Institutet för entreprenörskaps- och småföretagsforskning
– sprider kunskap om entreprenörskap, innovation och småföretag
citatFörstapriset gick till team EpebFyr vid Fyrisskolan i Uppsala
Läs Helenes inlägg på esbribloggen
Västvärldens inkubatorer svåra att exportera
Kristina Henricson Briggs har lagt fram avhandlingen Travels of Business Incubators: Exploring Entrepreneurship Support from an Embeddedness Perspective in Uganda and Tanzania vid Chalmers. Foto: Jonas Sandwall.
Publicerad: 2017-01-09
Följande text publicerades även i Entré nr 4, 2016:

Västvärldens inkubatorer svåra att exportera

Är företagsinkubatorer det bästa sättet att skapa tillväxt i länder med hög arbetslöshet, som Tanzania och Uganda? Chalmersforskaren Kristina Henricson Briggs menar att vi behöver reflektera mer över länders lokala förutsättningar och behov innan västerländska tillväxtmodeller etableras som mirakellösning.

Företagsinkubatorer ökar i antal över hela världen. Metoden att placera nystartade företag i kuvös kommer från USA och är väl etablerad i det svenska innovationssystemet. Syftet är att underlätta för företagen att uppnå tillväxt och lönsamhet. De anställda på inkubatorn stöttar med råd och erbjuder nätverk för att företagarna lättare ska få kontakt med kunder, partners och investerare. Inkubatorn erbjuder ofta en fysisk miljö, där nystartade företag kan sitta och jobba.

Kristina Henricson Briggs forskning visar att det behövs mer analys och reflektion kring de lokala förutsättningarna innan en inkubator startas i ett utvecklingsland.

- Risken är att man låser in sig i tanken på en inkubator. Man satsar på något som fungerar i andra länder – utan att först göra en analys över de lokala förutsättningarna, och utan att fråga entreprenörerna vad de skulle behöva hjälp med. På grund av uteblivet förarbete får man sedan i efterhand göra en analys av varför det inte fungerade hos oss. Jag vill se analys först och därefter val av metod – inte tvärtom.

Henricson Briggs har fokuserat på inkubatorer i Tanzania och Uganda. Avhandlingen består av två studier. Dels en mindre observationsstudie från ett studentprojekt där svenska studenter ville starta en inkubator i Uganda, dels en intervjustudie med 43 personer – anställda på inkubatorer och andra företagsstödjare, samt entreprenörer på plats i Dar es-Salaam, Tanzania. Studenternas ambition lyckades aldrig men observationerna av arbetet blev ett bra underlag till avhandlingen.

- Det är svårt att få en amerikansk modell att fungera i Ugandas innovationssystem. I USA och Sverige har man helt andra förutsättningar och frågeställningar. I Tanzania och Uganda har man exempelvis stora problem med infrastrukturen och tillgången till elektricitet är nyckfull.

Henricson Briggs återkommer till förutsättningarna och begränsningarna för en inkubator vid ett flertal tillfällen. Hon menar att det är viktigt att förstå dem för att kunna ha rimliga förväntningar på inkubatorns resultat. Vad är syftet? Vad vill vi åt? Är en inkubator den bästa lösningen för oss?

- Kommer man efter en gedigen analys fram till att en inkubator är det bästa för den lokala kontexten är det bra. Annars blir det lätt falska löften om att man stöttar entreprenörer.

Uppmaningen att analysera och reflektera mer riktar sig till policymakare i aktuellt land, nationella organisationer och internationella biståndsorganisationer, som Sida med flera. Helt enkelt till vem som helst som går i tankar att starta en inkubator. Faktorer som är viktiga att ta hänsyn till, och som ofta skiljer sig åt mellan länder, är demografi, infrastruktur och entreprenörskapets form. Exempelvis gör man inte alltid affärer på samma sätt som i västvärlden. Entreprenörskapet är en del av det sociala nätverket, man har mer tillitsbaserade relationer.

- I länderna jag har studerat är tillit i en affärsrelation viktigare än ett sekretessavtal. Man går inte alltid till domstol om någon bryter mot ett avtal – om det har skapats ett sådant, förklarar Kristina Henricson Briggs.

I Tanzania och Uganda har man andra behov än i Sverige. Vår västerländska mall passar nödvändigtvis inte in där. Och inkubatorn har per definition en fysisk begränsning, det är bara ett fåtal entreprenörer som kan stöttas. Enligt avhandlingen kan modellen vara ett bra komplement till andra sätt att stötta entreprenörer – till exempel tävlingar, mentorskap, resande inkubatorer och kooperativa banker.

- Det är inget fel på kompetensen i de inkubatorer jag har studerat. Men det är svårt för en inkubator att kompensera för illa underhållna vägar eller utebliven el.

Apropå andra sätt att stötta tillväxt i länder berättar hon om hur en professor från Uganda satt med i kommittén vid hennes disputation. Han gjorde ett oväntat inspel.

- Jag erkänner att jag inte kände till det, men han berättade att det finns ett utvecklat lärlingssystem i Uganda. Om jag vill bli entreprenör där, undersöker jag om någon i min släkt är entreprenör. Sedan går jag bredvid den släktingen och lär mig så mycket jag kan om entreprenörskap. Det finns alltså redan ett system för att stötta entreprenörer i Uganda. Vi borde i första hand identifiera ett lands egna system och sedan hitta vägar att stötta det, i stället för att applicera västerländska modeller där, säger Henricson Briggs.

Arbetslösheten är stor i Tanzania och Uganda, särskilt bland unga människor. Det är en stor utmaning för länderna, och politikerna vet inte vad man ska göra åt det. De flesta mikroföretagarna befinner sig i den informella sektorn av den enkla anledningen att det oftast är lättast så. Utöver de allra minsta finns det några få riktigt stora företag i länderna. The missing middle kallas gapet efter små och medelstora företag. De existerar knappt.

- Tanken med inkubatorer är att stötta entreprenörer att växa, och så småningom bli medelstora företag. Men det kan vara svårt att få företagen att växa om inte inkubatorn aktivt fokuserar på det i sin strategi.

- Sedan ska man inte glömma att en inkubator behöver kompetens. Det är inte omöjligt att hitta, man har ganska bra koll på affärsutveckling, men det ligger mycket ansvar på de roller som finns i en inkubator. Att få fram nya entreprenörer är ingen enkel uppgift.

Om Kristina Henricson Briggs fick ge råd till policymakare i Tanzania och Uganda, skulle hon först och främst rekommendera en grundlig analys av syfte, kontext och lokala behov. Vad förväntar de sig av inkubatorn? Om man vill satsa på inkubatorer ska man veta varför.

- Beslutsfattare påverkas i hög grad av externa influenser. Det kommer konsulter och biståndsorganisationer från övriga världen och säger: ”Så här gör vi i Sverige eller Holland, det borde ni också testa”. I de här länderna kan det vara svårt att säga nej om det är pengar inblandade.

Kontakta kristina.henricson.briggs@chalmers.se


Text: Maria Linde


 
Kommentera artikeln
Kommentarer
Namn
Länk till egen sajt/blogg
Kommentar
 
Mest lästa artiklar nu