Institutet för entreprenörskaps- och småföretagsforskning
– sprider kunskap om entreprenörskap, innovation och småföretag
citatBloggen finns kvar men har inte så hög prioritet i vårt nya arbetssätt.
Läs Magnus inlägg på esbribloggen
Förändringens vind för med sig lärande
- Mötet är centralt, säger Jonas Christensen vid fakulteten för hälsa och samhälle, Malmö högskola. Han har lagt fram avhandlingen A Profession in Change: a Development Ecology Perspective.
Publicerad: 2011-07-25
Följande text publicerades även i Entré nr 2, 2011:

Förändringens vind för med sig lärande

När individer rör på sig, knyter kontakter på olika nivåer och tillgodogör sig kunskap, möjliggör de entreprenöriellt lärande i organisationer i förändring. Det hävdar Jonas Christensen som studerat socialarbetare och universitetslärare.

Jonas Christensen har i sin avhandling undersökt lärandeprocesser och yrkesroller i förändring.

– Det entreprenöriella lärandet handlar om möten i samspel på olika nivåer, säger han.

Christensen har studerat två yrken som arbetar för att utveckla andra människor: Socialarbetare i Tyskland och universitetslärare i Litauen. Han menar att entreprenörskap spelar stor roll för organisationers lärandeprocesser. Personliga möten är centrala – de gör det möjligt att tillgodogöra sig kunskap och resurser.

Det individcentrerade tänkandet genomsyrar arbetssättet inom tyskt socialarbete.

– Man har fokus på brukaren, säger Jonas Christensen.

Det anses självklart att brukaren bär ansvaret för sitt eget öde, men också att han eller hon ges möjlighet att välja mellan olika alternativ. Socialarbete i Tyskland är ett yrke i ständig förändring. Olika organisationer konkurrerar med varandra, men samarbetar också och lär av varandra. Enskilda yrkesverksamma på området har en förhållandevis hög grad av frihet i hur arbetet ska utformas, men budgeten är knapp och ofta beroende av donationer. Det kan minska handlingsfriheten.

Frågan om förändring begränsar eller befriar ställs på sin spets i studien av universitetslärare i ekonomi i Litauen.

– Förändring från ett ofritt förhållande kan leda till ett nytt ofritt förhållande, konstaterar Christensen.

Under 1980-talet var universitetsämnet ekonomi i Litauen hårt reglerat med timplaner fastslagna centralt i Moskva. Efter Sovjetunionens fall var man tvungen att gestalta ämnet på nytt. Det sociala sammanhanget och påtryckningar utifrån, satte nya ramar för hur ämnet utformades.

Rådgivare från USA kom på besök för att visa hur saker går till på den fria marknaden, och litauiska universitetsrepresentanter gjorde studiebesök hos kollegor i USA. Det påverkade vilken ekonomisk litteratur som ansågs viktig, vilket i sin tur påverkade kursinnehållet. Läromedlen förutsatte att en övergång från planekonomi till fri marknad skulle ske över en natt i ett historielöst vakuum, och utan motstånd hos någon. Riktigt så fungerade det inte.

– Samhällsutveckling handlar inte om svart eller vitt, utan om ett givande och tagande.

Det Christensen pekar på är att individer på flera nivåer var delaktiga i att förändra förutsättningarna genom att underhålla personliga kontakter på och utanför universitetet, på nationell och även på internationell nivå.

Begreppet nivåer kommer från Bronfenbrenners modell från 1970-talet. Där står individen i centrum, och kontakter som kan påverka direkt eller indirekt är beskrivna som koncentriska cirklar. Den yttersta nivån motsvarar vad som påverkar oss på ett globalt plan.

– Här har vi en systemteoretisk modell som kan öka förståelsen för mötet mellan individ och sammanhang när vi studerar lärande och kunskapsbildning.

Enligt Jonas Christensen kan individuell förmåga att hantera motgångar förklara varför individer värderar och definierar förändring olika.

– Vissa bejakar möjligheterna, medan andra ser nya problem.

Kontakta jonas.christensen@mah.se



Text: Paul Steen


 
Kommentera artikeln
Kommentarer
Namn
Länk till egen sajt/blogg
Kommentar
 
Mest lästa artiklar nu