Institutet för entreprenörskaps- och småföretagsforskning
– sprider kunskap om entreprenörskap, innovation och småföretag
citat6 februari diskuterar Jennie Björk och Mats Magnusson hur man kan hantera risk och osäkerhet när man jobbar med innovation
Läs Åses inlägg på esbribloggen
”Hemkära företagare bygger kluster”
- Jag har alltid gillat att lösa gåtor och forskning är verkligen en mycket kreativ aktivitet. En akademisk karriär var en möjlighet att få jobba med de mest intressanta frågorna, säger professor Maryann Feldman. Foto: Åse Karlén.
Publicerad: 2013-06-19
En kortare version av denna artikel publicerades under vinjetten ”Porträttet” i Entré nr 2, 2013:

Maryann Feldman, prisad för forskning om innovationers geografi:

”Hemkära företagare bygger kluster”

Maryann Feldman, professor vid University of North Carolina, är 2013 års mottagare av ”Global Award for Entrepreneurship Research”. Hennes forskning handlar bland annat om hur kluster uppkommer, om betydelsen av universitet och om hur regionala entreprenörer kan lyfta platser.
- I dag är många rädda för globaliseringen. De ser inte den regionala potentialen, säger hon.


Location, location, location. Maryann Feldmans forskning utgår från platsen. För att förstå hennes intresse för regioners uppgång och fall får man gå tillbaka till barndomen. Feldman växte upp i Cleveland, Ohio, USA. När hon var en liten flicka var Cleveland en livlig tillverkningsekonomi. Staden kallades till och med ”the best location in the nation” på grund av sitt strategiska läge. Men under hennes tonårsår förändrades allt. Floden som rinner genom staden var så förorenad att den fattade eld, och efter det började man i stället prata om Cleveland som ”the mistake on the lake”.

Vad var det som hände? Hur kan regioners framgång skifta så snabbt? Och hur är den ekonomiska aktiviteten lokaliserad? Det som Maryann Feldman upplevde i unga år la grunden till hennes forskningsintresse.

- Jag har alltid gillat att lösa gåtor och forskning är verkligen en mycket kreativ aktivitet. Efter college jobbade jag några år, bland annat som konsult, men jag kände att en akademisk karriär var en möjlighet att få jobba med de mest intressanta frågorna. För mig stod det klart att regioner utvecklas genom att ta fram innovationer.

Feldman gick forskarutbildningen på Carnegie Mellon University och disputerade där 1992. Hennes avhandling The Geography of Innovation fick brett genomslag och publicerades också som bok. När hon formulerade titeln la hon samtidigt grunden till ett nytt fält. I dag intresserar sig många forskare för innovationers geografi.

- Som forskare har jag utkämpat en livslång strid mot användningen av patent. Vi har haft en tsunami av patentstudier och visst, patenten säger oss en massa om uppfinningarna. Men de säger inget om den kommersiella potentialen. Patent är inte heller lika viktigt inom alla branscher.

- När jag började forska inspirerades jag av Zoltan Acs och David Audretsch. Jag tyckte att de hade så bra data, och när jag kontaktade dem delade de generöst med sig. Datamaterialet låg på magnetband, jag antar att det säger något om hur länge sedan det här är…

Datan var insamlad av Small Business Administration i USA och innehöll uppgifter om alla nya produkter som utannonserats i branschtidningar år 1984. Även om det var för tidigt att säga något om deras kommersiella bärkraft hade de kommit bra mycket längre än att bara patenteras. De var till exempel betatestade och godkända av myndigheterna.

- Zoltan och David hade helt bortsett från geografin i sina studier, men det var precis vad jag var intresserad av. Och materialet innehöll mycket detaljerad information om var nya företag och produkter uppkommit, berättar Maryann Feldman.

- Sedan dess har kluster- och lokaliseringsfrågor fått mer uppmärksamhet. Det finns till och med de som pratar om ”pengars geografi” och ”lyckans geografi”. Det är roligt att begreppet fått ett sådant genomslag.

Maryann Feldman har forskat en hel del om tekniköverföring och regional dynamik. Hon menar att universiteten är nödvändiga, men inte tillräckliga, för att förklara teknikbaserad ekonomisk tillväxt.

- När jag var på Carnegie Mellon hade vi utmärkt data, och vi pratade mycket om innovation och nyföretagande. Sedan började jag på Johns Hopkins University där det fanns väldigt lite startup-aktivitet. Det är intressant att studera universitetens roll. De skapar arbetskraften och föder nya idéer.

