Institutet för entreprenörskaps- och småföretagsforskning
– sprider kunskap om entreprenörskap, innovation och småföretag
citatUtmärkande för KIE-företag är att de i stor utsträckning är beroende av personal med hög utbildning
Läs Helenes inlägg på esbribloggen
Publicerad: 1998-03-29
Följande text publicerades även i Entré nr 1, 1998:

Gamla industrimiljöer inspirerar småföretag

I Sverige finns många äldre industrimiljöer som skulle kunna stöpas om till flexibla småföretagsbyar. Projekten skulle skapa värdefulla nätverk mellan nya företag - och det till en relativt låg kostnad.

Liksom privatpersoner är företag, särskilt mindre sådana, beroende av sina relationer till omvärlden. Entreprenörsforskaren Bengt Johannisson har i sina studier av Gnosjö beskrivit hur just de personliga nätverken har avgörande betydelse för bygdens blomstrande näringsliv. Att starta eget är naturligt, alla känner någon som har gjort det och när problem uppstår kan man alltid lita på att någon hjälper till.

- Det går inte att planera fram nätverk mellan människor eller den värdegemenskap som kan växa fram i ett särskilt område. Sådant måste komma underifrån, konstaterar Lisbeth Birgersson, forskare i arbetslivets bebyggelse vid Chalmers i Göteborg.

STORA LOKALER - LÅG HYRA
Någonting så banalt som nära kontakter till andra nyföretagare kan vara den bästa hjälp en entreprenör kan erbjudas. Frågan blir då om man kan lyfta in denna sociala dimension som en ny, viktig faktor i den fysiska planeringen? Ja, menar Birgersson som studerat just ett sådant projekt - Nääs Företagarby i Tollered utanför Göteborg - och beskrivit det i sin avhandling Att bygga mening och rum.

När Nääs fabriker, en hundraårig bruksmiljö, lades ner i början av 1980-talet bestämde sig Lerums kommun att satsa på någonting annorlunda för att locka nya jobb till platsen. En nyföretagarutbildning förlades till de gamla fabrikslokalerna, och efter hand flyttade flera små verksamheter in. Hyran var låg och lokalerna väl tilltagna. Här kunde såväl konstnärer som verkstäder ta plats och flexibiliteten var stor. Försöket fungerade - inte bara fabriken fylldes med nytt liv, företagen mådde dessutom bra av det nära samspelet mellan varandra.

INGET DYRT PROJEKT
Projektet försökte stötta olika typer av företag. Det fanns alltifrån väldigt praktiska personer, som utan att tveka kunde välja en nedgången lokal och börja bygga om den, till intellektuella företagare som gärna satt på möten eller fyllde i papper. Det fina, menar Lisbeth Birgersson. var att alla då kunde hjälpa varandra med det var och en var bäst på.

Nääs fabriker var inget dyrt projekt att genomföra. Kommunen upplät lokalerna billigt men i övrigt klarade företagen sig bra utan hjälp utifrån. Däremot lever projektet inte vidare idag, eftersom en kommersiell fastighetsägare tagit över lokalerna och justerat hyrorna till marknadsnivå.

- Men det finns många andra liknande platser i Sverige där sådana här miljöer kan byggas upp, fortsätter Lisbeth Birgersson som tror att fler flexibla företagsmiljöer i denna stil kan befrukta industrimiljöarvet såväl som stärka nyföretagsamheten Sverige.


Text: - -


 
Kommentera artikeln
Kommentarer
Namn
Länk till egen sajt/blogg
Kommentar
 
Mest lästa artiklar nu