Institutet för entreprenörskaps- och småföretagsforskning
– sprider kunskap om entreprenörskap, innovation och småföretag
citatDet måste finnas bra funktioner för att göra forskningens innehåll mer lättillgängligt, utan att förenkla så att substansen försvinner
Läs Magnus inlägg på esbribloggen
Ska skolan fostra entreprenörer?
 
Publicerad: 2017-05-17
Följande text publicerades även i Entré nr 1, 2017:

Ska skolan fostra entreprenörer?

Entreprenörskap är sedan läroplanerna 2011 en del av skolans officiella uppdrag. Till en början låg fokus på att starta företag. Numera används ofta det bredare begreppet entreprenöriellt lärande. Men vad handlar entreprenörskap om i skolvärlden? Och vilken typ av elever fostrar den nya entreprenöriella skolan? Entré ställde några frågor till Håkan Karlsson och Eva-Lena Lindster Norberg som har disputerat på varsin avhandling i ämnet.

Håkan Karlsson har undersökt hur entreprenörskapsutbildningen ser ut i ett anonymt svenskt län. Han har gjort fallstudier av tre gymnasieprogram: Hårvårdsprogrammet, tekniskt program och samhällsprogrammet, samt undersökt utbildningskoncepten Sommarentreprenör och Ung företagsamhet. Ett av hans resultat är att entreprenörskap har blivit ett ideal jämförbart med kristendomen i den gamla folkskolan, och demokratifrågorna i 1960-talets skola.

Eva-Lena Lindster Norberg har gjort klassrumsobservationer och intervjuat lärare och elever på tre gymnasieskolor – två kommunala och en friskola – som alla arbetar med entreprenöriellt lärande. En av hennes slutsatser är att skolans demokratiska uppdrag blir underordnat när skolan för in entreprenöriellt lärande. Hon efterlyser tydligare formuleringar i läroplanen om vilket syftet är med entreprenöriellt lärande.

Hur definierar du entreprenörskap i skolan respektive entreprenöriellt lärande?
Eva-Lena: För mig handlar entreprenörskap i skolan om att lära sig att starta, driva och avveckla företag, främst inom konceptet Ung företagsamhet. Entreprenöriellt lärande är ett politiskt projekt för att få elever att bli självständiga och lära sig att driva sitt eget livsprojekt. Det handlar om att alltid drivas mot något nytt, att aldrig vara nöjd. Entreprenöriellt lärande har ingen tydlig definition, det skapar oro om vad som egentligen förväntas av dig som pedagog.
Håkan: Eftersom det inte finns någon enhetlig definition av vad entreprenörskap är, blir det även svårt att säga vad entreprenörskap i skolan skulle kunna vara. När det gäller entreprenöriellt eller företagsamt lärande, representerar begreppen mest arbetsformer som har funnits i skolan under lång tid men som klätts i en ekonomisk språkdräkt.

Ska skolan fostra entreprenörer?
Håkan Karlsson har disputerat vid avdelningen för utbildningsvetenskap, Mittuniversitetet, på avhandlingen Pedagogiska identiteter. Fostran till entreprenörskap. Han har forskat och undervisat inom ämnet entreprenörskap i utbildningen sedan 2002. Foto: Olle Blixt.
Vad hände i svenska skolan när de nya läroplanerna kom 2011?
Håkan: Entreprenörskap blev en del av grund- och gymnasieskolans uppdrag i allmän mening. Dessutom blev det ett uppdrag att entreprenörskap ska ingå som innehåll i ett antal kurser. Det går till stora delar att förklara utifrån att europeisk utbildningspolitik fick ett genomslag i Sverige. Näringsdepartementet och Nutek/Tillväxtverket hade stor betydelse för att entreprenörskap fick spridning i svensk skola långt innan läroplanerna förändrades. Men i jämförelse med till exempel Finland kom entreprenörskap in i de svenska läroplanerna rätt sent.
Eva-Lena: Entreprenörskap i skolan var under den här tiden i fokus. Mängder av kurser från olika intressenter skapades, både privata och offentliga. Många ville vara med och definiera vad entreprenörskap i skolan skulle vara. Dessa oändliga mängder av definitioner har medfört att skolan också många gånger har fastnat just i denna definitionsdiskussion. Många har försökt att förändra sin undervisning för att på olika sätt stimulera elevers entreprenöriella förmågor. Det som också hände 2011 var att kursplaner förändrades, mer skulle hinnas med och de innehöll högre krav. Svenska elevers allt sämre resultat i internationella mätningar satte press på lärarna att fokusera på faktakunskaper. Lärarens situation blev alltmer pressad. De skulle utveckla sig själva till entreprenöriella lärare och utveckla entreprenöriell undervisning – utan att egentligen ha en klar bild om vad det var.

