Institutet för entreprenörskaps- och småföretagsforskning
– sprider kunskap om entreprenörskap, innovation och småföretag
citatTa del av vår Q&A med Johan Wiklund på temat adhd och entreprenörskap
Läs Helenes inlägg på esbribloggen
Omsorgskvinnor och affärsmän
Birgitta Sköld har lagt fram sin avhandling Vad hände? Kvinnors företagande och de strukturella villkoren – en studie i spåren av den offentliga sektorns omvandling vid Linköpings universitet. Foto: Teiksma Buseva.
Publicerad: 2015-11-12
Följande text publicerades även i Entré nr 3, 2015:

Omsorgskvinnor och affärsmän – Olika villkor för företagare i offentlig sektor

I början av 1990-talet startade konkurrensutsättningen av den offentliga sektorn, där i snitt 80 procent av de sysselsatta är kvinnor. Tanken var att privatiseringarna skulle ge en mångfald av nya företagare. Men hur blev det egentligen? Birgitta Sköld har forskat om kvinnors företagande i efterdyningarna av privatiseringsvågen.

- Politikerna förväntade sig att kvinnor i större utsträckning än tidigare skulle starta företag nu när ”deras” marknad öppnades upp, säger Birgitta Sköld.

Men så blev det inte. Totalt sett har småföretagandet på den offentliga marknaden ökat över tid (1993–2008). Men det har ökat inom tre specifika områden: öppen hälsovård, tandvård och ”annan hälsovård”, dit bland annat sjukgymnaster, naprapater och barnmorskor räknas. Det är yrken där företagandet är starkt kopplat till själva yrkesutövandet. En av anledningarna är att näringsgrenarna som samsas inom den offentliga sektorn skapar olika villkor för hur företagandet kan förändras.

Företagandet har alltså ökat mest där det redan fanns ett småföretagande sedan innan.

- Inom de näringsgrenar där det inte har förändrats lika mycket, finns villkor som gynnar stora företag. Det finns en tradition av stordrift i den offentliga sektorn, och upphandlingssystemen är utformade efter det. Det kan bero på att det är lättare att ha ett stort sjukhus än tio mindre enheter som ska samordnas.

- Det får konsekvenser för småföretagandet, vilket i sin tur får konsekvenser för kvinnors företagande. Kvinnor tenderar nämligen att driva mindre företag, och är inte lika ofta representerade som ägare i större företag.

Vem som startar företag påverkas också av hur vi ser på företagandet och vilken legitimitet kvinnor har i sitt företagande. Familjelivet, hur mycket tid arbetet får ta och vilka inkomstnivåer som kan nås är andra faktorer som spelar in.

Birgitta Sköld menar att villkoren för företagande ser olika ut när det gäller kvinnor och män. Hennes tolkning är att det är genussystemet som bromsar mest för kvinnor. Underrepresentationen av kvinnor har ökat i 10 av 16 undersökta näringsgrenar. Det tyder på att genussystemet inom företagandet är motståndskraftigt och har förstärkts över tid.

- Kvinnors andel av företagandet har minskat i 9 av de 16 näringsgrenarna. I 14 av dessa är kvinnor underrepresenterade som företagare i förhållande till deras andel av de sysselsatta.

Sköld har fokuserat på barnomsorgen. Ungefär 90 procent av alla sysselsatta i branschen är kvinnor. Samma siffra bland företagarna är 95 procent.

- I barnomsorgen har kvinnor faktiskt tagit för sig, men när man tittar närmare ser man att det är männen som gör de stora vinsterna.

Bland de 5 procent som är män, kommer 55 procent från en annan näringsgren. De fanns alltså inte inom barnomsorgen från början. 70 procent av de företagande männen driver aktiebolag, medan kvinnor oftare har enskild firma. Det visade sig också att kvinnor inom barnomsorgen har 23 procent lägre benägenhet att bli företagare än de få män som arbetar där.

Män har i snitt 17 sysselsatta medan kvinnor har 8. Företag som ägs av män når därmed upp till ett bättre årsresultat. Båda könen startar företag inom barnomsorgen, men i olika former. Det leder till olika möjlighet att göra vinst.

- Män i aktiebolag tenderar att vara i företaget kortare tid. De går med vinst och försvinner sedan ut ur bilden. Kvinnor stannar ofta kvar längre, vilket tyder på att detta är deras yrke.

Företagandet i branschen har alltså ökat, totalt sett. Samtidigt har kvinnors företagande minskat över tid, och underrepresentationen har ökat.

- Lite tillspetsat kan man säga att det vi fick var barnomsorgsarbetande kvinnor med egna företag, och affärsmän i barnomsorgen, säger Sköld.

Hon menar att det är för tidigt att säga om privatiseringen har varit bra eller dålig för kvinnors företagande.

- Vi vet inte varför människor startar företag. Det kan vara tack vare privatiseringen, men också på grund av den. Mångas jobb har försvunnit och de har tvingats skapa egna arbetsmöjligheter.

De nya styrningssystemen inom offentlig sektor har förändrat arbetsplatserna. Det kan vara en anledning till att en del yrkeskategorier hellre väljer att sköta sig själv än att vara anställda. Till exempel läkare som startar eget företag för att de känner sig tvungna när deras autonomitet och legitimitet har försvagats inom den offentliga sektorn.

- Tittar vi på alla de här pusselbitarna ser man att genussystemet är motståndskraftigt i företagandet. Det är ett normsystem som segregerar kvinnor och män på olika sätt. I deras roller, yrken och vilka möjligheter de har i samhället. Män är normen som alltid värderas lite högre, och som kvinnor jämförs med.

- Genussystemet är inbäddat i allting och får konsekvenser för alla. Det är ett segregerande system som påverkar din position som människa och dina möjligheter att lyckas som företagare.

Birgitta Sköld tror inte att det finns någon snabb lösning på problemet.

- Vi behöver fortsätta ifrågasätta genussystemet. Det handlar inte bara om företagande, de här siffrorna tydliggör bara att systemet finns. Företagandet är en avspegling av hela samhället, konstaterar hon.

Kontakta birgitta.skold@liu.se


Text: Hanna Andersson


 
Kommentera artikeln
Kommentarer
Namn
Länk till egen sajt/blogg
Kommentar
 
Mest lästa artiklar nu