Institutet för entreprenörskaps- och småföretagsforskning
– sprider kunskap om entreprenörskap, innovation och småföretag
citatBloggen finns kvar men har inte så hög prioritet i vårt nya arbetssätt.
Läs Magnus inlägg på esbribloggen
Global innovation ökar i betydelse
 
Publicerad: 2012-09-03
Följande text publicerades även i Entré nr 2, 2012:

Global innovation ökar i betydelse

Som en följd av globaliseringen flyttar många europeiska företag sina innovationsaktiviteter till utvecklingsländer. Bekymmersamt, tycker många. Men parallellt pågår en annan FoU-flytt, nämligen från länder som Indien, Kina och Brasilien till Europa. Vad effekten av alla dessa innovationsströmmar blir kan vi ännu inte överblicka.

Global innovation ökar i betydelse
Vid forskningscentrumet Circle studerar man hur lärande, innovation, entreprenörskap och tillväxt interagerar och formas i regionala, nationella och globala processer. Professor Björn Asheim är ny föreståndare sedan september 2011.

- Innovation och ekonomisk tillväxt är en av de viktigaste globala utmaningarna. Vi behöver mer kunskap om hur man kan bygga ett innovativt samhälle, säger Asheim.

Ett relativt nytt forskningsområde för Circle handlar om hur innovationsverksamhet blir global. Och forskningen har klar policyrelevans.

- För att kunna formulera en bra innovationspolicy krävs tillgång till den senaste forskningen, men också inblick i hur länder som lyckats har gått till väga.

- För företagen är det också mycket viktigt att känna till globala trender och lokala förhållanden på potentiella marknader. Den informationen ligger till grund för företagens innovationsstrategier, säger Björn Asheim.

Cristina Chaminade, professor i innovationsstudier, leder forskningen om innovationernas globalisering.

- Jämför man med Circles övriga forskningsområden så är det här litet, men det växer. Två nya doktorandprojekt är igång och inom kort får vi förstärkning av ytterligare en eller två disputerade forskare.

Själv har Chaminade studerat hur europeiska företag blir globala i sina innovationsaktiviteter. Att vara ”global” innebär i det här sammanhanget att vara verksam utanför Europa, USA och Japan.

Hon har också studerat det omvända: Hur företag från Kina, Indien, Brasilien och Sydafrika lokaliserar sina innovationsaktiviteter till Europa.

- Båda fenomenen har ökat otroligt mycket. Och i båda fallen handlar det främst om att företagen vill få tillgång till kompetens och humankapital. En annan anledning är att man vill nå ut på nya marknader.

Globalisering av innovationsaktiviteter kan innebära att starta ett dotterbolag som sysslar med FoU i ett annat land. Det kan också handla om att köpa upp teknikintensiva företag. Ett välkänt exempel är förstås kinesiska Geelys köp av Volvo.

- Många är oroliga och rädda för den här utvecklingen, konstaterar Cristina Chaminade. De jämför med att produktionen av varor har flyttat till låglöneländer och frågar sig vad som kommer att bli kvar i Europa. De målar upp en bild av en urholkad innovationskraft. Men faktum är att vi ännu inte vet vad effekten kommer att bli.

Mer forskning behövs alltså. Men den forskning som finns tyder på att olyckskorparna har fel.

- Innovation kan inte substitueras. Våra forskningsresultat visar att företag som startar en FoU-avdelning utomlands – men samtidigt behåller en del FoU hemma – blir mer innovativa. De båda avdelningarna kompletterar varandra, och den FoU som görs utomlands hjälper företaget att bli mer konkurrenskraftigt även på hemmamarknaden.

- Det går alltså inte att jämföra med när multinationella bolag flyttar produktionen utomlands. Det blir en stor förlust på hemmaplan.

Global innovation ökar i betydelse
Chaminades forskning visar också att företagets basforskning ofta blir kvar vid huvudkontoret. På det utländska dotterbolaget lägger man i stället den tillämpade forskningen.

- Dotterbolaget i Kina eller Indien blir ”antennen” som pejlar av nya idéer och vilka behov som finns på den nya marknaden. Idéerna utvecklas sedan på huvudkontoret.

Att europeiska företag flyttar innovationsverksamhet till tillväxtmarknader är inget nytt. Det har pågått i ungefär tio år, även om frekvensen har ökat den senaste tiden. Det är heller inte ett storföretagsfenomen. Bland svenska innovationsdrivna företag med färre än tio anställda har hela 18 procent innovationssamarbeten med kinesiska eller indiska partners.

Mer nytt är att företag från tillväxtländer flyttar sina innovationsaktiviteter till Europa.

- Här händer det mycket nu, särskilt inom vissa sektorer. Ett exempel är olja och gas. Multinationella företag från utvecklingsländer, främst Brasilien, står för ungefär 45 procent av de FoU-investeringar som gjorts inom EU av länder utanför Europa. Motsvarande siffra för informations- och kommunikationsteknologi är 12 procent. Inom den sektorn är Indien och Kina mycket aktiva.

- Vi behöver mer forskning även om dessa processer. Vi vet inte vad effekten kommer att bli på företagsnivå, eller regionalt. Det enda vi med säkerhet kan säga om global innovation är att den pågår nu, och att den växer snabbt, konstaterar Chaminade.

Ett av hennes pågående forskningsprojekt handlar om förekomsten av globala innovationsnätverk. I dem samarbetar huvudkontor, dotterbolag, universitet, leverantörer och andra aktörer på en global arena. Alla bidrar på olika sätt till innovationen.

Ett överraskande resultat från detta projekt är att ”lagomregionerna” verkar lyckas bäst. Regioner som varken är för täta eller för glesa, och som inte heller är starkt innovativa i sig själva, är de som har störst utbyte av att ingå i globala innovationsnätverk.

- Det här har flera implikationer för hur vi ska formulera den regionala innovationspolicyn. Det råder brist på kompetent arbetskraft samtidigt som kostnaderna för FoU stiger. Därför är det viktigt att stimulera arbetskraftens mobilitet. Regionerna måste vara attraktiva för människor och kunskapsintensiva företag.

- För företag gäller det att öka absorptionsförmågan, i syfte att ta in mer kunskap. Många är också fast i den gamla internationaliseringsparadigmen som säger att man ska expandera lokalt, därefter till Europa och USA. Våga tänka globalt i stället, råder Cristina Chaminade.

Kontakta bjorn.asheim@circle.lu.se, cristina.chaminade@circle.lu.se

Mer om Circle
Circle står för Centre for Innovation, Research and Competence in the Learning Economy

Circle ingår, tillsammans med Cesis och Ciir, i Vinnovaprogrammet ”Effekter av innovationspolitik för hållbar tillväxt”.

Utöver detta finansieras Circle av Vetenskapsrådets Linnéstöd, Lunds universitet, EU samt andra nationella, nordiska och europeiska forskningsfinansiärer.

Läs mer på www.circle.lu.se


Text: Åse Karlén


 
Kommentera artikeln
Kommentarer
Namn
Länk till egen sajt/blogg
Kommentar
 
Mest lästa artiklar nu