Institutet för entreprenörskaps- och småföretagsforskning
– sprider kunskap om entreprenörskap, innovation och småföretag
citatTa del av vår Q&A med Johan Wiklund på temat adhd och entreprenörskap
Läs Helenes inlägg på esbribloggen
Skolslöjd tränar entreprenöriella förmågor
Foto: Hanna Andersson.
Publicerad: 2015-12-11
Följande text publicerades även i Entré nr 3, 2015:

Skolslöjd tränar entreprenöriella förmågor

Skolämnet slöjd handlar om planering, design, problemlösning och tillverkning av föremål – förmågor som förknippas med entreprenörskap. Janne Elo har intervjuat finländska lärare om deras möjligheter att jobba ämnesöverskridande med företagsamhet. Viljan finns, men ofta saknas resurser.

Slöjd blev ett obligatoriskt ämne i den svenska skolan 1955. I Finland har slöjd stått på schemat i över 140 år. Kanske är satsningarna på estetiska ämnen en del av förklaringen till den finländska skolans framgångar. ”Finland har överlag en bättre skola och slöjdämnet har en helt annan status”, sa Marléne Johansson, professor i slöjd vid Göteborgs universitet, i en intervju i Lärarnas Nyheter 2011.

Skolslöjd tränar entreprenöriella förmågor
Janne Elos doktorsavhandling har titeln Företagsamhet i skola och utbildning – Lärares tankar om förutsättningarna att nå målen i temaområdet Deltagande, demokrati och entreprenörskap. Foto: Mikael Weckström.
- I Finland finns slöjdpedagogik som huvudämne på universitetet. Det gör det inte i något annat nordiskt land, berättar Janne Elo.

Han är slöjdlärare i grunden och sedan i våras doktor i slöjdpedagogik. Janne Elo disputerade vid Åbo Akademi där han i dag leder ett flerårigt forskningsprojekt kring entreprenöriellt lärande. I sin avhandling undersöker han hur finländska lärare från olika ämnesområden arbetar med företagsamhet i skolan.

Bakgrunden är att företagsamhet finns med som ett tema i den finländska läroplanen sedan 20 år tillbaka. Tidigare hette det ”Fostran till företagsamhet”, men sedan 2004 kallas temat ”Deltagande, demokrati och entreprenörskap”. Det innebär att alla lärare ska jobba ämnesöverskridande med företagsamhet.

Särskilt hopp sätts till slöjden som draglok, i och med att många entreprenöriella förmågor tränas där. Men hur ser verkligheten ut? Når skolorna upp till den ämnesöverskridande målsättningen? Janne Elo har intervjuat 16 klass- och ämneslärare, från årskurserna 1–6 respektive 7–9, i den svenskspråkiga skolan över hela Finland.

- Med företagsamhet menar jag i första hand en persons förhållningssätt till den egna tillvaron: Att vara företagsam i motsats till att vara oföretagsam. Det handlar inte om att starta företag, utan om att utveckla elevernas initiativförmåga och kreativitet.

- Företagsamhet definieras bland annat som ”förmågan att omsätta idéer i verksamhet”. Inom den finländska skolslöjden är det just det vi gör. Eleverna designar och tillverkar olika föremål utifrån egna idéer. Slöjdprocessen är till sin karaktär en företagsam och entreprenöriell process, säger Elo.

Undervisningsämnet ”slöjd” består i den finländska grundskolan av teknisk slöjd och textilslöjd. I den tekniska slöjden ingår trä- och metallslöjd, men också mekanik, motorlära och elektronik. Alltså ämnen som i Sverige sorteras in under ”teknik”.

- Teknologi har länge haft en stark ställning i den finländska skolan. Överlag eftersträvas ett process- och lärandefokus, snarare än ett produktfokus.

Janne Elo ville i sin avhandling undersöka hur det ligger till med företagsamheten i skolan, även utanför slöjdtimmarna. Han frågade därför lärarna om hur de upplevde sina förutsättningar att nå målen som formuleras i temaområdet ”Deltagande, demokrati och entreprenörskap”.

Svaren kan grovt delas in i tre teman: Fokus/stöd, Handlingsutrymme och Ändamålsenliga arbetssätt. Överlag var lärarna positiva, men skolans traditionella ämnesfokus ansågs vara ett hinder.

- I ett utbildningssystem som strukturellt är baserat på ämnesindelning är det upp till läraren att fokusera, eller inte fokusera, på ämnesövergripande målsättningar. Lärarna såg sig själva som den största påverkande faktorn för att få upp företagsamhet på agendan. Deras pedagogiska grundsyn är central.

Men i praktiken är det inte alltid så lätt att lyfta fram ämnesöverskridande teman. Ämnesmålsättningar är inbyggda i strukturen och traditionen. De ligger till grund för planering, styrdokument, schemaläggning, lärartjänster, utvärdering, föräldrars förväntningar och läromedel.

- Ett skifte till ett större fokus på företagsamhet kräver strukturellt, kollegialt och kontextuellt stöd. Omgivningen och närsamhället är viktiga, liksom den pedagogiska biten. Lärarna ansåg att målen som är kopplade till företagsamhet är viktiga och centrala, men samtidigt diffusa och svåra att knyta till en specifik pedagogisk praktik, säger Janne Elo.

I intervjuerna uttryckte lärarna att dagens skola inte medger det handlingsutrymme som en mer företagsam utbildning kräver. Resurserna räcker inte till, helt enkelt.

- De förknippade företagsamhet med arbetssätt som kräver lite mer ”svängrum”. De upplevde också att det saknades tid för pedagogisk utveckling.

- Med ett ökat fokus på företagsamhet, i kombination med ökat handlingsutrymme, skulle man kunna tillämpa annorlunda arbetssätt. Lärarna nämnde till exempel ökad elevaktivitet, mer elevinflytande och bättre samverkan med närsamhället.

Lärarnas svar visar på en positiv syn på entreprenörskap i skolan, och på en potential till utveckling. Inte minst då det visade sig att en fjärdedel av de intervjuade personerna inte ens kände till det ämnesöverskridande temaområdet i läroplanen – förrän Janne Elo tog kontakt med dem.

- Lärare har förstås ett individuellt ansvar att reflektera över sitt undervisningsfokus, utveckla den egna kompetensen och se till att elevernas personliga utveckling blir en lika viktig målsättning som ämnesmålsättningarna. Resultaten i min avhandling kan kanske hjälpa praktiker att få upp ögonen för de faktorer som stödjer och motverkar företagsamhet i utbildningen, säger Elo.

Kontakta jelo@abo.fi


Text: Åse Karlén


 
Kommentarer (1 st)
Kommentarer
13 dec 2015, 22:20
Av Teresa Torle
Sverige har mer tid i estetiska ämnen än något annat land. i Finland får man efter åk 6 välja något estetiskt ämne, medan man i Sverige fortsätter med alla (musik, bild, slöjd, Hkk och idrott och hälsa) under hela högstadiet. Däremot har man mycket mer matematik och fysik i Finland.
Kommentera artikeln
Kommentarer
Namn
Länk till egen sajt/blogg
Kommentar
 
Mest lästa artiklar nu