Vad är syftet med entreprenörskap i skolan?
Håkan: Under 1950-talet kom tanken om utbildning som social ingenjörskonst. Entreprenörskap är ett samtida exempel på det. Huvudsyftet är att fler företag ska skapas och att Sverige ska bli internationellt konkurrenskraftigt. I skolan pratar man numera om entreprenörskap och företagsamhet på ett sätt som man inte gjorde 2002. Men mina studier visar att det inte har fått någon direkt effekt bland eleverna, annat än en breddad förståelse för begreppet entreprenörskap. Det är i stället familjen som har störst betydelse för attityden gentemot företagande. Elever med föräldrar som är egna företagare är mer benägna att tro att de ska starta företag.
Eva-Lena: Entreprenörskap i skolan domineras fortfarande av Ung företagsamhet. Syftet är att få elever som driver sig själva framåt. Om de misslyckas är det deras eget problem, eftersom det entreprenöriella lärandet fokuserar på individen och inte på kollektivet.

Har de pedagogiska metoderna ändrats, och vad har det i så fall lett till?
Eva-Lena: På vissa skolor ha det hänt mycket, på en del mindre och på en del inget alls. Den kultur som finns på skolorna blir avgörande för hur man möter förändringar och nya reformer. När det gäller entreprenörskap i skolan i den snävare definitionen, alltså starta företag, har det för många elever varit positivt. Många elever upplever att det är något annat än den vanliga skolverksamheten och att de får arbeta med något de själva har skapat och format. Entreprenören är dock ett begrepp som betonar egenskaper som oftast förknippas med män. Det gör något med eleverna. Pojkar kan luta sig tillbaka, de ses redan som entreprenörer på grund av sitt kön. Flickor får arbeta hårt för att bli sedda som entreprenörer, de glorifierar förmågorna och ser dem som nödvändiga för att klara sig i framtiden. Vad hade hänt om förmågor som ofta förknippas med flickor, det vill säga vårdande och omhändertagande, i stället hade varit önskade?
Håkan: Utifrån mina studier sedan 2002 så har inte metoderna förändrats över tid. I skolan arbetar man med hela spännvidden mellan så kallad katederundervisning/frontalundervisning och friare arbetsformer som problembaserat lärande, aktivitetspedagogik och dialogpedagogik. Däremot pratar man i dag i skolan om entreprenöriellt lärande vilket man inte gjorde 2002. Men i allt väsentligt är entreprenöriellt lärande kejsarens nya kläder i pedagogisk mening. Däremot kan nog sägas att entreprenörskap har fått ett ganska stort genomslag i gymnasieskolan i och med att Ung företagsamhet har fått en större spridning och fler deltagare.

Ska skolan fostra entreprenörer?
Eva-Lena Lindster Norberg har disputerat vid pedagogiska institutionen, Umeå universitet, på avhandlingen Hur ska du bli när du blir stor? En studie i svensk gymnasieskola när entreprenörskap i skolan är i fokus. Innan doktorandstudierna arbetade hon som gymnasielärare i nästan 20 år. 1996 kom Lindster Norberg, genom Ung företagsamhet, i kontakt med begreppet entreprenörskap för första gången. Sedan dess har hon bland annat utvecklat utbildningar och undervisningsmaterial med koppling till entreprenörskap och entreprenöriellt lärande. Foto: Annika Mellberg.
Hur kommer det märkas i samhället längre fram? Får vi andra värderingar och/eller fler företag?
Eva-Lena: De värderingar som finns kring entreprenörskap och entreprenöriellt lärande, tillsammans med annat som händer, driver oss mot ett alltmer individualistiskt samhälle. I den osäkra tid vi lever i nu anser jag att vi borde bredda begreppet och diskutera mer i termer av ett kollektivt entreprenörskap. Hur kan vi tillsammans skapa ett gott, tryggt samhälle för alla som lever här? Hur kan vi hjälpa och stötta varandra för att samhället ska hålla ihop? Genom att fler ungdomar lär sig att starta företag, borde det kunna skapas fler företag.
Håkan: Det är snarast framtida empiriska frågor. I det län som jag har studerat har andelen nystartade företag minskat vid den senaste undersökningen, trots stora satsningar. Utifrån mina studier kan jag inte påstå att det har skett några förändringar i attityder och värderingar bland eleverna.

