Institutet för entreprenörskaps- och småföretagsforskning
– sprider kunskap om entreprenörskap, innovation och småföretag
citatTio miljoner människor runt om i världen inspirerades till entreprenörskap, genom uppemot 35 000 olika GEW-aktiviteter.
Läs Helenes inlägg på esbribloggen
Snabba på innovationen – genom att förlänga processen
Mikael Johnsson har lagt fram sin doktorsavhandling Innovation Enablers and Their Importance for Innovation Teams vid Blekinge tekniska högskola. Han var tidigare verksam vid Mälardalens högskola där han presenterade sin licentiatuppsats 2013. Foto: Per Groth.
Publicerad: 2017-04-27
Följande text publicerades även i Entré nr 1, 2017:

Snabba på innovationen – genom att förlänga processen

Innovation är nödvändigt för att klara konkurrenskraften. Och det måste gå snabbt, annars är risken stor att någon annan hinner före. Samtidigt misslyckas många innovationsteam med sin uppgift och tvingas lägga ner. Ett sätt att bli snabbare kan, paradoxalt nog, vara att förlänga innovationsprocessen. Det visar Mikael Johnsson i sin avhandling.

Mikael Johnsson disputerade i slutet av 2016, men har varit i ”branschen” sedan 2002 när han drog i gång sitt första egna innovationsprojekt. Det var i samband med att han började studera på innovationsprogrammet på Mälardalens högskola.

- Jag har levt innovationslivet ganska länge nu. Efter utbildningen fortsatte jag driva egna projekt inom bland annat snösmältning på fastigheter, sport/fritid och fordonskomponenter. Samtidigt jobbade jag som innovationsrådgivare för Munktell Science Park och Almi företagspartner i Västerås, säger Mikael Johnsson.

Ett par år efter grundutbildningen blev han intresserad av forskning och la fram en licentiatuppsats vid Mälardalens högskola. I halvtid bytte han sin forskarbas till Blekinge tekniska högskola där han också har lagt fram sin doktorsavhandling.

- En sak som jag har drivits av, både praktiskt och forskningsmässigt, är hur man kan få innovationsprocesser att gå så snabbt som möjligt. Generellt sett är det riskfyllt och dyrt med innovationsarbete. Ändå måste det göras, och det måste göras snabbt. Annars halkar man efter i konkurrensen. Det finns därför ett intresse av att minska riskerna och öka hastigheten i innovationsarbetet. Det är det här dilemmat som ligger till grund för min forskning.

Mikael Johnsson har undersökt vad som kan underlätta innovationsprocessen. Hur skapar man effektiva innovationsteam som jobbar entreprenöriellt inom existerande organisationer?

Det handlar mycket om att hitta en bra gruppdynamik. Endast 10–15 procent av teamen blir presterande arbetsgrupper efter ett halvårs arbete. En viktig del har därför varit att hitta sätt att minimera problem i gruppdynamiken och skapa innovationsteam som så snabbt som möjligt blir högpresterande.

- Det är mycket arbete som går till spillo. Det ville jag råda bot på med min forskning.

Johnsson har samlat in kvalitativa data från fem innovationsteam. Först tog han fram en metod för hur man sätter ihop team utifrån deltagande observationer och intervjuer i två mindre företag. Nästa steg var att tillämpa och testa resultaten. Tre innovationsteam på Volvo sattes samman med hjälp av metoden.

- Teamen jobbade sedan med verkliga innovationsprojekt som jag kunde följa i realtid. Hela processen har varit väldigt iterativ.

Genom en litteraturstudie kom han fram till en bruttolista med 20 faktorer som är viktiga för innovationsarbete. Några av dem är: rätt kompetens i teamet, tillåtande arbetsklimat, bra samarbete, resurser, engagemang, rätt attityd och kunskap.

- Det här är intressant på ett sätt, men jag ville även veta hur viktiga de olika faktorerna är och hur projekten faktiskt påverkas av dem. I intervjuer och efter observationer kunde jag se att alla är viktiga, men tre faktorer framstår som avgörande för väl fungerande innovationsprojekt: engagemang, samarbete och attityd.

