker och långsam. I dåliga tider väljer många att dra ner på FoU-verksamheten, vilket kan göra att de får ännu svårare att komma igen. Men vilka är företagen som fortsätter att investera även under finanskriser?

Med hjälp av Cesis databas har Johansson och Lööf kunnat jämföra företag som investerar i FoU kontinuerligt, sådana som gör det temporärt, och sådana som inte alls satsar på FoU. De finner att de kontinuerligt investerande företagen blir mer konkurrenskraftiga, och växer bättre. I sina nätverk bildar de kunskapshubbar som mindre företag kan formera sig kring.

- Vi behöver företag som Ericsson och Astra, konstaterar Broström.

- Tidigare forskning i ämnet har gett blandade resultat: vissa studier visar att FoU-investeringar har positiva effekter medan andra visar på negativa effekter. Ytterligare studier har inte kunnat visa någon effekt alls. De här konstiga resultaten kan delvis förklaras av att man har blandat ihop äpplen och päron, det vill säga kontinuerliga och temporära investeringar, förklarar Andersson.

- Detta har Börje och Hans kunnat undvika genom att studera företagens FoU-ansträngningar över flera år. Policyimplikationen blir att man bör stimulera företag att kontinuerligt satsa på FoU.

Ett annat av Cesis forskningsspår handlar om att förena resultat på mikro- och makronivå. Det är inte alldeles självklart att något som gäller på företagsnivå kan översättas till nationell nivå.

- Är innovativa företag mer framgångsrika? Ja, det tror vi att de är. Men ofta är det ett nollsummespel. Om Ericsson tar fram en ny produkt som säljer massor, betyder det att Nokia säljer mindre av sin motsvarande produkt.

- På nationell nivå är tankesättet annorlunda. Då handlar det snarare om att länder specialiserar sig inom särskilda sektorer, och etablerar utbyten med andra länder, säger Martin Andersson.

Den kommande boken Innovation and Growth – From R&D strategies of innovating firms to economy-wide technological change (Oxford University Press) handlar om hur och när man kan dra slutsatser från mikro till makro. Cesisforskare står som redaktörer, och de är just i färd med att samla in manuskript från innovationsforskare som Zoltan Acs, Christiano Antonelli, John Cantwell och Ivo Zander.

- Cesis ska inte utforma policy. Däremot vill vi bidra med kunskapsunderlag om innovationssystem och nätverk, säger Martin Andersson.

- Vi producerar bra och policyrelevant forskning, och vi ser till att delta i diskussionerna i olika regionala och nationella sammanhang. Genom att medverka i paneler och tankesmedjor hamnar vi på Cesis i direkt dialog med folk som jobbar med entreprenörskap och tillväxt. Vi bidrar med forskningsbaserad kunskap, och mötena innebär också ett lärande för oss, säger Anders Broström.

Mer om Cesis
Cesis står för Centre of Excellence for Science and Innovation Studies.

Cesis ingår, tillsammans med Ciir och Circle, i Vinnovaprogrammet Effekter av innovationspolitik för hållbar tillväxt.

Utöver detta finansieras Cesis av KTH och Internationella Handelshögskolan i Jönköping.

Läs mer på www.cesis.se


Text: Åse Karlén


 
Kommentera artikeln
Kommentarer
Namn
Länk till egen sajt/blogg
Kommentar
 
Mest lästa artiklar nu