Institutet för entreprenörskaps- och småföretagsforskning
– sprider kunskap om entreprenörskap, innovation och småföretag
citatTa del av vår Q&A med Johan Wiklund på temat adhd och entreprenörskap
Läs Helenes inlägg på esbribloggen
Publicerad: 2001-10-01
Följande text publicerades även i Entré nr 3, 2001:

Don Quijote – den ultimata entreprenören

Daniel Hjorth diskuterar relationen mellan management och entreprenörskap i sin doktorsavhandling. Den sortens entreprenörskap han förespråkar är den som kan förändra världen. Den sort där den kreativa människan ges mycket plats.

I avhandlingen Rewriting entrepreneurship - enterprise discourse and entrepreneurship in the case of reorganizing ES studerar Daniel Hjorth, ESBRI och Växjö universitet, omorganisationen av en statlig myndighet till ett privat företag. Fallet är anonymiserat och kallas ”ES” i avhandlingen.

- Man ska förstå den här avhandlingen i en bred debatt om värdet av att privatisera statliga myndigheter. Normen då var att privatisering var en självklarhet. Den önskvärda effekten var att organisationen skulle bli mer effektiv. En byråkratisk organisation skulle bli ett affärsdrivande och konkurrenskraftigt företag. En grannlaga uppgift, minst sagt, säger Daniel Hjorth.

Avreglering inleddes
Myndigheten som han har studerat, verkade fram till 1993 inom en monopolmarknad. När marknaden avreglerades, inleddes också bolagiseringen av myndigheten. Mer eller mindre över en natt försvann 40 procent av kunderna till nya konkurrenter, på en ny typ av marknad.

- I ett sådant fall uppstår problemet att bli mer effektiv och mer entreprenöriell på samma gång. Behovet av struktur och formellt ansvar visar sig tydligt i organisationen. Men även behovet av kreativt tänkande och entreprenörskap. Man har förlorat många kunder och måste hitta nya sätt att skapa nya marknader och nya kunder.

Ökad managementkunskap tar platsen som det formella behovet i organisationen. Personalen får åka till Stockholm och gå på dyra managementkurser. Men ingen får åka till Stockholm för att gå en kurs i entreprenörskap.

Svårdefinierad kreativitet
- Poängen är att behovet av entreprenörskap i organisationen hamnar utanför det officiella behovet. Management kan jämföras med en erkänd nationalscen, medan entreprenörskapet hamnar vid sidan av scenen, som en ambulerande cirkus.

Men behovet av kreativt tänkande finns där, och visar sig också i den omorganisation som Hjorth studerar i avhandlingen. Behov som kanske inte diskuteras på formella möten, och som ledningen kanske inte vet om. Behov som kan beskrivas som entreprenörskap.

- Det här är positivt. Här finns hopp, ingen organisation kan stänga ute entreprenörskapet. Ett problem är att det kan vara svårt att formalisera den här typen av kunskap, och därmed svårt att använda sig av den i framtiden. Vi är inte vana att skapa kunskap kring entreprenörskap, som vi är kring management.

Varför blir det då så, frågar sig Daniel Hjorth i avhandlingen. Delvis därför att entreprenörskapet handlar om kreativitet, vilket alltid är svårt att fånga in och sätta på papper. Men han går djupare in i problematiken, med en omläsning av managementlitteraturen som utgångspunkt. Vad ger man för bild av människan i managementlitteraturen, och hur passar den bilden in i entreprenörskapet?

Varianter på entreprenörskap
Den härskande bilden är människan som ekonomisk och kalkylerande varelse. Inte människan som lekande och kreativ varelse. Det är också den bilden som varit den dominerande i europeiskt tänkande sedan länge. Den kreativa människan skuffas undan till förmån för den kalkylerande. Samma sak hände vid omorganisationen av myndigheten ES.

- Med hjälp av denna läsning kan man skriva om entreprenörskapet. I managementlitteraturen beskrivs behovet av att vara entreprenöriell. Det kan man kalla managemententreprenörskap. Men det finns även en annan form av entreprenörskap, en mer entreprenöriell variant. En variant där den kreativa, lekande människan ges mer plats.

- Entreprenörskap handlar om ekonomi också, men mycket mindre än vad managementlitteraturen gör gällande.

Don Quijote hyllas
Daniel Hjorth menar att entreprenörskapets effekt i bästa fall är livsförändrande. Det alla trodde var stabilt, visar sig vara föränderligt. För att uppnå det måste man hålla fast vid sin idé, även när den upplevs som konstig av andra. Därför hyllar han den Don Quijote som in i det längsta höll fast vid att väderkvarnarna var hans fiender, och som därför fick uppleva många äventyr. Managementlitteraturen använder ofta samme Don Quijote som exempel på att vi måste vara rationella och inte leva i en drömvärld.

Att det inte går att formalisera kunskapen kring entreprenörskap tycker Hjorth är positivt. Han är nöjd med att det inte byggs teorier och modeller med entreprenörskapet i fokus. Men han medger också att han här öppnar sig för kritik.

- Om man vill läsa min avhandling kritiskt är det lätt att säga att jag försöker formalisera något, samtidigt som jag säger att det goda är att det inte går att formalisera. Men det är en del av den poststrukturalistiska forskningsansatsen, förklarar han.

- Även kunskap kan vara entreprenöriell. Och däri ligger hoppet. Om man är entreprenöriell när man skriver kunskap, står den hela tiden i rörelse. Till skillnad från modernistisk kunskap som gäller alla saker, alltid. Min kunskap gäller det här, nu.


Text: Jonas Gustafsson


 
Kommentera artikeln
Kommentarer
Namn
Länk till egen sajt/blogg
Kommentar
 
Mest lästa artiklar nu