Institutet för entreprenörskaps- och småföretagsforskning
– sprider kunskap om entreprenörskap, innovation och småföretag
citatFöretagande som metod för fattigdomsbekämpning? Årets andra nummer av Entré ligger i tryckpressen.
Läs Anna-Karins inlägg på esbribloggen
Innovation i vågor från Kina och Indien
Monica Plechero disputerade vid Lunds universitet i december 2012. Där var hon kopplad till Circle samt institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi. Hon forskar vidare inom samma fält, numera vid Italian National Research Council i Rom. Foto: Ju Liu.
Publicerad: 2013-06-17
Följande text publicerades även i Entré nr 1, 2013:

Innovation i vågor från Kina och Indien

Den globala innovationskartan håller på att ritas om. Den traditionella modellen – där låglöneländer står för produktionen, medan rikare länder sköter innovationen – håller inte längre. I dag kommer innovationerna från alla håll.
- Vi ser bara början på den här vågen, säger Monica Plechero.


The changing geography of innovation – Chinese and Indian regions and the global flows of innovation är titeln på Monica Plecheros doktorsavhandling. Det är en sammanläggning av fyra artiklar som på olika sätt studerar innovationsflöden till och från olika regioner i Kina, Indien och Europa. Särskilt har hon koncentrerat sig på Pune i Indien och Peking i Kina, samt på sektorerna mjukvara, bildelar och bioteknik.

- Den allmänna uppfattningen är att kinesiska och indiska företag är bra på billig produktion. Nu börjar de dessutom bli aktiva inom innovation. De exporterar och samarbetar i globala innovationskedjor, även med universitet i vår del av världen, säger Monica Plechero.

Framsidan på hennes avhandling pryds av maskrosor som låter sina frön flyga ut över världen. På samma sätt innebär innovationernas förändrade geografi att företag och regioner i utvecklingsländer tar mer plats på den globala arenan, menar Plechero.

Det handlar inte bara om ”passiva” innovationsaktiviteter, som att köpa in maskiner, utrustning eller kunskap. Några av de undersökta företagen jobbar aktivt för att innovera, exportera och samarbeta med aktörer i andra länder.

- Kinesiska företag etablerar till exempel forskningscenter i utvecklade länder. De vill ta del av institutionerna och den gynnsamma miljön. Forskningscentren fungerar som såbädd för innovationer.

Plecheros avhandling bygger på resultat från två internationella forskningsprojekt som involverar över 2 300 företag och en mängd forskare. Hon finner innovationer från både Pune och Peking, men företagen väljer olika internationaliseringsvägar. Det beror dels på regionala faktorer, dels på sektoriella omständigheter.

- Både i Pune och Peking rör man sig bort från lågkostnadsstrategier och satsar mer på kvalitet och nytänkande. De indiska företagen har fler globala länkar, särskilt inom mjukvara. De letar sig ut i världen och hittar nischade marknader där de kan utvecklas. De kinesiska företagen tar i stället främst fram innovationer för den stora, inhemska marknaden.

- Företagen som satsar på innovation och internationalisering är som svampar. De är snabba, växande och suger åt sig kunskap, till exempel om hur marknaden fungerar, säger Monica Plechero.

I väst är tillväxttakten mer stabil – och långsammare. Har vi någon chans i det globala innovationsracet? Jodå, menar Plechero. Specialisering och samarbete är två smarta strategier.

- Företag i utvecklade länder bekymrar sig förstås över de nya konkurrenterna. Men tänk i stället på möjligheterna för öppen innovation! Vad händer när företag från olika kontexter möts? Jag tror att samarbeten kring innovation är den bästa lösningen. Alla kan dra nytta av det, förutsatt att reglerna är klara.

- När innovatörer från utvecklade länder går in i utvecklingsländer behöver de anpassa produkten. Det görs bäst med hjälp av lokala partners. Försök hitta allianser i stället för att bekämpa varandra. Och se till att ingå i globala värdekedjor och innovationsnätverk.

Monica Plechero konstaterar att många företag i väst ännu inte har förstått vidden av att innovationsgeografin förändras. De tänker fortfarande mest på produktion och konkurrens, inte så mycket på möjligheter till innovationssamarbeten.

- När svenska företag, till exempel inom telekom, lokaliserar sig till utvecklingsländer tar de med sig anställda hemifrån. Men de kan också dra nytta av den stora pool av ingenjörer och andra kvalificerade personer som finns i Bangalore eller Pune. Arbetskraften är både billig och högkvalitativ där.

- Det är absolut möjligt för svenska företag att hitta bra samarbeten i utvecklingsländer, det gäller bara att vara öppen för det. De måste leta, vara aktiva och ställa sig först i kön, säger Plechero.

Kontakta m.plechero@irpps.cnr.it


Text: Åse Karlén


 
Kommentera artikeln
Kommentarer
Namn
Länk till egen sajt/blogg
Kommentar
 
Mest lästa artiklar nu