Institutet för entreprenörskaps- och småföretagsforskning
– sprider kunskap om entreprenörskap, innovation och småföretag
citatVill du se hur många armhävningar Sparky gjorde?
Läs Helenes inlägg på esbribloggen
Publicerad: 2003-11-05
Följande text publicerades även i Entré nr 3/4, 2003:

”Äkta” entreprenörer är sällsynta

Schumpeters entreprenör är unik och skiljer sig från andra entreprenörer på flera punkter. Det visar Jan-U. Sandal i avhandlingen Jakten på Entreprenøren – Kan Joseph A. Schumpeters teori benyttes til å identifisere og differensiere entreprenører i det 21. Århundre?

Enligt Schumpeter ligger möjligheten till innovation alltid latent i samhället. Under speciella förhållanden kan en enskild entreprenör fungera som startskott för en svärm av efterföljare, och i förlängningen därmed påverka hela konjunkturen. Det är den typen av entreprenörer som Jan-U. Sandal är på jakt efter i sin avhandling. Och kanske har han hittat en.

- Jag har gjort fallstudier av tre näringsidkare som själva hävdar att de är nyskapande. Men bara en av dem kan räknas som entreprenör enligt Schumpeter. Det intressanta är att man med hjälp av Schumpeters teorier kan identifiera och differentiera mellan olika entreprenörstyper. Det kan bidra till ökad förståelse för dagens näringsliv, säger Jan-U. Sandal som nyligen lade fram sin avhandling på institutionen för ekonomisk historia vid Lunds universitet.

Fokus på den lilla mannen
Avhandlingen tar avstamp i Joseph Schumpeters teorier om entreprenören, teorier som ofta används för att förklara tillväxt i ett makroperspektiv. Men Sandal sätter i stället den lilla mannen i fokus.

En entreprenör ska enligt Schumpeter vara nyskapande på ett eller annat sätt. Till exempel genom att öppna en ny marknad eller lansera en ny produktionsmetod. Vidare ska entreprenören inte vara ute efter lön, utan sträva efter hela den entreprenörsprofit som uppstår i glappet mellan två produktionssystem.

Entreprenörsprofiten blir symbolen för att man har lyckats. Det medför också att entreprenörskap är en individuell process och inte en gruppaktivitet. En entreprenör ska ensam leda kapitalet i den kreativa processen och får enligt Schumpeter inte vara beroende av någon annans beslut.

- I begreppet entreprenör är det individens inre önskan att skapa något nytt som kommer fram. Man är inte beroende av omvärlden. Entreprenörskap handlar därför inte om sysselsättning, utan om att uttrycka sig i det ekonomiska systemet. Sysselsättningen är en sekundär effekt av entreprenörskapet. Även företaget är en sekundär effekt av entreprenörskapet. Det är innovationen som är det nyskapande, inte företagsetableringen.

- Man kan inte förvänta sig att alla entreprenörer uppfyller alla de här kriterierna. En del människor är unika och därmed entreprenörer enligt Schumpeters definition. Den här typen av egenskaper och handlingsmönster är sällsynta i samhället, det menade också Schumpeter själv.

Tidlös teori
Jan-U. Sandal har även gått igenom andra relevanta entreprenörskapsteorier i sin avhandling. Han har funnit att man mycket väl kan vara en kreativ näringsidkare och entreprenör, både i verkligheten och enligt andra teoretiker, även om man inte är det enligt Schumpeter.

- Men det är viktigt att poängtera att det här inte bara handlar om teorier. Den Schumpeterianska entreprenören är en agent i det sociala systemet och existerar i dagens samhälle. Schumpeter är tidlös i det avseendet.

För mer info: jan-u.sandal@c2i.net


Text: Jonas Gustafsson


 
Kommentera artikeln
Kommentarer
Namn
Länk till egen sajt/blogg
Kommentar
 
Mest lästa artiklar nu