Institutet för entreprenörskaps- och småföretagsforskning
– sprider kunskap om entreprenörskap, innovation och småföretag
citatFöretagande som metod för fattigdomsbekämpning? Årets andra nummer av Entré ligger i tryckpressen.
Läs Anna-Karins inlägg på esbribloggen
Publicerad: 2000-04-20
Följande text publicerades även under vinjetten ”Åsikten” i ”Forskning om entreprenörskap & småföretag” (Entré) nr 1, 2000:

Entreprenörskapet och den svenska snapsen

Idag vet vi att ekonomisk tillväxt är nära länkad till industriell förnyelse. Samtidigt som etablerade storföretag och universitet står för huvuddelen av forskningen är det välkänt att nya/små företag är viktiga i innovationsprocessen. Trots att samspelet mellan dessa aktörer spelar en nyckelroll för utvecklingen har snapsglasanalogin länge varit utgångspunkt för att diskutera det svenska tillväxtproblemet. Inom CREATE – Centre for ResEArch on Technology-based Entrepreneurship - har en grupp chalmersforskare analyserat detta i ett flerårigt program. Resultaten visar att det finns flera skäl att gå ifrån denna syn. Det är tveksamt om Sverige verkligen har en industristruktur som är avsevärt annorlunda, vi är snarast som ett helt vanligt europeiskt land. Dessutom är ett skäl till midjan att många växande teknikföretag köps upp av större företag. Uppköp behöver inte vara negativt för tillväxt utan, tvärtom, leder oftast till en ökad tillväxt. Precis som ”kompetent” venture capital, kan förvärv vara ”kompetenta” och förvärvande bolag bidra med kunnande och resurser som stärker utvecklingen. Många nya medelstora företag finns därför inom stora koncerner, något som dessutom hjälper de stora koncernerna att behålla sin storlek. I statistiken innebär en omfattande förvärvsverksamhet att näringslivet får en smal midja, men så länge förvärven är kompetenta leder detta till slutsatsen att midjan kan vara bra för tillväxten.

Ingen blir förvånad över att de flesta nya företag föds som små. Till detta kommer att majoriteten av våra nya teknikföretag föds som avknoppningar från existerande organisationer. Bland avknoppningarna visar de från stora privata företag en speciellt hög tillväxt. Att acceptera tillväxt, och därmed vara villig att sälja hela eller delar av företaget, är viktigt för medelstora teknikföretags tillväxt. Avknoppningar från universitet är ofta inte villiga att acceptera tillväxt på sådana villkor. Att universitetsavknoppningar inte når samma höga tillväxt skulle kunna föra med sig ett ifrågasättande kring huruvida akademiskt entreprenörskap är något som bör uppmuntras. Dock bör då hänsyn tas till att vi idag inte har tillräcklig kunskap om den långsiktiga, och indirekta, tillväxt som skapas. För det andra kan radikalt nya idéer mycket väl vara helt avgörande för långsiktig tillväxt.

Just för skapandet av banbrytande innovationer spelar universitetsforskningen en mycket viktigt roll. Trots att ”kompetenta förvärv” och ”privatavknoppningar” är viktiga för tillväxt är det mer troligt att den fria (av det etablerade näringslivet ostyrda) universitetsforskningen utvecklar de kunskaper som leder till banbrytande verksamheter. Just styrningen för med sig risk för fokus på vad som redan är utvecklat, eller det som är kortsiktigt nyttigt, på bekostnad av det som kan bli nyttigt på lång sikt. För en hållbar utveckling måste vi ha ett tillväxtfrämjande samspel mellan olika befintliga aktörer men samtidigt komma ihåg att det inte alltid är genom detta som de bästa förutsättningarna för förnyelse och långsiktig tillväxt skapas.

Åsa Lindholm Dahlstrand
Chalmers



Text: Åsa Lindholm Dahlstrand


 
Kommentera artikeln
Kommentarer
Namn
Länk till egen sajt/blogg
Kommentar
 
Mest lästa artiklar nu