Institutet för entreprenörskaps- och småföretagsforskning
– sprider kunskap om entreprenörskap, innovation och småföretag
citatBloggen finns kvar men har inte så hög prioritet i vårt nya arbetssätt.
Läs Magnus inlägg på esbribloggen
”Jag är vad jag gör”
Sofia Börjesson. Foto: Oscar Mattsson.
Publicerad: 2015-11-27
Följande text publicerades även under vinjetten ”Porträttet” i Entré nr 3, 2015:

Sofia Börjesson, multibegåvad maskiningenjör som bygger innovationsmuskler:

”Jag är vad jag gör”

Hon kallar sig själv för ofrivillig karriärist. Professor Sofia Börjesson är föreståndare för CBI, ett nytänkande forskningscentrum med fokus på nytta. Här är samarbetsforskning, transparens och ett lärande akademikerskap lika viktigt som enskilda prestationer.

Sofia Börjesson är professor i teknikens ekonomi och organisation och centrumföreståndare för Center for Business Innovation (CBI) vid Chalmers. Intervjun klämmer hon in under en lunchpaus i samband med ett heldagsmöte på Vinnova i Stockholm.

- Personligt, men inte privat, okej? Hur mycket utrymme har du? Fem tusen tecken? Jag tyckte att det var en svår textlängd när jag jobbade som skribent. Mitt emellan, varken kärnfull notis eller tillräckligt långt för att man ska kunna breda ut sig, säger Sofia Börjesson.

Hon har haft många strängar på sin lyra, varav en som frilansande kulturskribent på Göteborgs-Posten och Feministisk Tidskrift. Hon skrev recensioner och reflektioner från samtiden eller universitetet, men var inte tillräckligt bildad för att göra det till en karriär, enligt henne själv.

Hon har rätt, fem tusen tecken känns kort. Med närmare 20 år på olika chefstjänster på Chalmers har Sofia Börjesson gott om tankar att dela med sig av: Om arbetsklimat, jämställdhet och dess konsekvenser för forskningen.

- Jag är vad jag gör och forskar för att begripa hur saker och ting hänger ihop, för att få insikter…

- Och, det kanske låter högtravande, men jag vill göra samhällsnytta.

Som föreståndare på CBI har hon utrymme för båda delarna. CBI forskar tillsammans med företagen. Det resulterar i handlingsbar kunskap, som ofta har ett direkt genomslag i företagens arbetssätt.

- Slarvigt formulerat kan man säga att vi ägnar oss åt en variant av tredje uppgiften.

Någon patentlösning för hur etablerade företag blir innovativa finns inte. Ofta har de fullt upp med sin ordinarie verksamhet. Att bygga innovationsmuskler, som Sofia Börjesson säger, är ett långsiktigt, systematiskt arbete som rör kunskap, kultur och arbetssätt. Och modigt ledarskap på högsta nivå.

- Företag försöker ofta bättra på sin innovationsförmåga genom att ta fram en portfölj med projekt och idéer som ligger utanför ordinarie affär. Men det räcker inte. Innovativiteten måste finnas i hela kedjan, från idé till kommersialisering, säger Börjesson.

Hennes senaste forskningsspår, som föranleder dagens Vinnovabesök, heter Center for Healthcare Improvement (CHI). Det utgörs av ett lärandenätverk som ska stimulera och utveckla kunskap om innovations- och förnyelsearbete i vården. CBI kommer att arbeta med nio vårdverksamheter som vill utveckla sitt erbjudande till patienterna på ett innovativt sätt.

Karriären på Chalmers var knappast planerad. Sofia Börjesson hade bestämt sig för att aldrig mer skriva en rad efter avhandlingen, som handlade om hur arbetsorganisationen kan utvecklas inom verkstadsindustrin.

- Jag hade prestationsångest. Det var en konsekvens av universitetets kunskapshierarki, där det enda som räknades var hur ”hjärnsmart” man är, i kombination med min egen bristande självtillit.

Intresset för matematik fick henne att läsa till maskiningenjör och göra praktik med femskift i en ”riktigt tuff verkstad”. Hon valde Chalmers framför Gymnastik- och idrottshögskolan, där hon också kom in.

- Jag insåg att idrotten var mer av ett fritidsintresse, om än livslångt.

Under uppväxten på Näset, en villaförort till Göteborg, tävlade Sofia Börjesson först i konståkning, sedan i badminton. Hon spelade fotboll och basket. Men tävlandet och pressen tog död på glädjen. Som Chalmersstudent blev hon gympaledare, och tidtagaruret förpassades för evigt till hyllan.

- Jag springer sedan 30 år tillbaka, varje dag om tiden räcker till. Men nu är löpningen mer en form av meditation, aldrig prestation.

Eftersom hon trivdes i forskarmiljön fortsatte hon som konsult inom akademin under några år efter disputationen 1997. Hennes första forskningsprojekt handlade om arbetsvillkor i produktionsmiljöer.

