Institutet för entreprenörskaps- och småföretagsforskning
– sprider kunskap om entreprenörskap, innovation och småföretag
citatTa del av vår Q&A med Johan Wiklund på temat adhd och entreprenörskap
Läs Helenes inlägg på esbribloggen
Kvinnors företagande ökar konkurrenskraften
ESBRIs vd Magnus Aronsson var moderator under konferensen ”Kvinnors företagande: forskning, politik och praktik”. Foto: Johanna Hanno.
Publicerad: 2011-09-12

Kvinnors företagande ökar konkurrenskraften

Företagaren är på något sätt sinnebilden för den fria människan som går sin egen väg, och är sin egen chef. Men när vi talar om kvinnors företagande handlar det inte bara om individens handlingskraft. Det blir också en fråga om jämställdhet, glesbygdsproblematik, fördomar och arbetsmarknadspolitik.

2 september arrangerade Esbri och Vinnova konferensen ”Kvinnors företagande: forskning, politik och praktik”. Under dagen diskuterades bland annat hur kultur, förebilder, politik, finansieringsmöjligheter och det allmänna välståndet i ett land påverkar kvinnors benägenhet att starta företag.

Bakgrunden till konferensen var regeringens satsning på kvinnors företagande 2006, som bland annat innefattade ett forskningsprogram på Vinnova. Detta program har just avslutats, och flera av forskarna var på plats för att berätta om sina resultat. Forskningen kommenterades av representanter från myndigheter och organisationer som på olika sätt arbetar med företagande.

Kvinnors företagande ökar konkurrenskraften
Charlotte Brogren, generaldirektör på Vinnova, inledde.

- Det här är inte en slutkonferens, utan starten på ett långsiktigt arbete. Det handlar om att öka Sveriges konkurrenskraft och få människor att realisera sin fulla potential.

- Sverige är ett litet land som är beroende av exportintäkter. Vi behöver företagare med olika bakgrunder och kunskaper om vi ska få fram produkter som är intressanta på en global marknad. Genom att arbeta med mångfald och genus ökar vi vår innovationskraft. Genus är en konkurrensfördel, slog Charlotte Brogren fast.

Catharina Håkansson Boman, statssekreterare på näringsdepartementet, höll med:

- Kvinnors företagande bidrar – precis som mäns företagande – till ökat välstånd. Sverige har inte råd att gå miste om dessa företag, och det är därför Maud Olofsson har satsat så hårt på att stärka kvinnors företagande. Forskning är en viktig del i satsningen, vi behöver mer kunskap.

Håkansson Boman konstaterade att kvinnors företagande i Sverige befinner sig på en låg nivå. I en internationell mätning från 2006 hamnade vi på en fjärdeplats – från slutet. En anledning är att vi har en segregerad arbetsmarknad.

- Den offentliga sektorns framväxt under 1960- och 1970-talen underlättade kvinnors intåg på arbetsmarknaden. Däremot har möjligheterna att driva företag inom vård, skola och omsorg varit kraftigt begränsade.

Kvinnors företagande ökar konkurrenskraften
Under de senaste åren har kvinnors företagande ökat. Frågan är hur mycket som kan tillskrivas avregleringarna inom offentlig sektor? Docent Malin Tillmar, Linköpings universitet, presenterade nedslående siffror.

- Den goda nyheten är att kvinnors företag har ökat till antalet. Men tittar man på andelen kvinnor och män som är företagare, är kvinnorna fortfarande underrepresenterade. Även inom kvinnodominerade branscher.

Som ett exempel visade hon hur hemtjänsttimmarna genom Eget Val fördelades i Linköping: i 97 procent av fallen var den utförande företagaren en man. I 3 procent av fallen var hon kvinna, eller så drevs företaget av både kvinnor och män.

- Företagandet karaktäriseras av imperfekta marknader, skalfördelar, kraftig konkurrens från internationella bolag, och låga vinstmarginaler, sa Malin Tillmar.

Kvinnors företagande ökar konkurrenskraften
Professor Elizabeth Gatewood, Wake Forest University i USA, var konferensens enda utländska talare. Hon diskuterade kvinnors företagande som ett globalt fenomen, och lyfte bland annat fram hur andelen möjlighets- respektive nödvändighetsföretagande varierar mellan olika länder.

I ett land som Sverige startar de flesta företag för att de ser en affärsmöjlighet som de vill exploatera. I till exempel Serbien är situationen den omvända – där startar kvinnor företag för att det kanske är det enda sättet att försörja sig.

Gatewood uppmanade alla forskare att se över sina förutfattade meningar. Ekonomisk vinning är inte det enda skälet till att starta företag.

- Man måste utgå från den kontext man befinner sig i, och ta hänsyn till sociala och kulturella faktorer. Religionen spelar också en viktig roll i många länder.

- Några av de företagare vi intervjuade i Nicaragua uppgav att de hade startat företaget för att ge sina barn arbete. Andra menade helt enkelt att Gud hade sagt åt dem att starta företag. Den typen av svar hör man inte så ofta i Sverige eller USA. Och det måste vi vara medvetna om, exempelvis när vi är med och bygger upp utbildningsprogram. Annars kan vi inte hjälpa människor att uppnå sina drömmar, sa Elizabeth Gatewood.

