Institutet för entreprenörskaps- och småföretagsforskning
– sprider kunskap om entreprenörskap, innovation och småföretag
citatDet måste finnas bra funktioner för att göra forskningens innehåll mer lättillgängligt, utan att förenkla så att substansen försvinner
Läs Magnus inlägg på esbribloggen
Företagande ger snabbare integration
Företagare med utländsk bakgrund hittar möjligheter i skärningspunkten mellan det nya hemlandet och sina ursprungsländer. De två företagarna som startade restaurangen Taste of Beirut i Jönköping är en del i Quang Evansluongs forskning som visar att företagande förenklar integrationen.
Publicerad: 2017-01-20
Följande text publicerades även i Entré nr 4, 2016:

Företagande ger snabbare integration

Att starta företag kan vara en genväg till integration. När utlandsfödda entreprenörer skapar nätverk och letar resurser lär de sig om det nya hemlandets kultur. På samma gång knyter de starkare band till sina ursprungsländer. Quang Evansluong har forskat om hur utlandsfödda företagare utvecklar affärsidéer.

George och Haidar heter två svenska företagare med bakgrund från Libanon respektive Syrien. 2004 startade de restaurangen Taste of Beirut som snabbt blev populär i hemstaden Jönköping. I dag driver de flera restauranger under samma varumärke. Deras historia är ganska typisk för utlandsfödda företagare, med en lokal affärsidé som har koppling till det gamla hemlandet. Fenomenet ökar över hela världen och bidrar till den ekonomiska utvecklingen i många länder.

Historien om Taste of Beirut finns med i Quang Evansluongs doktorsavhandling. Han har gjort fyra fallstudier bland företagare med utländsk bakgrund. Förutom i restaurangbranschen är de verksamma inom detaljhandel och IT.

Evansluong har intresserat sig för hur företagarna utvecklar sin affärsidé och sitt koncept, och hur det hänger ihop med deras integrationsprocess. Hans huvudbudskap är att processen att etablera företag påverkar integrationsprocessen i positiv riktning. Samtidigt utvecklas affärskonceptet av entreprenörernas integrationsprocess.

Företagande ger snabbare integration
Quang Evansluong har disputerat vid Jönköping University med avhandlingen Opportunity creation as a mixed embedding process: A study of immigrant entrepreneurs in Sweden. I juni fick han en anställning vid University of the West of England i Bristol. Foto: BGA Fotocenter.
- Att starta företag innebär att man måste ta kontakt med många olika aktörer i det svenska samhället, till exempel nya kunder eller leverantörer. Nyföretagare behöver expandera sitt nätverk, hitta nya svenska partners och organisationer. Det innebär att de måste förstå det svenska samhället, språket, hur man utvecklar nätverk och skapar förtroende i Sverige. Genom sådana affärsaktiviteter blir företagarna samtidigt integrerade i det svenska samhället, säger Quang Evansluong.

- Att vara företagare, åtminstone om man är framgångsrik, innebär också att infödda svenskar ser att man bidrar till samhället. Man lever inte på socialbidrag, som många svenskar annars tänker sig – och ogillar. Från invandrarföretagarnas perspektiv innebär det att de känner sig mer som en del av samhället, och att deras tillit till invånarna i det nya landet ökar.

Entreprenörer med utländsk bakgrund hittar alltså ofta sina möjligheter i skärningspunkten mellan sitt nya och sitt gamla hemland. De hämtar resurser och utvecklar nätverk i båda länderna. Det innebär att det även sker en integrationsprocess till det gamla hemlandet.

- Många tappar kontakten med sina ursprungsländer när de emigrerar. Företagandet kan vara en väg tillbaka och integrationen blir därmed dubbelverkande. Det finns många nivåer när man pratar om integration…

Quang Evansluong poängterar att det handlar om integration och inte om assimilering. I Sverige premieras likhet snarare än olikhet. Diskriminering är en realitet, inte minst på arbetsmarknaden. Många utlandsfödda vittnar om hur svårt det är att få jobb, på grund av hudfärg, namn eller brytning.

