Institutet för entreprenörskaps- och småföretagsforskning
– sprider kunskap om entreprenörskap, innovation och småföretag
citatVad sägs om att lära dig psykologiska trix för att nå resultat du inte trodde var möjliga?
Läs Helenes inlägg på esbribloggen
Mer prat ger bättre verkstad
Johan Grinbergs har lagt fram avhandlingen Pratnerskap – Ett sätt att organisera regional tillväxt. Perspektiv på regional utveckling som fenomen och en analys av ett tillväxtprogram vid Mälardalens högskola. Foto: Birgitta Hultqvist.
Publicerad: 2015-04-01
Följande text publicerades även i Entré nr 1, 2015:

Mer prat ger bättre verkstad

Kan prat utan mål vara konstruktivt – eller är det bara slöseri med tid? Johan Grinbergs forskning handlar om hur den regionala tillväxten är organiserad. Han menar att alla organisationer har en handlingsdimension och en pratdimension.

Vi människor gillar att prata, både privat och i jobbsammanhang.

- Vi kan inte ens resa ett tält utan att först prata ihop oss, säger Johan Grinbergs.

Han menar att de flesta organisationer behöver en kombination av prat och handling. De är parallella fenomen som måste få finnas samtidigt. Men när olika organisationer ingår i partnerskap separeras ofta de två. Handling pågår någon annanstans, hemma på de enskilda organisationerna. Själva syftet med partnerskapet blir att träffas för att prata.

- Det som ska produceras i partnerskapet är kreativitet och idéer. Och hur skapar man det? Jo, genom att prata. Man producerar kanske till och med synsätt, ideologi och kultur tillsammans.

I sin doktorsavhandling har Johan Grinbergs undersökt vad det är för sorts organisationer som bildas i regionala partnerskap. Regionala partnerskap är en del i de regionala tillväxtprogrammen. I programmen ingår organisationer som jobbar med utveckling av näringsliv och entreprenörskap inom regionen.

Grinbergs har intervjuat och observerat ett antal aktörer i Västmanlands län under programperioden 2004–2007. Deltagarna kommer både från det offentliga och det privata, och där finns till exempel kommunens näringslivschefer, Almi, Exportrådet, Länsstyrelsen och Handelskammaren. De möts för att diskutera olika frågor, men många deltagare uppfattar det som ineffektivt.

- Folk dyker kanske upp och känner att de ska sitta av tiden, och få en gratis lunch. Samtidigt var det många som tyckte att det kändes bra att inte vara uteslutna från den regionala arenan.

Grinbergs menar att det finns två typiska synsätt på organisationer: handlingsorganisation och pratorganisation.

- Som teoretiska idealtyper är de användbara för att se hur paradoxalt olika saker man gör i en prat- respektive en handlingsorganisation.

I en handlingsorganisation pågår tillverkning och utveckling, och det är tydligt vad som ska skapas och göras härnäst. Men det regionala tillväxtprogrammet är inte ett beslutande organ, vilket gör partnerskapet till en pratorganisation. Det är som en etikett som sätts på deltagarna, i möten utan formell agenda.

- Eftersom ingen får lön för sitt deltagande är det svårt att ställa krav på vad resultatet av mötena ska bli, och vad man ska producera tillsammans.

När partnerskapen utvärderades och gruppens förväntningar luftades, visade det sig att deltagarna ändå hade velat ha en handlingsplan för att skapa ordning och reda. Partnerskapet utvärderades utifrån traditionella mål i traditionella organisationer.

- Man förväntar sig att partnerskapet ska vara en handlingsorganisation, men man har skapat en pratorganisation. Det leder till besvikelse hos deltagarna. De upplever att: ”Det blev inget, det blev bara prat”.

Det blir helt enkelt inte något konkret resultat av diskussionerna. Och handlingsorganisationen är idealet. Den är mer attraktiv eftersom den är kopplad till produktivitet, rationalitet, ordning och reda. Det är mångas bild av hur saker bör fungera.

- Konsensus är viktigt när man ska handla, men konsensus är inte viktigt i en pratorganisation. Tvärtom är det viktigare att man får med många olika synsätt, då ökar den kreativa potentialen.

- En medvetenhet om att man ingår i en pratorganisation ger en helt annan uppsättning fördelar och potentialer, säger Johan Grinbergs.

Innan tillväxtprogrammet sjösattes efterfrågade aktörerna mer ordning och reda i länet. De såg framför sig att de skulle skapa samsyn och samordna sitt tänk. Men det är inte alltid eftersträvansvärt, menar Grinbergs.

- Att likrikta alla innebär ju raka motsatsen till vad en pratorganisation är bra på. Den är bra på att inte alltid ha en samsyn. Mer struktur skulle nog förstelna aktörslandskapet, snarare än att utveckla det.

- I en handlingsorganisation är det bra att kopiera det som fungerar för andra, men alla kommuner kan inte ha en Medeltidsvecka till exempel. I stället måste man ha en öppenhet för att det går att lyckas på väldigt många olika sätt. Om alla börjar tänka likadant blir det snarare fördummande än en hjälp.

Enligt Johan Grinbergs är det irrationellt att tro att man alltid måste sträva efter samsyn, och därefter nå det enda rätta beslutet. I sin avhandling har han därför döpt om partnerskapet till pratnerskap.

- Pratorganisationer är mer kaotiska och kan vara nästan provocerande. Deltagarna undrar: ”Vadå, ska vi bara prata hela tiden?”

Men ibland är det viktiga kanske just det där samtalet. Att få möjlighet att lufta sina åsikter, diskutera och formulera frågor, mötas och långsiktigt generera möjliga idéer.

- Deltagarna tvingades att prata om vissa frågor och fokusera på något utöver det dagliga. Processen är kanske pratorganisationens största styrka, säger Johan Grinbergs.

Kontakta johan.grinbergs@mdh.se


Text: Hanna Andersson


 
Kommentera artikeln
Kommentarer
Namn
Länk till egen sajt/blogg
Kommentar
 
Mest lästa artiklar nu