- I USA har universiteten fått minskade anslag, och när de söker medel riktar de in sig på en viss sorts forskning. De halkar efter, snarare än att leda utvecklingen. Som jag ser det bör de ha en roll som partners. När regioner växer, växer också universiteten.

Starka institutioner kan göra hela skillnaden, enligt Feldman. Branschorganisationer, rådgivare och stödprogram fungerar som regionalt klister.

- Entreprenörskapskulturen är också mycket viktig. Kultur är något som nationalekonomer i regel inte gillar att prata om, de tycker att det blir för trassligt.

Men för ett blomstrande regionalt entreprenörskap behövs förstås också entreprenörer. Maryann Feldman lägger stor vikt vid vad hon kallar ”regional champions”. De är en slags regionala superentreprenörer som vurmar för en plats – ofta födelseorten – och som har långsiktiga planer. De bygger kluster samtidigt som de bygger sina företag.

- De här hemkära entreprenörerna har en sentimental koppling till platsen och vill säkra dess framtid genom att investera i den. I deras kölvatten skapas affärsmöjligheter även för andra företagare i regionen. Tillsammans kan de utnyttja och bygga socialt kapital.

Hon hämtar ett exempel från Greenwood, Mississippi, staden där hennes man växte upp. En annan Greenwoodbo, Fred Carl, var i 45-årsåldern när han bestämde sig för att bli företagare i köksbranschen. Han grundade Viking Range som till en början tillverkade spisar i Kalifornien. Carl var inte nöjd med kvaliteten och flyttade hem produktionen till Greenwood. Företaget gick bra och började tillverka en rad tillbehör, öppnade hotell och höll i matlagningskurser. Medarbetarna fick utbildning och relativt höga löner.

Artisten Ani DiFranco är också en ”regional champion”, enligt Feldmans terminologi. DiFranco kunde ha skrivit kontrakt med vilket skivbolag som helst, men valde att starta eget i sin hemstad Buffalo, New York. Att vara lokaliserad till ”rostbältet” innebär fördelar för henne: Hon får autencitet, konstnärlig inspiration – och förmodligen högre livskvalitet på köpet. I Hollywood hade hon dessutom bara varit en musiker i mängden.

- Det här är berättelser om hur enskilda människor kan göra skillnad genom att investera i en plats. Det är bara genom att studera individer och företag som vi kan förstå de sociala relationerna, konstaterar Feldman.

- Vi forskare måste också vara innovativa om vi ska få grepp om hur en regional ekonomi fungerar. Det försöker jag och min kollega Nichola Lowe vara i våra studier av forskningstriangeln i North Carolina. Staten har varit mycket fattig, men där finns tre universitet av god kvalitet och i dag har man ett vitalt entreprenörskap. Vi följer North Carolinas utveckling under 50 år, och via 3 200 entreprenöriella företag.

Sedan 2008 innehar Maryann Feldman en professur vid ett av universiteten, nämligen University of North Carolina at Chapel Hill. Där arbetar också Howard Aldrich som mottog ”Global Award for Entrepreneurship Research” år 2000. Tidigare nämnda radarparet Acs och Audretsch fick priset år 2001. Och 2011 belönades en annan i Feldmans nätverk, nämligen Steven Klepper som tyvärr avled alldeles nyligen.

- Steven var min professor under doktorandtiden och vi förde en 20 år lång diskussion om geografins roll. Enligt hans forskning bygger regioners framgång på att de lyckas få in starka företag, som till exempel General Motors. Därefter kan avknoppningar ske.

- Jag anser att geografi är en mekanism för organisation, produktion och innovation. Öppna processer och utbyte av idéer leder till mer innovation, och mer produktiva företag. I vissa miljöer är företagen mer framgångsrika än i andra.

En del stora företag försöker hindra sina anställda från att göra avknoppningar. De gräver sin egen grav, menar Feldman.

- Eastman Kodak verkade väldigt isolerat och stoppade alla anställda som ville starta egna företag, även om de byggde på perifer teknologi. Frågan är vad som hade hänt om de hade varit mer öppna. Då hade det kanske vuxit fram ett livskraftigt kluster runt Kodak, och företaget hade kunnat snappa upp den nya, digitala teknologin. Nu blev Kodaks undergång även en stor förlust för regionen Rochester, New York.

