Institutet för entreprenörskaps- och småföretagsforskning
– sprider kunskap om entreprenörskap, innovation och småföretag
citatFreij menar att företag reflexmässigt ser nya regler som en börda och som ett hinder, när de i stället borde se dem som möjligheter
Läs Helenes inlägg på esbribloggen
Med patent på marknaden
David Andersson har lagt fram sin doktorsavhandling The Emergence of Markets for Technology. Patent Transfers and Patenting in Sweden, 1819–1914 vid företagsekonomiska institutionen, Uppsala universitet. Foto: Mikaela Komatovic.
Publicerad: 2017-05-29
Följande text publicerades även i Entré nr 1, 2017:

Med patent på marknaden

I takt med att patentsystem växer fram etableras också teknologimarknader som en naturlig sidoeffekt. Där köps och säljs immateriella rättigheter, vilket kan öka effektiviteten i ekonomin. David Andersson har studerat svensk patentering 1819–1914 och ser spår ända fram till våra dagar.

Teknologimarknader är inget nytt. I sin avhandling nämner David Andersson, Uppsala universitet, hur Carl von Linné sålde en metod för att odla pärlor till handlaren Peter Bagge redan 1762. Bagge fick ensamrätt till metoden och lovade att nyttja den till kungarikets bästa. Han hade, får man förmoda, bättre möjligheter att slå mynt av pärlodlingens konst medan Linné var nöjd med att inkassera en klumpsumma motsvarande 378 000 kronor i dagens penningvärde.

- Teknologimarknader består av alla transaktioner som rör köp eller licensering av teknologi. Intellektuella rättigheter är ”varan” som handlas på marknaden.

- De här marknaderna är viktiga, de kan bidra till att höja effektiviteten i ekonomin genom specialisering. De gör så att en viss teknologi hamnar hos den som bäst kan använda den, och det kan skapa positiva välfärdseffekter. Det är ju inte alltid den som kommer på en ny idé som är bäst lämpad att utveckla den till en färdig produkt, säger David Andersson.

I sin avhandling fokuserar han på patent, som är den absolut vanligast förekommande varan på teknologimarknader. Ett känt exempel, som fick stor betydelse för svensk industri, är AB Separators köp av Alfa-patentet från en tysk uppfinnare 1889. Det gav stora konkurrensfördelar och Gustaf de Laval var mycket medveten om vikten av en patentstrategi. Affären la grunden för Alfa Laval. Ett annat historiskt exempel är Wallenbergfamiljens köp av Rudolf Diesels svenska patent 1898. Därefter grundade de AB Diesels Motorer, sedermera Atlas Copco.

- I modern tid är LM Ericsson det bästa svenska exemplet. De har under 2000-talet tjänat många miljarder på att licensera ut teknologi som andra företag behöver.

Den svenska teknologimarknaden har alltså vuxit fram under flera hundra år. Redan i lagen från 1819 sågs intellektuella rättigheter som egendom som kunde säljas eller ärvas. En annan viktig milstolpe är årtalet 1869 då Sveriges första patentbyrå, L.A. Groth & Co, grundades.

- Lagen krävde ett svenskt ombud för utlänningar och då skapades snabbt en marknad för IP-tjänster. Patentbyråerna blev sedan de perfekta intermediärerna för att en marknad skulle växa fram. De hade unik kunskap om marknadens alla beståndsdelar: Om säljare, köpare och själva varan – det vill säga patent, varumärken och liknande. I takt med att multinationella företag växte fram blev patentbyråerna oumbärliga för att patentsystemet skulle fungera, och för att företagen skulle kunna verka på flera nationella marknader.

1884 fick Sverige en ny patentlagstiftning som formaliserade processen ännu mer. PRV, Patent- och registreringsverket, bildades i sin första form (då kallad Patentbyrån) och Sverige var ett av endast tre länder som hade nyhetsgranskning av patent.

- Den nya lagen skapade ett helt annat institutionellt ramverk för teknologimarknader. Nu kunde man handla med teknologi i olika faser: nya idéer, opatenterade uppfinningar, patentansökningar, prioritetsrättigheter och beviljade patent. Patentsystemet hjälpte till att definiera osäkerheten kring teknologin. Nyhetsgranskningen fungerade som ett filter, den gjorde patenten till en säkrare tillgång.

David Andersson berättar att den globala teknologimarknaden har vuxit kraftigt sedan början av 1990-talet, och särskilt sedan 2000-talet. I Sverige kan man se en liknande utveckling, där enskilda företag som Ericsson är viktiga aktörer.

- Teknologimarknader kommer troligtvis att bli ännu viktigare för Sverige med tanke på att vi har många högteknologiska företag. Även andra företag blir mer och mer medvetna om vikten av IP-strategier.

Det vanligaste argumentet för exempelvis patent är att de skapar incitament för mer innovation. En kritik mot dem är att spridningen av ny teknologi minskar, eftersom patenten skapar tidsbegränsade monopol.

- Men min forskning visar att uppkomsten av teknologimarknader är en relativt förbisedd effekt. De kan motverka monopoleffekten och göra att ny teknologi sprids lättare, samtidigt som rättighetsinnehavaren får betalt för sitt utvecklingsarbete.

- Avhandlingen visar också att det inte räckte med att lagen erkände intellektuella rättigheter som egendom för att en marknad skulle uppstå. Det krävdes starkare institutionella ramverk, och framförallt uppkomsten av patentbyråer och andra mellanhänder. De är en viktig företagsgrupp som inte får så mycket uppmärksamhet.

- Teknologimarknader påverkar både företags och uppfinnares vardag, och effekten av dem bör beaktas när man utformar innovations- och patentpolicyer, konstaterar David Andersson.

Kontakta david.anderssson@fek.uu.se

Kärt barn med många namn
Begreppen immaterialrättigheter, intellektuella äganderätter, IP-rättigheter eller de engelska Intellectual Property Rights, förkortat IPR, syftar alla på samma sak. Nämligen tillgångar som inte är fysiska objekt. Några exempel är patent, licensrättigheter, varumärken, goodwill, design och upphovsrätt. Handeln med immaterialrättigheter sker på teknologimarknader. De styrs av bilaterala avtal, med hjälp av intermediärer som patentbyråer, IP-konsulter och auktionsplattformar.


Text: Åse Karlén


 
Kommentera artikeln
Kommentarer
Namn
Länk till egen sajt/blogg
Kommentar
 
Mest lästa artiklar nu