Institutet för entreprenörskaps- och småföretagsforskning
– sprider kunskap om entreprenörskap, innovation och småföretag
citatUppfylld av det gröna innovationstemat tänkte jag berätta lite om precisionsjordbruk och användningen av drönare
Läs Åses inlägg på esbribloggen
”Innovationskraften finns hos gräsrötterna”
Edmund Phelps. Foto: New Huadu Business School.
Publicerad: 2014-01-10
Följande text publicerades även under vinjetten ”Porträttet” i Entré nr 4, 2013:

Edmund Phelps, nobelpristagare på Sverigebesök:

”Innovationskraften finns hos gräsrötterna”

Ett samhälles innovationskraft vilar inte på ett fåtal briljanta individer. Viktigare är hur gräsrötterna ser på sina möjligheter att utvecklas och möta utmaningar. Detta enligt Edmund Phelps, nobelpristagare i ekonomi 2006. I sin nya bok undersöker han samspelet mellan västerländska värderingar och ekonomisk utveckling, från renässansen till i dag.

- En förskjutning av västvärldens värderingar har haft förödande inverkan på de breda lagrens innovationskraft.

Det säger Edmund Phelps som är på en ambitiös pr-turné i Europa. Ett dygn i London, ett dygn i Stockholm, sedan vidare till Warszawa… Boken Mass Flourishing: How Grassroots Innovation Created Jobs, Challenge and Change ska marknadsföras. Den har kallats både epokgörande och nydanande, och är en slags krönika över samspelet mellan ekonomisk utveckling och västerländska värderingar, från 1490-talet fram till i dag.

Den nu 80-årige nobelpristagaren slår sig ner i en grönskimrande soffa med förgyllda träarbeten i ett chambre separée på Grand Hotel i Stockholm. Entré har beviljats en femton minuter lång intervju.

- Jag började arbeta med boken för att jag vill rädda Europa från undergången, säger han ödesmättat.

- Då, 2008, hade det inte gått upp för mig att också USA hade problem. Jag syftar inte bara på finanskrisen, utan snarare på den blygsamma tillväxten – som är ett resultat av att innovationstakten saktar in.

Phelps talar långsamt och resonerade, rör sig mellan århundraden, världsdelar, realpolitik och filosofiska inriktningar i samma mening. Namn som Hegel, Cervantes och Kirkegaard, svischar förbi. Årtiondena verkar kortare i hans värld.

Men låt oss backa bandet. År 2006 var Edmund Phelps i Stockholm för att ta emot Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne för sin ”analys av intertemporala avvägningar i makroekonomisk politik”. I dagligt tal är den benämnd ”The Golden Rule savings rate” och bygger på forskning som Phelps bedrev under sin tid på Cowles Foundation vid Yale University i början av 1960-talet. Den visar vilken nivå av statligt sparande som är mest gynnsam för en nations tillväxt. Bland ekonomer är han dock mest känd för sitt arbete med jämviktsarbetslöshet, alltså relationen mellan arbetslöshet och inflation, för vilket Milton Friedman fick nobelpriset 2009.

Steget från makroekonomi till gräsrötter och innovation kan tyckas långt. Varför valde Edmund Phelps att ta sig an ämnet?

- Jag har alltid varit intresserad av arbetstillfredsställelse. Jag kände ett inre behov av att arbeta med den sociala delen av innovation, förklarar han.

Phelps menar att det har skett en förändring i hur vi betraktar arbete. Förändringen inleddes på 1930-talet, då arbete främst kom att bli ett sätt att tjäna pengar. Men arbete ska vara meningsskapande i sig – och är det också så länge vi tillåts skapa och vara kreativa i våra arbeten. Effekterna har blivit tydliga under efterkrigstiden.

Övergången mot ett mer materialistiskt samhälle kom med underutvecklade institutioner, inklusive brister i regelverken som omger företag och finansiella institutioner.