- Jag hade en lite naiv iver att försöka förbättra maskinoperatörernas arbetsvillkor. Men vem såg till att det blev någon skillnad i praktiken? Jag kände mig frustrerad över att det inte blev någon förändring.

Så när hon blev erbjuden att vara med i det då nystartade forskningsprogrammet Fenix, tackade hon ja. Fenix skulle samarbeta med industrin och göra managementforskningen mer relevant.

- Fenix speglade en kulturutveckling. Arbetet byggde inte på individuell prestation utan var kopplat till ett ”vi”. Det var samarbetsinriktat och prestigelöst. Mycket av detta har vi försökt ta tillvara i CBI. Utan Fenix hade jag nog inte varit kvar i akademin, säger hon.

Börjesson pekar på två motsägelsefulla trender inom universitetsvärlden: Kravet på ökad nytta, och det ökade kravet på publicering. Universiteten rankas utifrån antal publiceringar, vilket påverkar tilldelningen av medel. Bland forskare leder det till en hets efter att bli publicerad i högt rankade tidskrifter.

- I den meningen är det möjligen mer tidseffektivt att jobba med enkäter som ger fina statistiska analyser. Att arbeta tillsammans med företag är mer tidskrävande, men ger fördjupad kunskap.

Sofia Börjesson tror att värdeskapandet i hög grad kan ske genom hur man forskar – samarbetsforskning. Men det talas mer sällan om vilket genomslag forskningen har i praktiken.

CBI:s arbete bygger på att forskarna kan växla mellan perspektiven. Ny kunskap å ena sidan, och värdeskapande för dem man arbetar med – nyttogörandet – å den andra. Att hålla balansen kan kännas som en utmaning, tycker Sofia Börjesson.

Hon önskar att CBI:s arbetssätt ger ringar på vattnet. Men universiteten har en lång och konservativ historia med maktstrukturer som sitter i väggarna, liksom bristen på jämställdhet.

- Färre kvinnor befordras inom akademin, och mäns och kvinnors beteenden värderas olika. När kvinnor skriver tillsammans uppfattas det som ett uttryck för osjälvständighet. När män gör samma sak är det ett uttryck för nätverkande.

Det framgick av rapporten Jämställdhetsobservationer i ett urval av Vetenskapsrådets beredningsgrupper 2012 (Vetenskapsrådet, 2013), vars resultat har kallats hårresande.

- Det behövs ett lärande akademiskt ledarskap och transparens för att skapa bra miljöer. Jag läser en hel del psykologi på fritiden. Det är viktigt att förstå hur människor fungerar. I arbetslivet är förtroende, ärlighet och självmedvetenhet betydelsefullt för en positiv gruppdynamik. Men att blotta strupen är inte alltid så lätt inom akademin, säger Sofia Börjesson.

Kontakta sofia.borjesson@chalmers.se

Mer av Sofia
Innovation, så enkelt så svårt. I Mats Ögren Wanger (redaktör): Position Sverige. Ekerlids Förlag, 2014.

The challenges of innovation capability building: learning from longitudinal studies of innovation efforts at Renault and Volvo Cars. I Journal of Engineering Technology and Management, nr 1, vol 31, 2014 (tillsammans med Maria Elmquist och Sophie Hooge).

Organizational climate and capabilities for innovation: A study of nine forest-based Nordic manufacturing firms. I Scandinavian Journal of Forest Research, nr 5, vol 26, 2011 (tillsammans med Joakim Björkdahl).

The Gendered Machine: Concept Car Development at Volvo Car Corporation. I Gender, Work & Organization, nr 6, vol 12, 2005 (tillsammans med Alexander Styhre och Maria Backman).

Mer om Sofia
Namn Sofia Börjesson
Bakgrund Efter avslutad grundutbildning till maskiningenjör doktorerade hon, 1997, i arbetsvetenskap med avhandlingen An Analysis of two Approaches to Improvement in the Engineering Industry. Comments on FMS and ABC/ABM. Centrumföreståndare för Center for Business Innovation (CBI) vid Chalmers sedan starten 2007. Hon utsågs till professor i technology management med inriktning mot innovation på samma lärosäte 2012. Ledamot av Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin (Iva). Tidigare senior forskare inom forskningsprogrammet Fenix.
Aktuell Arbetar med ett inspel till regeringens forskningsproposition 2016. Även aktiv på ett antal arenor för att föra ut kunskap om innovation och förnyelse, bland annat genom deltagande i ett nytt projekt om innovations- och förnyelseförmåga i sjukvårdsorganisationer och om innovation i offentlig sektor.


Text: Anna-Karin Florén


 
Kommentera artikeln
Kommentarer
Namn
Länk till egen sajt/blogg
Kommentar
 
Mest lästa artiklar nu