Institutet för entreprenörskaps- och småföretagsforskning
– sprider kunskap om entreprenörskap, innovation och småföretag
citatTa del av vår Q&A med Johan Wiklund på temat adhd och entreprenörskap
Läs Helenes inlägg på esbribloggen
Först barn sedan företag
Nationalekonomen Andreas Mångs har lagt fram avhandlingen Self-employment in Sweden: A Gender Perspective vid Linnéuniversitetet. Foto: Anne Ståhl.
Publicerad: 2014-06-16
Följande text publicerades även i Entré nr 2, 2014:

Först barn sedan företag

Hur påverkar familjeliv, föräldraskap och tillfredsställelse på jobbet svenskarnas vilja att starta eget? Med utgångspunkt i att vi behöver ha fler entreprenörer i ekonomin är det intressant att titta på skillnader inte bara mellan könen, utan även mellan länder. Det menar Andreas Mångs, som har skrivit en avhandling om entreprenörskap ur genusperspektiv.

- Fler män än kvinnor är entreprenörer i dag. Potentialen att öka entreprenörskapet i Sverige är därför större bland kvinnor, säger Andreas Mångs.

Han har bland annat undersökt hur kvinnor och män tänker kring att starta företag, speciellt i relation till föräldraskap och familjeplanering. Resultaten, som bygger på enkät- och registerdata, visar att barn fördröjer såväl kvinnors som mäns företagsstart, men kvinnors fördröjs mer. Samtidigt anger kvinnor oftare än män familjerelaterade orsaker till varför de startar företag. Det handlar bland annat om att vilja ha flexibla arbetstider, balans mellan arbete och familjeliv, och möjlighet att arbeta hemifrån. En slutsats är att kvinnor, i större utsträckning än män, startar företag när det är möjligt att förena företagandet med familjelivet.

- Vi ser inte att män anpassar sin företagsstart till familjesituationen på samma sätt som kvinnor gör, säger Mångs.

En annan intressant jämförelse är hur mycket tid olika grupper lägger på jobb respektive familj. Egenföretagare jobbar mer än anställda i Sverige, det vet man sedan länge. Men eventuella könsskillnader har man inte lika bra koll på.

- I internationella studier har det visat sig att företagande kvinnor arbetar väldigt lite, faktiskt minst av alla. Det hänger ihop med att i anglosaxiska länder används företagandet som ett sätt att kombinera arbete med småbarnsliv. Därför blir företagarnas arbetstid kortare än de anställdas. Vissa har antagit att det skulle se likadant ut i Sverige, men här är det snarare tvärtom.

Resultaten i Mångs avhandling visar att 30 procent av de företagande kvinnorna arbetar i genomsnitt mer än 45 timmar per vecka. Motsvarande siffra för anställda kvinnor är omkring 7 procent. Andelen företagande män som arbetar mer än 45 timmar uppgår till drygt 56 procent. Det ska jämföras med cirka 18 procent av de anställda männen.

- De som arbetar minst i Sverige är alltså anställda kvinnor. Det har att göra med att vi har ett så pass flexibelt system att företagande inte är den optimala vägen att förena arbete och familjeliv. I varje fall inte under småbarnsåren.

I länder som saknar en utbyggd barnomsorg och har ett svagare föräldraförsäkringssystem än Sverige, framstår företagande ofta som ett attraktivt sätt att kombinera arbete och familjeliv. Speciellt för kvinnor. Företagandet blir ett sätt att vara kvar i arbetskraften och ha en inkomst. I Sverige ger vår relativt generösa och flexibla föräldraförsäkring, tillsammans med en offentlig subventionerad barnomsorg, tillräcklig grund för att kombinera lönearbete med familjeliv.

- Vi har helt enkelt inte samma behov av att använda företagandet som ett sätt att korta arbetstiden. Med andra ord förefaller kvinnors företagande mer effektivt ur resursallokeringssynpunkt i Sverige.

Trots att egenföretagare i genomsnitt har längre arbetstider så är de nöjdare med sin arbetssituation än anställda.

- Resultaten pekar tydligt på att flexibla arbetstider är en viktig förklaring till varför företagare i allmänhet är mer nöjda med sin arbetssituation än anställda, säger Mångs.

- Detta är värdefull information för arbetsgivare och beslutsfattare. Eftersom nöjdare medarbetare tenderar att ha lägre sjukfrånvaro och stanna längre på företagen, kan det vara en bra idé att tillåta mer flexibla arbetstider.

När det gäller längtan efter flexibla arbetstider finns det ingen skillnad mellan könen – alla vill vi vara fria. Däremot anger män oftare hög inkomst som en viktig orsak för att starta eget.

Andreas Mångs tror att det kan finnas flera förklaringar.

- Män ser sig kanske fortfarande som den traditionella brödvinnaren. Det kan också vara så att motiven i sig har en könsstereotyp konnotation. Det kan göra att svaren i en sådan här undersökning ges som man tror att de förväntas av en. Vi kan se hur folk svarar, och dra slutsatser kring det. Däremot är det svårt att med exakthet veta varför de har svarat som de gjort. De kanske svarar mer i linje med exempelvis förväntningar. Det är inget vi kan få svar på, men det är något att fundera över.

Barn, genusföreställningar och ekonomi. Allt det här påverkar varför vi, relativt sett, har så få egenföretagande kvinnor.

- Det bottnar i normer, roller, idéer och tankar kring vem som är företagare och hur vi ser på samhället i stort.

Mångs menar att vi tidigt måste börja tänka på könsroller, och på vilka förväntningar vi har på flickor respektive pojkar. Redan i skolan måste vi försöka förändra och bredda synen på hur alla intressen, ämnen och yrken kan bli mer tillgängliga – för alla.

- Vill vi ha ett samhälle med fler kvinnor som är företagare så är det värdefullt att arbeta brett med könsroller. Inte bara specifikt ur ett företagsperspektiv, konstaterar Andreas Mångs.

Kontakta andreas.mangs@lnu.se


Text: Hanna Andersson


 
Kommentera artikeln
Kommentarer
Namn
Länk till egen sajt/blogg
Kommentar
 
Mest lästa artiklar nu