Institutet för entreprenörskaps- och småföretagsforskning
– sprider kunskap om entreprenörskap, innovation och småföretag
citatBloggen finns kvar men har inte så hög prioritet i vårt nya arbetssätt.
Läs Magnus inlägg på esbribloggen
”Entreprenörer på tv är oftast skurkar”
- För forskningen kan det finnas fördelar med att inte vara svensk. Man tar inget för givet. Sedan finns det kulturella skillnader, som tysk är man mer direkt och mindre konflikträdd. Det kan vara både bra och dåligt, säger Leona Achtenhagen. Foto: Patrik Svedberg
Publicerad: 2011-10-25
Följande text publicerades även under vinjetten ”Porträttet” i Entré nr 3, 2011:

Leona Achtenhagen, företagsekonom med medieintresse:

”Entreprenörer på tv är oftast skurkar”

I tv-serier framställs entreprenörer nästan alltid som skumma typer. Det vill Leona Achtenhagen ändra på. I vår kommer hon med en bok om hur entreprenörer skildras i medier.

Det var professor Leif Melin som övertygade Leona Achtenhagen om att Internationella Handelshögskolan i Jönköping var en arbetsplats där hon skulle trivas. År 2000 var hon i Jönköping som gästforskare, och började några månader senare sin postdoc i Bamberg i Tyskland.

- Jag hade precis blivit klar med min avhandling, och ville hellre bli professor än att vara hemma och laga mat. När jag för tredje gången fick frågan om varför jag inte ville bli hemmafru, fick jag nog, säger hon.

I Tyskland, där Leona Achtenhagen är uppväxt, dröjer sig hemmafrunormen kvar.

- Jag hade också problem med de strikta hierarkierna på tyska universitet. I Sverige har jag större frihet att välja hur jag ska planera mitt arbete, som omfattar både undervisning och forskning. Det är viktiga anledningar till varför många tyska akademiker söker sig till Sverige.

För några år sedan gjorde Achtenhagen, tillsammans med tyskfödda Jönköpingskollegan Friederike Welter, en studie av hur kvinnor som är entreprenörer framställts i tyska dagstidningar. Resultatet var tämligen dystert.

- Framgångsrika kvinnliga entreprenörer i Tyskland betalar ofta ett högt pris, med skilsmässor och ständigt dåliga samveten för brist på tid för barn och familj. Det är vad som ofta uppmärksammas i media, medan kvinnors affärsmodeller sällan tas på allvar. Eller diskuteras på ett lite nedsättande sätt.

Innan Leona Achtenhagen valde Sverige, delade hon sin studietid mellan Tyskland, Italien och Schweiz. Hon doktorerade på en avhandling om nya organisationsformer vid universitet i St Gallen, Schweiz.

Nu, drygt tio år efter det första besöket vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping, är Leona Achtenhagen professor i företagsekonomi på sektionen för entreprenörskap, strategi, organisation och ledarskap. Där forskar och undervisar hon om entreprenörskap och affärsutveckling. Hon är också knuten till högskolans medieforskningscentrum MMTC.

Under tiden som doktorand studerade Leona Achtenhagen huvudsakligen stora, internationella koncerner. ABB var en av fallstudierna i hennes avhandling. Men i Jönköping, där man främst studerar entreprenörskap, övertog intresset för små och medelstora företag.

- Efter tio intervjuer med nyckelpersoner på ett storföretag, förstår man bara en liten del av hur företaget fungerar. Gör jag samma sak i ett litet företag, blir bilden av vilka faktorer som är viktiga – och vad de har för betydelse – tydligare. Små företag är mycket roligare studieobjekt, säger hon.

Framför allt intresserar sig Leona Achtenhagen för entreprenöriella och strategiska aktiviteter som leder till hållbar tillväxt och internationalisering i etablerade företag.

- I media uppmärksammas ofta unga snabbväxande företag. De uppfattas som spännande. Men jag tycker att företag som verkar inom mogna branscher, och ändå lyckas växa och blomstra tack vare nytänkande och kreativitet, är intressantare.

- Jag blir imponerad av folk som lyckas i svåra kontexter eller branscher.

Sådana företag anpassar strategi och affärsmodell efter förändringar i omvärlden.

