Institutet för entreprenörskaps- och småföretagsforskning
– sprider kunskap om entreprenörskap, innovation och småföretag
citatLåt oss hoppas att olika samarbeten leder till lyckade projekt i större skala
Läs Helenes inlägg på esbribloggen
Design som kreativ källa
 
Publicerad: 2014-05-19
Följande text publicerades även i Entré nr 1, 2014:

Design som kreativ källa

Det finns en tanke om att design automatiskt inspirerar till stordåd, i form av kreativa idéer och innovation. Ett koncept som många företag intresserar sig för är design thinking. Varken design eller design thinking ska nog ses som mirakelkurer, men på längre sikt kan innovationsarbetet påverkas positivt. Lisa Carlgren och Marcus Jahnke har skrivit varsin avhandling inom området.

Marcus Jahnke är utvecklingsingenjör i botten. Samtidigt har han alltid dragits till ett konstnärligt skapande, och ”hängde mycket i designstudio i Malmö” under ingenjörsstudierna. Han jobbade i fordonsindustrin ett tag, och la märke till att design ofta kom in sent i utvecklingen. Samtidigt som projekt som baserades på en designprocess ofta gav innovativa resultat. Han bestämde sig för att omskola sig till designer.

Design som kreativ källa
Marcus Jahnke forskar vid HDK, Högskolan för design och konsthantverk, Göteborgs universitet. Han är också knuten till Business & Design Lab som är ett samarbete mellan Handelshögskolan och konstnärliga fakulteten vid Göteborgs universitet. Foto: Emanuel Cederkvist.
- Design är på ett sätt stället där konst och ingenjörskap förenas. Men det var omtumlande att komma in på designskolan. Det tog nästan två år att bryta ner min ingenjörserfarenhet så pass att jag blev öppen för nya sätt att tänka. Jag kan verkligen relatera till att det tar tid att få till bra samarbeten mellan designers och ingenjörer. Det är ett pågående arbete, något man måste jobba med hela tiden. Men det kan vara väldigt belönande i slutänden, säger Marcus Jahnke.

Lisa Carlgren har en liknande bakgrund. I grunden är hon materialteknolog, men med konstnärsgener från mamma, mormor och syster. Ett skapande intresse har alltid funnits där, och hon funderade länge på att bli fotograf.

I stället blev det doktorandstudier, som nu har resulterat i avhandlingen Design thinking as an enabler of innovation: Exploring the concept and its relation to building innovation capabilities. ”Design thinking” som begrepp börjar bli etablerat. Det handlar om hur företag inspireras av designers arbetssätt: genom att vara öppna för nya, okonventionella idéer, inte ta problem för givna och experimentera med lösningar. Det innebär ofta att man arbetar med skisser och modeller, och att man involverar kunden i utvecklingsprocessen. Design thinking sätter människan i centrum, öppnar upp för mjuka värden och ett helhetstänkande.

Konceptet beskrivs ibland som en universallösning, som omedelbart leder till en snabbfotad organisation som spottar ur sig innovationer.

Marcus Jahnke och Lisa Carlgren, som lärde känna varandra under doktorandstudierna, är överens om att varken design eller design thinking är någon quick fix.

- Förenklat kan man säga att Marcus kommer från designhållet och studerar innovation, och jag kommer från innovationshållet och studerar design. Men jag tror att vi är ganska överens om mycket, säger Lisa Carlgren.

- Fast det finns ju de inom designvärlden som är mycket kritiska till begreppet design thinking, av flera skäl. En del tror – felaktigt – att design thinking är tänkt att ersätta design i företag. Då kan det bli lite dålig stämning…

Marcus Jahnke har både gott och ont att säga om design thinking.

- Det är ett metodifierat sätt att se på design, lite instrumentellt. Den konstnärliga erfarenheten i designyrket riskerar att tappas bort. Men begreppet kan ändå ha sina poänger. Det kan vara ett sätt att sälja in design till företag, som i ett längre perspektiv även tar till sig de djupare delarna av den konstnärliga praktiken och humanioran. Ungefär som en trojansk häst.

- Det är mest retoriken kring begreppet jag vänder mig emot, det blir lätt lite halleluja, konstaterar Marcus Jahnke.

I sin avhandling, Meaning in the Making: Introducing a hermeneutic perspective on the contribution of design practice to innovation, har han undersökt hur designers bidrar till innovationsarbetet i företag.

Jahnke lät fem designers gå in i varsitt företag som inte hade något aktivt designarbete. Deras uppdrag var att locka fram innovation genom sitt yrkeskunnande. De fick relativt fria händer, men skulle jobba praktiskt med olika designmetoder som workshops, studiebesök och föreläsningar. Grupperna var multidisciplinära och bestod av exempelvis ingenjörer och marknadsförare utan designerfarenhet.

Studien inleddes 2007 och avslutades 2012, och har genomförts med hjälp av etnografiska metoder. Alfa Laval och Tranemo Workwear var två av företagen som studerades.

När ett företag vill föra in ett designelement är det ofta kreativitet, nytänkande och problemlösning de vill komma åt.

- Men inom designen pratar man mer om exempelvis gestaltning och vad en produkt betyder för användaren. Det är nog snarare ingenjörer som pratar om problemlösning och idégenerering. Det märktes också i mötena mellan våra designers och personalen på företagen. I början var det en stor utmaning att förstå varandra.

- Vi lever ofta i en naiv föreställning om att vi vet en massa saker om andra. Men i själva verket förstår vi nog rätt lite om andras sätt att se på världen. Det gäller att inse att ens eget tankesätt är ett perspektiv, och inte sanningen.

