Institutet för entreprenörskaps- och småföretagsforskning
– sprider kunskap om entreprenörskap, innovation och småföretag
citatTa del av vår Q&A med Johan Wiklund på temat adhd och entreprenörskap
Läs Helenes inlägg på esbribloggen
Barndomsroller följer med in i familjeföretag
Illustration: Johan Brunzell.
Publicerad: 2016-10-13
Följande text publicerades även i Entré nr 2, 2016:

Barndomsroller följer med in i familjeföretag

Alla relationer mellan människor är mer eller mindre komplicerade. Inte minst inom familjeföretag. Där kan dina föräldrar också vara dina chefer. Eller kanske dina anställda. Henrietta Nilsons forskning visar att roller från barndomen följer med in i företagandet.

Henrietta Nilson har forskat om hur synlighet och osynlighet i familjen spelar in i familjeföretagande. Att synliggöra någon kan handla om att lyfta fram en familjemedlems prestationer och egenskaper som beundransvärda. Till exempel inför en leverantör eller en annan samarbetspartner: ”Det här har mitt barn minsann tagit ansvar för”. På motsvarande sätt osynliggörs andra familjemedlemmar genom att man förbiser dem, inte möter deras blickar eller undviker att svara på tilltal.

Barndomsroller följer med in i familjeföretag
Henrietta Nilson har lagt fram avhandlingen Snacka om (o)synlighet. Familjeföretagarens nästa drag vid Linnéuniversitetet. Foto: Mats Samuelsson.
- Ofta synliggörs samma personer som också har blivit synliggjorda i sin barndom. Och detsamma gäller för osynliggörandet. Det reproduceras i familjeföretaget, även om individerna har utvecklats såväl kunskaps- som känslomässigt, säger Henrietta Nilson.

Synlighet och osynlighet har tidigare ofta angripits som en genusfråga, men Nilson menar att det är ett mellanmänskligt fenomen som drabbar oss alla, överallt. De är subtila fenomen som kan användas både i positiva och negativa sammanhang. De kan vara del i mobbning eller användas i maktsyfte, men ofta sker det omedvetet.

- Det ställs större krav på den som blir synliggjord. Att ständigt bli synliggjord i sammanhang där man känner sig osäker, exempelvis rent kunskapsmässigt, kan få långtgående konsekvenser för individens sociala framtoning. Det kan orsaka stress och ångest som i sin tur leder till en vilja att försvinna från firman.

Att bli osynliggjord, trots bra kunskaper och engagemang i företaget, är givetvis inte bättre.

- För individen innebär det en stor frustration och irritation att inte bli lyssnad på och tagen på allvar.

Henrietta Nilson har studerat tre familjers medlemmar, totalt elva individer, där alla är delaktiga i respektive familjeföretag i någon mån. Forskningsprocessen har varit interaktiv och utvecklats i dialog med deltagarna.

- Jag bad dem återge sin livsberättelse muntligt, från barndom till nutid. Genom berättelserna har jag analyserat och skrivit om dem, och tillsammans har vi sedan diskuterat våra kunskaper. Familjemedlemmarna blev lättade. De fick ett språk för att uttrycka saker, känslor och händelser som de har upplevt under en längre tid.

Några av respondenterna som hade osynliggjorts som barn, och som fortsatt känna sig osynliga i företaget, reagerade starkt under genomgången av deras livsberättelser.

- Efter en sådan här dialog blir deltagarna kritiskt medvetna om i vilken situation de befinner sig och hur omgivningen påverkar situationen. Det leder ofta till någon slags handling.

- Tre av barnen i de olika familjerna sa: ”Nu jädrar har jag fått nog. Är det så här min vardag ser ut i familjeföretaget?” De tog tag i sina liv och förändrade dem ganska radikalt. Ett av barnen startade ett eget företag, ändrade färg på sina kläder och gjorde en totalomvändning. Ett annat började ta mer plats och det tredje begärde löneförhöjning.

Bland dem som varit synliga, eller som ofta synliggjort sig själva, ledde diskussionen till ett ifrågasättande av vad synlighet egentligen är. Är det ett personlighetsdrag, en roll eller en drivkraft i sig själv? De ställde sig frågor om varför de ville vara synliga och vad det kunde bero på. Det kunde till och med vara pinsamt och ses som att man framhöll sig själv före de andra. Synlighet kräver ett ansvar, vilket är en annan sida av resultatet.

Nilson menar att familjeföretagarna behöver fundera över synlighet och osynlighet. Hur används synlighet i företaget? Vilka konsekvenser ger det i form av motivation att stanna kvar i företaget och eventuellt en dag ta över rodret? Individen behöver kunna ifrågasätta och sätta ord på vad som händer i livet för att kunna påverka sin situation.

Genom att prata om detta kan både barn och föräldrar bli medvetna om vad som sker. Henrietta Nilsons resultat visar att ledarna i de tre familjeföretagen som hon har undersökt är medvetna om de här fenomenen, även om de inte använder begreppen synlighet och osynlighet.

- Det här var något de jobbade med på ett naturligt och väldigt medvetet sätt. De använde speciellt synliggörande på ett positivt sätt för att stärka och peppa. Familjeföretaget är något långsiktigt som familjen vill ska bli livskraftigt och fortsätta till nya generationer. De flesta föräldrar vill troligen sina barn väl, men många förväntar sig också att barnen ska socialiseras in i familjeföretaget och så småningom ta över det.

- Det är komplexa frågor, men om de inte kommer upp till ytan riskerar familjeföretaget att förlora kunskap. Dessa mönster påverkar förstås hur intresserade barnen är av att börja jobba eller stanna kvar inom familjeföretaget som vuxna, säger Henrietta Nilson.

Kontakta henrietta.nilson@lnu.se


Text: Hanna Andersson


 
Kommentera artikeln
Kommentarer
Namn
Länk till egen sajt/blogg
Kommentar
 
Mest lästa artiklar nu