Institutet för entreprenörskaps- och småföretagsforskning
– sprider kunskap om entreprenörskap, innovation och småföretag
citatTa del av vår Q&A med Johan Wiklund på temat adhd och entreprenörskap
Läs Helenes inlägg på esbribloggen
Publicerad: 1998-10-10
Följande text publicerades i temat ”Innovation” i Entré nr 3, 1998:

Såväl små som stora företag behövs för utvecklingen
Nya idéer - nya jobb

Forskning allena räcker inte för att skapa jobb i morgondagens Sverige. Det är tillämpningen av ny teknik och nya processer i faktiska produkter och tjänster som betyder något, något som kräver vision och kundfokus förutom tekniska kunskaper. Men är det då entreprenören eller storföretaget som är bäst lämpat för uppgiften?

Det svenska tekoföretaget Kriss AB gick sin egen väg och fann nischen som gav snabb tillväxt - trots att branschen som helhet var krisstämplad.

- Vi har en i det närmaste kundorderstyrd produktion som gör att vi snabbt kan ställa om tillverkningen och bara sticka de kläder som kunderna vill ha, förklarar Gunnar Säll, styrelseordförande i Boråsföretaget Kriss som på tio år gått från några få miljoners omsättning till närmare femtio - och det på en övermogen marknad.

Det innovativa företaget behöver inte alls prångla telefoner eller skriva programvara, det kan lika gärna handla om att förnya sin egen ”lågteknologiska” bransch. Ofta sker dock föryngringen av traditionella industrier med hjälp av ny teknik, eller snarare efter det att man hittar nya användningsområden för existerande teknik.

När Bell Labs tog fram den första lasern på 1940-talet ville ingenjörerna inte ta ut något patent. De kunde nämligen inte se hur uppfinningen - som senare skulle göra den fiberoptiska kabeln möjlig - kunde ha någon användning för ett telekomföretag. Och förvisso är historien full av liknande strategiska felbeslut. Svårigheten att förutse spridningen av innovationer var ett viktigt tema när Nathan Rosenberg, professor i ekonomisk historia vid Stanford University, gästade Sverige i september i år.

Vi vill gärna tro att vi är smartare och mer framsynta i dag än vad Bells ingenjörer var då, men det är vi inte. Under 40 år har lasern gjort en mängd nyttiga produkter möjliga, från nya mätinstrument för industrin till laserprintern och CD-spelaren. Ingen av de produkterna hade jag själv kunnat föreställa mig 1945, säger Nathan Rosenberg.

Med sitt resonemang vill han besvara andra forskare, och särskilt ekonomer, som ifrågasatt hur ”nyttig” exempelvis mikroprocessorn varit för jobb och sysselsättning. Under de närmaste åren är Nathan Rosenberg knuten till Arbetslivsinstitutet i Sverige och kommer då bland annat att studera den tekniska utvecklingens betydelse för sysselsättningen i landet. Med erfarenhet från den entreprenörsdrivna utvecklingen Silicon Valley ser hans problemformulering ganska självklar ut.

- Det oroar mig att över 50 procent av de samlade svenska forskningsresurserna finns hos endast fyra stora företag, säger Nathan Rosenberg.

Hur viktiga är då små entreprenörer respektive rika storföretag när det gäller innovationer och den framtida svenska välfärden? I en ny rapport vill Gunnar Eliasson, professor vid KTH, sticka hål på myten om att entreprenörsföretaget skulle vara viktigare än storföretaget. Det är först när storföretagen tar sig an en lovande nisch som rejäla tillväxtmarknader skapas. Så är åtminstone mönstret i den svenska läkemedelsindustrin - utvecklingen inom nischer där små entreprenörsfirmor och riskkapital dominerar ligger klart efter de nischer som odlats upp av större bolag. Gunnar Eliassons slutsats är att ekonomisk tillväxt och nya uppfinningar är beroende av stadiga bidrag och storföretag, men att entreprenören har en viktig roll när det gäller att kombinera existerande teknologier och identifiera nya användningsområden för dessa.