Under konferensen presenterades många andra intressanta forskningsprojekt, från flera olika discipliner. Eva Blomberg, professor i historia vid Södertörns universitet, diskuterade till exempel politiken kring sfärerna kvinnors företagande, jämställdhet och tillväxt.

- Att kvinnors företagande blev till politik skapade en del dilemman. Till exempel att företagande kvinnor konstrueras som en grupp i ständigt behov av hjälp, sa Blomberg.

Kvinnors företagande ökar konkurrenskraften
Andreas Mångs, doktorand i nationalekonomi vid Linnéuniversitetet, jämförde hur företagande respektive anställda kvinnor fördelade sin tid mellan marknadsarbete och hushållsarbete. Han redovisade resultat från enkätstudien ”Hur fungerar ditt livspussel?”

- Vi ser att egenföretagande kvinnor lägger mer tid på marknadsarbete, och mindre tid på hushållsarbete, än vad en anställd kvinna gör.

Totalt sett är det egenföretagarna som jobbar längst dagar. Mångs gav ett konkret exempel:

- En företagande kvinna med ett treårigt barn arbetar cirka tre timmar mer varje vecka.

Ekonomie doktor Marita Blomkvist, Högskolan i Halmstad, har studerat akademiskt nyföretagande. Hon konstaterade att de entreprenöriella förebilderna oftast är män – såväl inom inkubatorer som på Sveriges spetsutbildningar i entreprenörskap.

- Vi har granskat inkubatorers hemsidor och finner att män är överrepresenterade i styrelser, som coacher och rådgivare. Bilder av kvinnor hittar man ofta på administrativa befattningar, de kan till exempel vara telefonister.

- Majoriteten av inkubatorföretagen drivs av män och fokus ligger vanligtvis på teknik. Jag skulle vilja se en breddning här, exempelvis mot tjänstesektorn, sa Blomkvist.

Även på landets spetsutbildningar i innovation och entreprenörskap är mansdominansen stor. Av de 148 personer som antagits till utbildningarna var 32 kvinnor, vilket motsvarar 22 procent. Under utbildningen möter de övervägande manliga förebilder i ledningen, forskarkollegiet, lärarstyrkan, samt bland gästföreläsare och praktiserande entreprenörer. Bilden av entreprenören är en visionär, högrisktagande man.

- Även utbildningarna behöver breddas, mot samhällsvetenskap och humaniora, ansåg Marita Blomkvist.

Kvinnors företagande ökar konkurrenskraften
Jeaneth Johansson, docent i företagsekonomi vid Luleå tekniska universitet, visade att män söker mer medel via offentliga finansiärer, och att de även beviljas mer pengar än vad kvinnor gör. Kvinnors ansökningar avslås oftare, och när de får finansiering handlar det om avsevärt lägre belopp än vad de har sökt. Hennes forskning ”bakom kulisserna” visar att det hos svenska, offentliga finansiärer – trots jämställdhetsmål – finns en jargong där kvinnors entreprenörskap inte värderas lika högt som mäns.

- Unga kvinnor kallas ”oerfarna”, medan unga män är ”lovande”, konstaterade Jeaneth Johansson.

- Jag ser en risk i att finansiärerna satsar på ”fel” entreprenörer. Det är inte alltid de bedömer företagets potential.

Under 2011 har ESBRI haft särskilt fokus på forskningsområdet kvinnors företagande. Vi har samlat en mängd artiklar om kvinnors företagande på samma sida. Här hittar du även konferensen som webb-tv, hela konferensprogrammet och talarnas presentationer.


Text: Åse Karlén


 
Kommentarer (4 st)
Kommentarer
25 sep 2011, 20:28
Av Fredrika, webbsida
Köper inte att kvinnliga företagare behöver särskilda insatser jämfört med andra. Och stereotypiseringen med avseende på branscher, bevekelsegrunder m.m. gör nog mera skada än nytta. Däremot tror jag att innovationssystemen kan behöva en uppryckning inom genusfrågor. Eftersom kommentarutrymmet inte räcker till hänvisar jag till ett längre inlägg i frågan här: http://gullfot.posterous.com/om-kvinnligt-foretagande
24 sep 2011, 14:49
Av Dan
Hur länge ska alla dessa duktiga kvinnor ses som "offer" som måste ha en hjälpande hand för att klara allt som en jämställd man väntas klara på egen hand? Brukar inte feminister säga "Kvinnor kan"? Så varför kan de inte då när det gäller?
24 sep 2011, 11:01
Av Frank A
Vilket genusbjäfs! Sveriges kvinnor borde sätta fart och starta egna företag, men då blir det plötsligt jobbigt och hemskt och riskfyllt! Bättre då att kräva inkvotering till välbetalda toppjobb i storföretag som har startats av män.
20 sep 2011, 19:03
Av Totalliberal
Könsapartheid! Nu är det bara 4 vidriga månader kvar tills jag flyr detta land där människor behandlas olika utifrån vilket kön de tillhör.
Kommentera artikeln
Kommentarer
Namn
Länk till egen sajt/blogg
Kommentar
 
Mest lästa artiklar nu