Institutet för entreprenörskaps- och småföretagsforskning
– sprider kunskap om entreprenörskap, innovation och småföretag
citatFörstapriset gick till team EpebFyr vid Fyrisskolan i Uppsala
Läs Helenes inlägg på esbribloggen
Entreprenörskap ger utlopp för konstnärlig talang
Zara Daghbashyans avhandling Essays on University Efficiency Analysis and Entrepreneurship among University Graduates består av fem artiklar. Tre av dem analyserar effektiviteten inom högre utbildningsinstanser, medan två fokuserar på entreprenörskap bland individer med högskoleutbildning. Foto: Åse Karlén.
Publicerad: 2013-06-27
Följande text publicerades även i Entré nr 2, 2013:

Entreprenörskap ger utlopp för konstnärlig talang

Val av lärosäte påverkar beslutet att bli egen företagare. Och studenter med konstexamen startar företag för att få utöva sina talanger. Det visar nationalekonomen Zara Daghbashyan i sin doktorsavhandling.
- Ju högre utbildningskvalitet, desto fler entreprenörer bland de examinerade, säger hon.


Zara Daghbashyan har lagt fram sin avhandling på KTH. Hon har bland annat studerat skillnader i entreprenörskap beroende på vilket lärosäte individen examinerats från. Hon har jämfört svenska universitet och högskolor som ligger på de internationella topplistorna med sådana som inte gör det.

Resultaten visar att studenter som examineras från högt rankade lärosäten blir företagare i större utsträckning än de som examineras från lärosäten som inte ligger på topplistorna.

Zara Daghbashyan menar att det finns två möjliga förklaringar till skillnaderna: att de examinerade har olika inställning till entreprenörskap respektive att deras karriärmöjligheter ser olika ut. De som examineras från högt ansedda lärosäten borde rimligen ha bra möjligheter till anställning om de skulle vilja. Att de ändå väljer att starta företag i högre grad har alltså troligen med inställning att göra.

Skillnaderna är tydliga när det gäller utbildningar inom samhällsvetenskap, naturvetenskap och medicin. Däremot har hon inte hittat samma skillnader för teknikutbildningar.

- Det var lite överraskande att inte hitta någon skillnad mellan lärosäten hos examinerade inom teknik, medan skillnaden var så pass tydlig inom andra utbildningsområden, säger Zara Daghbashyan.

Hon har också intresserat sig för den höga andelen entreprenörer hos de som examineras från konstutbildningar. Enligt statistik från SCB var företagandet bland examinerade inom konst och media 22 procent 2007. Det är tre gånger fler än inom samhällsvetenskap och teknik. Liknande förhållande gäller i USA: Statistik från 2010 visar att 6 av 10 examinerade inom konst valde att bli egna företagare.

- Det kan finnas många orsaker till detta, men min slutsats är att det framför allt beror på en begränsad möjlighet till anställning. Dessutom upplever konstnärerna att de får större utlopp för sin talang i ett eget företag.

Karriärvalet hos examinerade från svenska universitet undersöktes vad gäller anställning, eget företagande samt en kombination av de båda. Benägenheten att starta företag hos examinerade inom samhällsvetenskap, naturvetenskap, teknik, medicin, konst och arkitektur jämfördes. Andelen som väljer företagande på heltid är avsevärt större bland personer som studerat konst.

- För att förklara konststudenternas stora intresse för att starta företag, tittade jag på olika modeller för val av sysselsättning. Nationalekonomen Edward Lazears ”jack-of-all-trades”-modell var den mest relevanta som utgångspunkt för min forskning, säger Daghbashyan.

Enligt Lazear drivs sysselsättningsval av kunskapsbredd. Han menar att en bred utbildning och erfarenhet är vanligt bland entreprenörer, medan anställda behöver fler specialkunskaper. Eftersom personer med konstexamen inte har någon större bredd i sin kunskap eller sitt affärsmannaskap drar Lazear slutsatsen att de är mer benägna att bli anställda. De skulle inte bli framgångsrika som företagare, en ”löneanställning” ter sig därför mer lockande.

Men Zara Daghbashyan vänder upp och ned på Lazears argumentation.

- Lazears modell baseras på pengar som enda motivation och tar inte hänsyn till andra överväganden. För konstnärer spelar inkomsten mindre roll än möjligheten att få utöva sina konstnärliga talanger. De är därför mer benägna att starta företag där de får utöva sin talang.

Intresset för entreprenörskap är större bland personer med en traditionell konstutbildning än bland dem som har en examen inom musik eller drama. Daghbashyan tror att det beror på att dessa yrkesgrupper i större utsträckning behöver lokaler, rekvisita och instrument för sitt konstnärliga utövande.

Att val av utbildning påverkar den framtida karriären är ju inget konstigt. Tidigare forskning om utbildning och lön visar att personer som utbildats vid toppuniversitet får mer välbetalda anställningar än personer med examen från ”vanliga” universitet. Daghbashyans forskning om utbildning och entreprenörskap bidrar med en annan bild: Individer som fått högkvalitativ utbildning startar företag i högre utsträckning.

- Det är därför värt att investera i att höja kvaliteten på utbildningar. Och eftersom konststudenter i större utsträckning väljer eget företagande, bör man även inkludera kompletterande kurser i entreprenörskap i alla konstutbildningar, säger Zara Daghbashyan.

Kontakta zara.daghbashyan@indek.kth.se


Text: Emilie Eliasson Hovmöller


 
Kommentera artikeln
Kommentarer
Namn
Länk till egen sajt/blogg
Kommentar
 
Mest lästa artiklar nu