Innovationsteamen framhåller gärna tid och mänskliga resurser som de viktigaste bristfaktorerna. Men Johnssons resultat visar att det oftast är samarbetssvårigheter eller brist på entreprenöriellt driv som ställer till det.

- Det är lätt att skylla på brist på tid och resurser när ett innovationsprojekt får problem eller går i stöpet. Det är en enkel förklaring. Men innovationsarbete är komplext. Tid och resurser kanske också är bristvaror, men det ligger ofta andra faktorer bakom.

- Ledningen kan vara mer uppmärksam på hur samarbetet fungerar och försöka underlätta för det. Och se till att bjuda in deltagare som de vet har ett entreprenöriellt driv, och som kan pusha projektet framåt.

Ett av Mikael Johnssons huvudförslag för att få till en bättre innovationsprocess är att förlänga den. Något paradoxalt kan tyckas, med tanke på att en av hans ingångar i avhandlingsprojektet var att försöka förkorta processen.

- Haha, ja det kanske låter lite bakvänt. Men genom att förlänga processen i ett tidigt skede och lägga till en ”Förberedelsefas” innan ”Idéstadiet” förkortas tidsåtgången i slutändan. Många går direkt på idéskapandet och glömmer att teamet behöver lära sig hur en innovationsprocess går till.

- Det handlar om att undvika de problem med gruppdynamiken som annars lätt uppstår. Ett intensivt arbete i början av processen, så kallad front-loading, underlättar arbetet längre fram, konstaterar Johnsson.

Han menar också att en extern resurs som har en faciliterande funktion kan förbättra innovationsarbetet. Facilitatorns roll är bland annat att hjälpa teamet att komma igång, och säkerställa att kunskapsöverföringen fungerar.

I sin avhandling presenterar Mikael Johnsson metoden Innovation Team Framework (ITF), där bland annat den förlängda teamprocessen ingår. Hans forskning är praktiskt inriktad, och går att använda mer eller mindre i befintligt skick av företag som vill utveckla sin innovationsverksamhet.

- Många företag tror att de jobbar innovativt, men när man skrapar på ytan så gör de inte det. Ofta saknas ett äkta engagemang för uppgiften.

- Jag menar att det är vettigt att komplettera sin verksamhet med små agila team som kan vara snabba till produkt och marknad. De som har mest nytta av min innovationsmetod är nog de lite större medelstora företagen och uppåt. Små företag är ofta redan agila och entreprenöriella.

Mikael Johnsson fortsätter nu som postdok på BTH, och håller som bäst på att utveckla forskningen från avhandlingen. De egna innovationsprojekten har han däremot inte så mycket tid för längre.

- Jag saknar det inte, nu är jag väldigt nöjd med att forska. Jag tycker faktiskt att forskning och praktiskt innovationsarbete har många likheter. Båda handlar om att hitta idéer som man utvecklar och ser vad de ger för resultat, säger Mikael Johnsson.

Kontakta mikael.johnsson@bth.se

Mikaels drömlag
Fyra roller som Mikael Johnsson inte vill vara utan i sitt innovation dream team:

1. Visuell designer. ”De är fantastiskt duktiga på att fånga upp och översätta tankar till bilder som många kan enas om. Det är den första rollen jag skulle tillsätta.”
2. Person med tydligt marknadsfokus. ”Behöver ha bra förståelse för hur den aktuella marknaden fungerar.”
3. Produkt-/tjänsteutvecklare. ”Här behövs en person som har en helhetssyn på att ta fram produkten eller tjänsten det handlar om.”
4. Expert på affärsmodelltänk. ”Ansvarar för hur vi ska leverera produkten/tjänsten, och hur den ska säljas. Hur ska värdekedjan se ut?”


Text: Jonas Gustafsson


 
Kommentera artikeln
Kommentarer
Namn
Länk till egen sajt/blogg
Kommentar
 
Mest lästa artiklar nu