Just så gick det till när den senaste riktigt tunga svenska tillväxtindustrin skapades. I motsats till den” officiella” historieskrivningen var det inte Ericsson och Televerket ensamt som lade grunden för den mobila telekommunikationen. Det visas i studien The Dynamics of High Tech Industry som genomförts av bland andra Håkan Alm vid Tema ”Teknik och social förändring” vid Linköpings universitet. Snarare var det entreprenörer på anonyma företag som Sonab, Magnetics, Radiodesign, Radiosystem och det visserligen Ericssonägda men ändock fristående SRA som gjorde utvecklingen möjlig genom att kombinera kunskaper om militär radiokommunikation med visionen om civil mobiltelefoni.

Det dröjde flera år från 1970-talets slut innan Ericssons ledning beslöt sig för att satsa på tekniken, och ytterligare några år innan man såg sin nya produkt som strategisk. I likhet med andra i branschen var det det papperslösa kontoret, inte mobiltelefonin. som ansågs som den stora framtidsmöjligheten för Ericsson. Men Håkan Alm och kollegorna Maureen McKelvey och Francois Texier förringar inte på något sätt Ericssons roll i förloppet - det var en styrka att låta visionärerna inom dotterbolaget SRA hållas, trots att deras verksamhet inte ansågs som central just då.

I fallet Ericsson spelade även Televerket en viktig roll som kunnig och uthållig beställare. Att statlig upphandling kan vara ett effektivt sätt att uppmuntra innovationer och tillväxt har vi också exempel på från exempelvis kraftindustrin och läkemedelsindustrin. I sin SOU Innovationer för Sverige från 1993 trycker professor Bengt-Arne Vedin på att just kompetent teknikupphandling är statens viktigaste uppgift vid sidan av att skapa ett allmänt sett stabilt näringslivsklimat med låga räntor och låg inflation.

Nathan Rosenberg säger att en av de frågor han vill undersöka i sina svenska projekt är huruvida det finns ett ”tillväxttak” för svenska entreprenörsföretag som i så fall skulle kunna tänkas bero på oförmånliga skattevillkor.

- Vi tror inte att det finns någon brist på medelstora tillväxtföretag, kontrar Åsa Lindholm Dahlstrand vid CREATE på Chalmers tekniska högskola. De som blir medelstora företag blir det ofta först efter ett uppköp och som en del i en större koncern. Det som är unikt med Sverige är att uppköpta bolag tillåts förbli ganska självständiga gentemot koncernen som helhet, och det är en styrka.

Snarare än att policymakarna letar efter landets försvunna medelstora företag vill hon ha en debatt om varför vi inte har tillräckligt många företag inom rätt teknikområden. En av hypoteserna vid CREATE är att högskolorna kan bidra till snedvridningen genom sitt trögrörliga utbildningsprogram, något som i sin tur får effekter på såväl storföretagens nyrekrytering som på de nyetablerade företagens tekniska inriktning.

Men vad blir då svaret på kärnfrågan - är småföretag mer innovativa och har de i så fall en viktigare roll för framtidens jobb? Ja, de flesta forskare är överens om att det är här nya idéer och nya jobb skapas. I teknikintensiva nischer har däremot samspelet mellan entreprenörer och storföretag visat sig fruktsam.

- Det lilla företaget är snabbare till marknaden, har ofta bråttom och släpper kanske en ofärdig produkt bara för att vara först, säger Åsa Lindholm Dahlstrand.

- Der stora företager tar mer tid på sig för att ”industrialisera” produkten redan från början, för att den sedan ska gå att serietillverka och för att man inte ska riskera sitt renommé på grund av sämre kvalitet.


Text: - -


 
Kommentera artikeln
Kommentarer
Namn
Länk till egen sajt/blogg
Kommentar
 
Mest lästa artiklar nu