Silicon Valley är sinnebilden för öppenhet och entreprenörskap. Runtom i världen sneglar man på klustrets framgång och vill gärna inspireras av det.

- Policyskapare letar alltid efter ett framgångsrecept och den enkla lösningen är att kopiera. Problemet är bara att det inte fungerar.

- Silicon Valley är en väldigt generös plats, men man bör komma ihåg att Silicon Valley inte har lyckats inom alla branscher. När Forbes rankar de bästa städerna för entreprenörskap finns San Fransisco inte med. På listan finns bara små och medelstora städer.

Och inte ens i det berömda IT-klustret lyckas man utnyttja potentialen fullt ut.

- I Silicon Valley finns en massa bra idéer som ingen är intresserad av – bara för att de inte är det nya Facebook. Det är synd, för det är fortfarande bra idéer.

Feldman förespråkar partnerskap mellan nya och gamla företag, och mellan det privata och det offentliga. Staten är den enda enheten som kan ha ett verkligt långsiktigt perspektiv, och det gäller att inte lägga alla ägg i samma korg.

- Om vi kunde förutse framtiden skulle vi alla vara rika. Men vi vet inte vilka idéer som kommer ta världen med storm. Vi vet heller inte vilka personer som ska visa sig vara genier. Det är därför viktigt att utbilda så många som möjligt. Då kan vi ta vara på människors kreativitet och realisera deras potential.

Att Maryann Feldman är årets pristagare ser hon som ett mycket trevligt erkännande.

- När jag började forska var geografi något perifert. Nu är det accepterat i forskarvärlden och det har även fått policyimplikationer. Att min forskning uppmärksammas bidrar till att legitimera fältet, och få in fler forskare.

Feldman mottog priset under en ceremoni i Stockholm 15 maj. I anslutning till det reste hon runt och talade på flera olika orter i landet.

- I Sverige har ni bra socialförsäkringssystem. Det ger trygghet för entreprenörskap, och jag menar att ansvaret bör delas mellan stat och individ. Ni har också en fantastisk ingenjörskultur. Den för med sig en problemlösarmentalitet som är mycket värdefull.

- Teknologin överraskar oss alltid, det är därför den är så kul att studera, säger Maryann Feldman.

Kontakta maryann.feldman@unc.edu

Mer av Maryann
Beyond Territory: Dynamic Geographies of Knowledge Creation, Diffusion and Innovation. Routledge, 2011 (redaktör tillsammans med Harald Batheld och Dieter Kogler).

New Perspectives in International Business Research. Emerald, 2008 (redaktör tillsammans med Grazia Santangelo).

Cluster Genesis: Technology-Based Industrial Development. Oxford University Press, 2006 (redaktör tillsammans med Pontus Braunerhjelm).

The Geography of Innovation. Kluwer Academic Publishers, 1994.

Mer om Maryann
Namn Maryann Feldman
Bakgrund Disputerade vid Carnegie Mellon University i Pittsburgh, Pennsylvania, 1992. På Johns Hopkins University i Baltimore, Maryland, 1995–2002. Professorstjänst vid University of Toronto, Ontario, Kanada, 2002–2006, därefter vid University of Georgia 2006–2008. Sedan dess är Feldman innehavare av SK Heninger Professor of Public Policy vid University of North Carolina at Chapel Hill.
Aktuell Årets mottagare av ”Global Award for Entrepreneurship Research”. På talarturné i Luleå, Stockholm, Göteborg och Lund 13-17 maj 2013.

Mer om priset
”Global Award for Entrepreneurship Research” har delats ut sedan 1996, om än under olika namn och av delvis olika organisationer.

Det tilldelas forskare som bidragit till att öka kunskapen om entreprenörskap och dess betydelse för ekonomisk utveckling.

Priset instiftades av dåvarande FSF och Nutek (nu Entreprenörskapsforum och Tillväxtverket). I dag delas det ut av Entreprenörskapsforum och Institutet för Näringslivsforskning (IFN), med finansiering från Vinnova och Melker Schörling.

Priset består av Carl Milles statyett ”Guds hand” och 100 000 euro. Hittills har det delats ut till 17 män och 7 kvinnor.

Läs mer på e-award.org


Text: Åse Karlén


 
Kommentera artikeln
Kommentarer
Namn
Länk till egen sajt/blogg
Kommentar
 
Mest lästa artiklar nu