Institutet för entreprenörskaps- och småföretagsforskning
– sprider kunskap om entreprenörskap, innovation och småföretag
citatMissa inte Anna-Karins framtidsspaning om fintech!
Läs Åses inlägg på esbribloggen
Utlandsfödd personal ökar utrikeshandeln
Foto: Tony Gustafsson.
Publicerad: 2013-12-11
Följande text publicerades även i Entré nr 3, 2013:

Utlandsfödd personal ökar utrikeshandeln

– Sambandet är robust. Det är framför allt genom att anställa utlandsfödda personer som små och medelstora företag verkar tillgodogöra sig deras kompetens och nätverk, säger Magnus Lodefalk.
Hans studie tyder också på att nyanlända anställda har störst effekt på företagens handel, de har kvar en stark relation till hemlandet.


Trots att Sverige är ett handelsberoende land, är det få småföretag som själva deltar i utrikeshandeln. Med sin forskning ville Magnus Lodefalk ta reda på vilken typ av hinder som finns, och vad som kan göras för att underlätta för företag som vill bedriva internationell handel.

Resultatet presenterar han i sin avhandling, Tackling Barriers to Firm Trade: Liberalisation, Migration and Servicification, framlagd på Handelshögskolan vid Örebro universitet.

– Frågan är angelägen eftersom handel är samhällsekonomiskt lönsamt. I längden gynnar den produktivitet och ökar tillgången på varor och tjänster, säger Lodefalk.

Avhandlingen behandlar både formella och informella hinder. Formella hinder är sådant som kan åtgärdas på politisk nivå, till exempel tullar. Bland annat tack vare EU har de formella hindren minskat drastiskt under senare år.

Informella handelshinder kan vara bristande kunskap om de länder man vill exportera till, eller importera från. Det kan gälla exempelvis affärskultur, språk, historia, institutioner eller vilka konkurrenter som finns på den marknad man vill in på.

– I dag är det inte minst informella handelshinder som sätter gränser. Svenska företag handlar ofta med kvalificerade produkter. Brist på kunskap om exempelvis länders kultur och institutioner, samt brist på nätverk, ger otrygghet i relationerna. Företagen känner sig osäkra på om en vara kommer att levereras i tid och med förväntad kvalitet. Den här typen av information är ofta kostsam att tillgodogöra sig.

Men det finns sätt att hantera kunskapsbrist. Ett är att köpa in tjänster, ett annat att ta hjälp av utlandsfödda svenskar. Statistik som Lodefalk presenterar i sin avhandling bekräftar att företag tjänar på att anställa utlandsfödda. Sambandet är störst för små och medelstora företag, men gäller även för stora företag.

Resultaten är angelägna för hela samhället, menar Lodefalk. Av studien framgår att företag ökar sin export med 0,9 procent för varje utlandsfödd anställd.

- Internationalisering för med sig stora samhällsekonomiska vinster. Och Sverige har en stor andel utlandsfödda. Företag som har utlandsfödda personer med akademisk utbildning anställda på icke-kvalificerade tjänster, kan fundera över om personens erfarenhet går att tillvarata på ett bättre sätt, säger han.

På samma sätt kan samhället bidra till bättre förutsättningar för utrikeshandel genom att synliggöra utrikesföddas kompetens, och därigenom underlätta utrikesföddas inträde på arbetsmarknaden.

– Mindre företag bedriver utrikeshandel i lägre utsträckning. Jag tror det beror på att utrikeshandel är förknippat med stora fasta kostnader. Därför bör små och medelstora företag ha mer att vinna på att anställa utlandsfödda.

I studien ingår 12 000 svenska företag som hade cirka 600 000 anställda mellan åren 1998–2007, huvudsakligen inom tillverkningsindustri och varuhandel. I sina fortsatta studier vill Lodefalk studera sambandet mellan tjänstehandel och migration.

– Av de analyser vi har gjort hittills verkar sambandet mellan utlandsfödda och utrikeshandel vara generellt, men det kan säkert vara starkare för vissa branscher. Vi ser till exempel att sambandet är starkare för mer kvalificerade produkter.

En annan fråga som Magnus Lodefalk vill arbeta vidare med är huruvida företag som drivs av utrikesfödda har en högre andel utrikeshandel och hur orsakssambanden ser ut.

Kontakta magnus.lodefalk@oru.se


Text: Anna-Karin Florén


 
Kommentera artikeln
Kommentarer
Namn
Länk till egen sajt/blogg
Kommentar
 
Mest lästa artiklar nu