- I stället för att vara engagerade i utvecklingsprocesser, drivas av upptäckarglädje och nybyggaranda, har konsumtion och girighet blivit vår främsta drivkraft, säger han under seminariet på Näringslivets hus innan intervjun.

Det kväver lusten och drivkrafterna för innovation på gräsrotsnivå. Phelps tycker att allmänheten har missförstått källorna till innovationskraften.

- Jag sällar mig till den lilla grupp ekonomer som anser att innovation kommer ur personliga drivkrafter, att den är ett resultat av entreprenörernas iakttagelser och upplevelser. Innovation går inte att beskriva på ett mekaniskt deterministiskt sätt.

Han anser att efterkrigstiden har präglats av en återgång till konservativa värderingar, socialistiska och korporativistiska, som har lett till att samhället stagnerat. Detta sätts i kontrast till den ”moderna erans värderingar” präglade av individualism. Moderna värderingar hade sin grund i renässansen, men fick sin höjdpunkt från och med 1840-talet. De låg till grund för den industriella revolutionen, först i England för att inom kort även sprida sig till Nordamerika, Frankrike och vidare i västvärlden.

Moderna värderingar, menar Phelps, skapade ett samhällsklimat som uppmuntrade människor att tänka nytt. Det präglades av fri konkurrens, utan omfattande patentregler. Den enda revolutionerande landvinningen vi uppnått sedan 1960-talet, är informationsteknologin. I övrigt har innovativiteten stagnerat, tycker Phelps.

- Det är när människor självmant söker sig till utvecklande och stimulerande arbeten, som innovationskraften uppstår. Förutsättningarna för ett sådant sökande måste finnas i samhället, ytterst i våra värderingar.

Vad skulle då detta betyda i praktiken? Hur kan vi återuppväcka gräsrötternas innovationskraft?

- Alla frågar mig det, säger Phelps med ett leende.

- Likt en läkare har jag nu ställt en diagnos. Och jag är för att samhället genomför all den kirurgi som leder till att det fungerar bättre.

Lite motvilligt lämnar han i alla fall ifrån sig ett recept. Några mediciner är beska. ”Fler låglönejobb” är en sådan, ”Höjd skatt för privatpersoner” en annan.

- I dag är skattesatserna så låga att människor får fel uppfattning om vilka tillgångar de i realiteten besitter. Det måste finnas något sätt att begränsa de stora företagens kortsiktiga agerande, en möjlighet är att kanalisera om värden i finanssektorn och återföra dem till startup-företag och medelstora företag.

- Jag tror inte att vi kommer hitta tillbaka till den ekonomiska dynamik som fanns i vår storslagna historia, om vi inte uppmuntrar unga att ge sig ut på upptäcktsfärd. De måste ta sig ut ur sin miljö, se världen och skapa nya världar för sin egen skull.

Läs mer på www.edmundphelps.com

Mer av Edmund
Golden Rules of Economic Growth: Studies of Efficient and Optimal Investment. Norton, 1966
Microeconomic Foundations of Employment and Inflation Theory. Norton, 1970
Rewarding Work: How to Restore Participation and Self-Support to Free Enterprise. Harvard University Press, 1997

Mer om Edmund
Namn Edmund Strother Phelps Jr
Bakgrund Examen i nationalekonomi vid Yale University. Professor i nationalekonomi vid Columbia University sedan 1982 och leder Columbia’s Center on Capitalism and Society. Mottog Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne 2006, och Global Economy Prize of Kiel Institute for the World Economy 2008.
Aktuell Med boken Mass Flourishing: How Grassroots Innovation Created Jobs, Challenge and Change (Princeton, 2013). Höll ett seminarium på Institutet för Näringslivsforskning (IFN) i oktober 2013.


Text: Anna-Karin Florén


 
Kommentera artikeln
Kommentarer
Namn
Länk till egen sajt/blogg
Kommentar
 
Mest lästa artiklar nu