Det har Evansluong egen erfarenhet av. Han kom till Sverige från Vietnam för att studera i ”ett par år.” Han blev kvar, startade eget företag, fick jobb och doktorerade. Under åren 2015–2016 sökte han 70 jobb utan resultat. Han sökte ett jobb i Storbritannien och fick det direkt. En fast tjänst som assistant professor på University of the West of England i Bristol.

- Jag känner igen mycket av det som invandrarentreprenörerna i min studie berättar om. Jag bodde 13 år i Sverige, mer än en tredjedel av mitt liv. Jag känner mig både som svensk och vietnames. Men jag ses inte som svensk, även om jag tycker att jag anpassade mig bra i det svenska samhället. Många som har emigrerat hamnar mellan sina två länder, de är inte riktigt varken eller. Och många entreprenörer med utländsk bakgrund känner sig ensamma och isolerade.

Evansluong tycker att det saknas en diskussion om diskriminering i Sverige, och att vi fokuserar för mycket på etnicitet.

- De som är adopterade eller andra generationens invandrare ses inte heller som svenskar. Här finns en stor skillnad mot exempelvis USA. När man har fått sitt medborgarskap är man amerikan. Man känner sig som amerikan, och man blir också accepterad som amerikan. För mig och många andra invandrare är det svårt att integrera oss och få jobb på grund av att vår etnicitet inte är svensk. Jag har en student här i Bristol som är från Sverige, med bakgrund i Somalia. Han pratar alltid om ”De i Sverige” – inte om ”Vi svenskar”.

- Det är känsligt att diskutera både invandring och diskriminering i Sverige. Vi vill gärna att det ska vara konsensus. Men det är jätteviktigt att prata om de här sakerna. De kommer inte att lösa sig av sig själva, säger Evansluong.

Här menar han att företagandet kan bidra. Ingen vill leva på bidrag och många med utländsk bakgrund är tvungna att hitta sin egen väg, till exempel genom att starta företag. Det kan alltså snabba på integrationsprocessen genom ökad kontakt med samhället – och i förlängningen leda till jobb.

- Som invandrare kan man inte sitta still och bara säga att ”Sverige är dåligt på integration”. Man måste göra något åt det, försöka hitta en lösning. Till exempel genom att starta företag.

Offentliga stödprogram kan ta hänsyn till att det ser ut så här, menar Evansluong. Program som riktar sig mot utlandsfödda bör fokusera på att öka kontakterna och utbytet med lokalsamhället, till exempel genom föreningsaktiviteter. Det leder till bättre språkkunskaper och förståelse för den nya kulturen, både i allmänhet och när det gäller just affärer. Det ger också ökad trovärdighet till de utlandsföddas affärsverksamhet i lokalsamhället.

Eftersom utlandsföddas företagande ofta har koppling till deras ursprungsländer finns här även ett makroperspektiv: ökade affärskopplingar mellan Sverige och andra länder, och i förlängningen mer handel.

- När man ska utveckla utlandsföddas entreprenörskap är det jätteviktigt att ge dem verktyg för att öka kopplingarna mellan Sverige och sitt ursprungsland. Det är viktigt både för individerna och för Sverige.

Quang Evansluong känner igen mycket av sina forskningsresultat från när han själv drev eget företag i Sverige. Det var 2005 och tillsammans med en studiekamrat startade han ett reseföretag med fokus på ekologiska resor till Vietnam. Det var ett ovanligt resmål då, särskilt med ekoinriktning.

- I efterhand kan jag se att jag lärde mig mycket om Sverige och svenskar genom mitt företagande. Jag fick nya kontakter både i Vietnam och i Sverige och senare fick jag också anställning genom mitt företagande, konstaterar Quang Evansluong.

Kontakta quang.evansluong@uwe.ac.uk


Text: Jonas Gustafsson


 
Kommentera artikeln
Kommentarer
Namn
Länk till egen sajt/blogg
Kommentar
 
Mest lästa artiklar nu