Skolans undervisning ska vila på vetenskaplig grund. Hur ligger det till med entreprenöriellt lärande här?
Håkan: I vetenskaplig mening är grundproblemet att entreprenörskap inte har någon enhetlig definition. Och de definitioner som finns är inte alla så lätta att hantera inom utbildningen. En Schumpeteriansk entreprenör fyller en momentan funktion när hen skapar nya kombinationer. Hur ska det hanteras i relation till entreprenöriellt lärande? All undervisning i skolan är inte heller baserad på vetenskaplig grund, utan även på ideologisk grund. Entreprenöriellt lärande är ett exempel på detta.
Eva-Lena: Att entreprenörskap i skolan inte vilar på en vetenskaplig grund gör det fritt fram för andra, i det här fallet ofta ekonomer och ingenjörer som har dominerat forskningen kring entreprenörskap, att definiera begreppet. När entreprenörskap i skolan blev aktuellt fanns väldigt lite pedagogisk forskning kring vad det skulle innebära i ett undervisningssammanhang. Det gav upphov till förvirring och till ett oändligt sökande efter den rätta definitionen. Det här är mycket olyckligt, jag anser att man behöver ha ett normkritiskt förhållningssätt till begreppet. Det finns det för lite av i skolan just nu.

Hur påverkas skolans uppdrag som fostrare av att entreprenörskap införs i skolan?
Håkan: I dagsläget är de viktigaste fostrande aspekterna språkbruket och att Ung företagsamhet har fått en större spridning. Parallellt med entreprenörskap och entreprenöriellt lärande har skolan fått en mer konservativ inriktning. I dagsläget kan man säga att stora delar av fältet som förespråkar entreprenöriellt lärande också förordar det som har kallats den ”socialdemokratiska flumskolan”. Den har nu ersatts i läroplanen med en mer konservativ skola, med tydliga kunskapskrav i tydligt uppdelade ämnen. Det är inte helt lätt för skolan att hantera båda de här strömningarna samtidigt. Vad som sker i skolorna framöver är svårt att sia om, förändringar i skolan tar tid.
Eva-Lena: Skolan i dag är otydlig om vilken slags människa som egentligen ska fostras. Min personliga uppfattning är att vi i alldeles för liten utsträckning diskuterar skolans övergripande uppdrag, det ges inte tid för det. Det har inte enbart med entreprenörskap i skolan att göra, utan snarare med att lärares uppdrag har blivit alltmer komplext. Reformintensiteten har ökat, lärare och skola diskuteras och bedöms oftare i medierna, och den svenska skolan påverkas i större grad av internationella strömningar. Allt detta gör att fostransuppdraget blir oklart.

Har entreprenörskap kannibaliserat på annat i läroplanen?
Eva-Lena: Absolut, jag anser att demokrati och solidaritet har fått stå tillbaka för utveckling av entreprenöriella förmågor och entreprenörskap. Det handlar om vad som blir överordnat och underordnat.
Håkan: Kannibaliserat vet jag inte, men det har fått en plats i skolans uppdrag i styrdokumenten. Hur det kommer att genomföras i skolan framgent är svårt att säga.

Har entreprenörskap en plats i den svenska skolan i framtiden?
Eva-Lena: Ja. Jag tror att Ung företagsamhet kommer att fortsätta dominera. Undervisningen har redan till viss del förändrats i och med begreppet. Men det kommer också nya saker, som exempelvis digitaliseringen, som för en tid kommer att dominera debatten i stället för entreprenörskap i skolan.
Håkan: Ja. För mig är det inga konstigheter att ungdomar får lära sig om företagande och dess villkor. Det är samhällskunskap!

Kontakta hakan.karlsson@miun.se, eva-lena.lindster.norberg@umu.se


Text: Jonas Gustafsson


 
Kommentera artikeln
Kommentarer
Namn
Länk till egen sajt/blogg
Kommentar
 
Mest lästa artiklar nu