Institutet för entreprenörskaps- och småföretagsforskning
– sprider kunskap om entreprenörskap, innovation och småföretag
citatTa del av vår Q&A med Johan Wiklund på temat adhd och entreprenörskap
Läs Helenes inlägg på esbribloggen
Publicerad: 1998-10-01
Följande text publicerades även i Entré nr 3, 1998:

Kunskap saknas om effekter av stöd till småföretagare

Det finns idag mer än 140 olika stöd till småföretag. Eftersom stöden administreras lokalt, regionalt samt på nationell nivå är det svårt att isolera effekterna av enskilda stöd. Kunskapen om effekterna av småföretagspolitiska insatser är också mycket begränsad. Det visar en ny forskarrapport.

Rapporten ”Svensk småföretagspolitik struktur, resultat och internationella jämförelser” är författad av docent Anders Lundström och civilekonom Annelie Kjellberg, Stiftelsen Forum för småföretagsforskning, ekonomis doktor Håkan Boter, Handelshögskolan vid Umeå universitet samt konsult Christer Öhman, Interpares.

Rapporten beskriver strukturen på och analyserar resultaten av den svenska småföretagspolitiken. Den är ett resultat av en långsiktigt arbete som bedrivits i nära samarbete med nationella och internationella forskare och experter.

En internationell referensgrupp har varit knuten till projektet och gjort speciella studier av liknande stödinsatser i Danmark, USA och Canada. Dessutom redovisas vilka insatser som gjorts på EU-nivå. Men det är framförallt den svenska politikens struktur och utveckling under de senaste tio åren som beskrivs.

Författarnas utgångspunkt har varit att studera vilka teoretiska motiv som finns för olika stödinsatser och vilka problem de är tänkta att lösa. De insatser som studerats specifikt är; administrativa hinder, finansiering, rådgivning och information, forskning och utveckling samt insatser till särskilda målgrupper.

Slutsatsen är att kunskaperna om effekterna av småföretagspolitiska insatser är mycket begränsade. Det finns nästan inga utvärderingar av insatserna i Sverige, liksom i andra länder. Vidare framkommer bland annat följande i rapporten:

* Organisationsstrukturen liknar mest ett lapptäcke inom vilket insatser inte kan prioriteras.
* Det är viktigt att förklara vilka problem bland småföretagen som är lämpade att lösa genom offentliga insatser samt varför det bör ske.
* Småföretagspolitiken påverkas i allt större utsträckning av insatser initierade av EU.
* Småföretagspolitiken har blivit alltmer regionaliserad, inte minst genom EU:s strukturfonder.
* Många småföretagspolitiska insatser handlar i realiteten om att försöka plocka ut vinnare bland småföretagen, sk ”picking the winner”-strategin, det vill säga ”plocka russinen ur kakan”-strategin
* Fler administrativa regler införs årligen än vad som avskaffas.
* Inom EU utnyttjas mycket sällan möjligheten att bedöma reglernas effekter på småföretagen.

Ett antal svenska och utländska forskare och experter har fått bedöma hur svensk småföretagspolitik kan beskrivas. Resultatet är att de efterlyser mer av nerifrån/upp-perspektiv, ökad flexibilitet, mer av samarbete mellan aktörer men också fler privata aktörer.

Rapporten visar att utvecklingen under 1990-talet kännetecknas av:

* Kostnaderna för stödpolitiken har ökat inte minst på grund av EUs strukturfonder.
* Småföretagspolitiken har blivit alltmer sysselsättningspolitik.
* Insatserna är idag mer differentierade, dvs de riktas även till tjänste- och serviceföretag.

I rapporten finns också ett omfattande avsnitt om de teoretiska argumenten för att bedriva denna typ av politik. Här bygger rapporten på nyligen producerad forskning inom området. Några av de slutsatser som författarna drar baserade på den genomgången är:

* Utformning, implementering och utvärdering av småföretagspolitik vilar inte på någon tydlig teoretisk grund.
* Det är svårt att identifiera så kallade utvecklingsbara företag.
* Via mer företagsnära teorier går det att vinna förståelse för hur företag/företagare fungerar i sin omgivning, t ex hur företagsmiljöer påverkar benägenheten att starta nya och utveckla befintliga företag.

Avslutningsvis ger författarna följande rekommendationer:

* Varje stödinsats bör följas av en redogörelse för vilket problem insatsen ska lösa, samt varför problemet ska lösas med just den insatsen.
* Målsättning, förväntade resultat och utvärderingsansats bör finnas för varje åtgärd av betydelse.
* Den befintliga organisationsstrukturen behöver kartläggas och analyseras.
* Identifiera framgångsrika exempel inom olika områden i stödpolitiken.
* Målsättningar bör inte kopplas till sysselsättning och arbetsmarknadspolitik
* Satsa på entreprenörsutveckling där individen sätts i centrum.


Text: - -


 
Kommentera artikeln
Kommentarer
Namn
Länk till egen sajt/blogg
Kommentar
 
Mest lästa artiklar nu