Institutet för entreprenörskaps- och småföretagsforskning
– sprider kunskap om entreprenörskap, innovation och småföretag
citatFöretagande som metod för fattigdomsbekämpning? Årets andra nummer av Entré ligger i tryckpressen.
Läs Anna-Karins inlägg på esbribloggen
Publicerad: 2001-05-04
Följade text publicerades även under vinjetten ”Åsikten” i Entré nr 1, 2001:

Hur fria är fria företagare?


Då jag läste ekonomi, både företagsekonomi och nationalekonomi, i Uppsala på 60-talet talade vi aldrig om små företag. Det var naturligtvis helt galet. De små företagen var många då som nu och viktiga då som nu. När Dick Ramström som nytillträdd professor i Umeå inledde sitt arbete med att införa de små företagen i den akademiska verkligheten var det alltså en välgärning. Småföretagen, eller kanske snarare entreprenörskap, har därefter blivit ett etablerat forskningsområde. Det är bra – men ändå är det motiverat att utfärda en förmaning: glöm inte de stora företagen och organisationerna i den nya ”småföretagsyran”. Jag ska ägna den här ”åsikten” åt att plädera för förmaningen och argumentera mot ståndpunkten att många nya små företag är ett tecken på ett ökat entreprenörskap. Så behöver det inte vara.

Små företag har länge varit beroende av stora. Jag ska dock koncentrera mig på senare tiders förändringar som jag stött på i min egen forskning. Låt mig först ta detaljhandel som exempel. Det har av tradition varit en riktig småföretagssektor och för många individer en väg in i egenföretagandet. Det såg ett tag ut som om de stora enheterna, varuhusen och stormarknaderna, skulle slå ut de små. Men nu är nästan alla varuhus borta och små butiker etableras om än i gallerior och externa centra. Men är de många små ett tecken på att det småskaliga stärkt sin position och entreprenörskapet ökat? Jag menar att det är ytterligt tveksamt. Många (de flesta?) små, nya butiker är på ett eller annat sätt knutna till en stor organisation. Utrymmet för egna beslut och initiativ kan vara mycket begränsat. Hur fria är dessa fria företagare? – det återstår att visa.

Samma fråga kan ställas om och till de företag som i avregleringens spår ersätter kommunernas egna enheter som leverantörer av kommunala tjänster. I de fall som de nya leverantörerna är avknoppade enheter ägda och drivna av före detta anställda eller andra lokala företag är kommunen inte sällan dessa företags enda kund och mycket, mycket större än leverantören. I själva storleksdiskrepansen ligger en obalans med maktimplikationer. Det är inget unikt för kommuner. Att stora företag ofta utövar makt mot små är dock något som sällan, nästan aldrig, nämns eller studeras i småföretagssammanhang. Det är som om småföretagsföreträdare och forskare inte vill tillstå att stora företag inte sällan är besvärligare än myndigheterna för de små företagen att hantera. Under tiden får de små företagen finna sig i att de stora struntar i att betala i tid men själva vill ha betalt på dagen och så vidare.

En rapport från Företagarnas Riksorganisation (refererad i Svenska Dagbladet 28/12 2000) beskriver hur de små företagen känner sig utnyttjade och drabbade av de stora bankerna och deras ändrade agerande. Organisationens medlemmar känner sig vanmäktiga och klämda. Det är dock motiverat att både småföretagens vänner och forskare beaktar också dessa aspekter. Att studera spelet mellan det lilla och det stora och att studera entreprenörskap varhelst det manifesteras kan bli småföretagsforskarnas stora bidrag till att öka förståelsen av den moderna ekonomins funktionssätt.

Elisabeth Sundin, professor vid Arbetslivsinstitutet och Internationella Handelshögskolan i Jönköping.



Text: Elisabeth Sundin


 
Kommentera artikeln
Kommentarer
Namn
Länk till egen sajt/blogg
Kommentar
 
Mest lästa artiklar nu