Ett av hennes favoritexempel är Ryftes grönsaker på Gotland, som efter en kraftig tillbakagång ställde om produktionen mot högkvalitativa varor så att de kan sälja till både högklassiga restauranger och snabbköp.

- Företagen som lyckas är framtidsorienterade, de gör mer än att bara hantera det dagliga arbetet, säger hon.

För några år sedan pekade Leona Achtenhagen och Leif Melin ut sju nyckelfaktorer för hållbar tillväxt i en då omskriven studie. Faktorerna var kontinuerlig förändring, företagsledarens roll och ledarskap, ägande, medarbetarnas roll och engagemang, affärsmodell, bejaka dilemman, samt bygga med resurser. Studien presenterades bland annat vid en av Esbris Estradföreläsningar.

Under arbetet med det projektet blev det uppenbart att små och medelstora företag har behov av ökad kunskap om tillväxtrelaterade frågor. Därför utvecklades en serie workshops, ”Tillväxtprogrammet för småföretagare”, som delfinansieras av Tillväxtverket, Regionförbundet i Jönköping och EU:s strukturfonder.

Hittills har man haft sex workshops där deltagarna får med sig kunskap som de direkt kan omsätta i praktiken i sina verksamheter. Programmet kommer att löpa med tio workshops per år i minst tre år.

- Vi är väldigt nöjda med att vår forskning kan komma till praktisk nytta. Och att arbeta tillsammans med företag i den här formen gör att vi forskare också får lära oss nytt.

Även intresset för media och entreprenörskap, som Achtenhagen burit med sig sedan studien om kvinnors företagande i Tyskland, har lett till ett fördjupat engagemang. För närvarande skriver hon en bok, tillsammans med kollegan Friederike Welter, om hur entreprenörskap framställs i media.

- Entreprenörer på tv är oftast skurkar. De håller på med bedrägerier eller andra skumma grejor.

- Men även i sammanhang där entreprenörer framställs i positiv dager är det viktigt att visa hela bilden. Exempelvis vad företagande kan betyda för stressnivå och livssituationen i övrigt. Då kan folk få bättre förståelse för entreprenörernas villkor.

Achtenhagen tycker att man ska stödja manusförfattare, genom att bjuda dem på kunskap, som hon säger. Sedan är det förstås också så att de yrkesgrupper som ofta dyker upp i serier – som poliser, läkare och advokater – sällan är entreprenörer.

- I Tyskland har tv-serien Kliniken bidragit till att synen på läkarkåren och medicinområdet har förändrats i positiv riktning. Kanske skulle en serie som kretsar kring entreprenörer få samma effekt, funderar Achtenhagen.

Kontakta leona.achtenhagen@jibs.hj.se

Mer om Leona
Namn: Leona Achtenhagen
Bakgrund: Universitetsstudier i Tyskland, Schweiz och Italien. Doktorerade år 2000 på universitetet i St Gallen i Schweiz med avhandlingen Coordination in new forms of organising: an empirical study. Sedan 2009 är hon professor i företagsekonomi på Internationella Handelshögskolan i Jönköping, samt biträdande chef för forskningscentrumet Media Management and Transformation Center (MMTC).
Aktuell: Utkommer under våren med boken Entrepreneurship and Informal Institutions: The Impact of the Media on Entrepreneurship (Edward Elgar).

Mer av Leona
Surfing on the ironing board – The representation of women’s entrepreneurship in German newspapers (tillsammans med Friederike Welter), Entrepreneurship & Regional Development (online), 2011

Small Firm Growth (tillsammans med Per Davidsson och Lucia Naldi), Foundations and Trends in Entrepreneurship, nr 2, vol 6, 2010

”Business Growth” – Do Practitioners and Scholars Really Talk About the Same Thing? (tillsammans med Leif Melin och Lucia Naldi), Entrepreneurship: Theory & Practice, nr 2, vol 34, 2010.

Understanding Entrepreneurship in Traditional Media, Journal of Media Business Studies, nr 1, vol 5, 2008


Text: Anna-Karin Florén


 
Kommentera artikeln
Kommentarer
Namn
Länk till egen sajt/blogg
Kommentar
 
Mest lästa artiklar nu