Ett av Jahnkes resultat är att designers kan bidra till mer innovativa företag. Men design gynnar ett socialt innovationsarbete där det nya uppstår som resultat av vidgade perspektiv. Det handlar mycket om meningsskapande och är en process som tar tid.

- Det är två olika världar som ska mötas. Ingenjörer vill ha fakta, medan en designer arbetar mer undersökande. Så det är klart att det blev en del krockar i grupperna. Det är obekvämt att inte veta vart man är på väg, och vad man kan ha för nytta av det man gör. Det var designernas uppgift att få grupperna att förstå att arbetet skulle leda till något bra i slutänden.

- Och de flesta vanns över till slut. De såg att resultaten kom när de förändrade sin syn på vad företaget sysslar med. Att det fanns andra sätt att se på företagets produkter. Då såg de också nyttan med omvägen. Det måste ske genom ett lärande, ofta tar man sig inte tid till det utan vill ha snabba resultat.

Ett företag hoppade av efter den andra workshopen. De tyckte inte att arbetssättet var seriöst. Att sätta sig ner och skissa och skapa bröt för abrupt mot hur de var vana att jobba. Men Marcus Jahnke menar att designarbete kan leda till långsiktiga förändringar. Två av företagen från studien använder sig fortfarande av de här arbetssätten.

Jahnke berättar om hur grupperna ofta tände till när de kom in på det estetiska. Då kunde även ingenjörer, som inledningsvis helst ville bygga sina resonemang på fakta, delta fullt ut. De kunde relatera till en designers konstnärliga praktik genom att exempelvis prata om upplevelsen av att åka motorcykel en varm sommardag. När upplevelseperspektivet blev aktiverat uppstod också de mer radikala idéerna.

- Den estetiska erfarenhet som vi alla har kommer tyvärr till korta i företagsvärlden. Men när den väl lockas fram leder det ofta till en nytändning, säger Jahnke.

Lisa Carlgren har studerat tyska och amerikanska företag som har implementerat design thinking. Syftet är att bättre förstå konceptet, hur det används i det praktiska innovationsarbetet och hur man tycker att det har påverkat organisationen.

Tillsammans med sina kollegor Ingo Rauth och Maria Elmquist har Carlgren gjort intervjuer på sex stora företag i olika branscher. Resultaten visar att det är stor variation i hur begreppet design thinking uppfattas och används. Det betyder olika saker för olika företag och kan uppfattas som ett sätt att tänka, som en kultur som ska genomsyra hela företaget eller som ett konkret arbetssätt. Design thinking ligger någonstans mittemellan fälten innovation och design.

Design som kreativ källa
Lisa Carlgren är verksam vid avdelningen för innovationsteknik på Chalmers. Hon fortsätter nu sin forskning inom Center for Business Innovation, CBI. Foto: Nils Kumar.
- Begreppet kan ses lite som att det överförenklar design. Å andra sidan verkar design thinking gå hand i hand med flera av de arbetssätt som innovationsforskare lyfter fram som viktiga för innovationsarbetet, säger Lisa Carlgren.

Hennes forskning visar att design thinking kan påverka företagens innovationsförmåga positivt, framförallt på längre sikt och på sätt man inte trodde när man inledde arbetet. Slutresultatet hänger ihop med företagets tidigare erfarenhet av att arbeta med innovation, och med hur öppen man är.

- Många har en bild av att innovation ska vara en enkel lösning. Man får lite bra idéer och sedan kör man. Men riktigt så enkelt är det inte. Det måste få ta tid, och koncept som är annorlunda måste kunna fångas upp i organisationen. Det finns inget inneboende i begreppet design thinking som automatiskt leder till framgång.

- Men det är något som föds i företag när de använder det. Och på lång sikt kan det hända saker med hur man arbetar med innovation och förändring.

Det många tog upp som en utmaning var att arbetet med design thinking kan ta mycket tid i anspråk. Andra menade att man genom att använda design thinking faktiskt minskade ledtider, genom att göra misstag tidigt och utveckla för rätt behov.

En stor utmaning är att få anställda som lärt sig design thinking att faktiskt använda det i sitt dagliga arbete. Även om viljan att implementera design thinking finns bland toppchefer, hindras de ofta av befintliga strukturer och processer. Det är mellanchefer som har ansvaret för att projekt möter budget och tidsramar, och det är lätt att prioritera bort sådant som är okänt och inte ger kortsiktig eller mätbar nytta.

Nästa steg för Lisa Carlgren och hennes medforskare på Chalmers är att undersöka hur det ligger till med design thinking bland svenska företag. Finns det några som använder det? Hur tycker de att det fungerar? Vad kan andra lära sig? Oavsett resultaten lär diskussionen kring begreppen design och design thinking fortsätta.

- En kritik mot begreppet design thinking brukar vara att det häftiga med design försvinner. Design och innovation är likt på flera sätt, och många företag använder begreppen helt synonymt. Det har bidragit till förvirringen. Man hade kanske inte behövt kalla det för något med design egentligen. Och i vart fall inte ”thinking” för det handlar mycket om ”doing”, konstaterar Lisa Carlgren.

- Vi designers borde bli bättre på att artikulera vilket bidrag design kan ha, poängterar Marcus Jahnke. Det blir ofta lite vagt, och glider gärna in på problemlösningsområdet. Det är viktigt att lyfta fram även den konstnärliga erfarenheten. Från näringslivets sida gäller det att försöka förstå vad konst och humaniora kan bidra med på ett djupare sätt. Det krävs bra möten för att bygga erfarenheter och kunskap kring det här tillsammans.

Kontakta lisa.carlgren@chalmers.se, marcus.jahnke@hdk.gu.se


Text: Jonas Gustafsson


 
Kommentera artikeln
Kommentarer
Namn
Länk till egen sajt/blogg
Kommentar
 
Mest lästa artiklar nu