Institutet för entreprenörskaps- och småföretagsforskning
– sprider kunskap om entreprenörskap, innovation och småföretag
citatTa del av vår Q&A med Johan Wiklund på temat adhd och entreprenörskap
Läs Helenes inlägg på esbribloggen
Publicerad: 2003-11-06
Följande text ingick även i temat ”Familjeföretag” som publicerades i Entré nr 3/4, 2003:

Långsiktigt tänkande präglar familjeföretagen

Familjeföretagen dominerar den svenska företagsfloran. Ändå är det de stora börsnoterade företagen som får mest uppmärksamhet. Men det börjar ändra sig. Familjeföretagande är på tapeten, både inom forskningen och politiken. De hetaste frågorna handlar om olika svårigheter vid generationsskiften.

Många hävdar att familjeföretagen utgör ryggraden i svensk ekonomi. Ändå är forskning om familjeföretag en relativt ny företeelse och kunskapen begränsad. Men det börjar hända saker. Antalet artiklar med ordet familjeföretag i titeln ökar stadigt. Det finns i dag en vetenskaplig tidskrift, Family Business Review, som specialiserat sig på området men familjeföretagande behandlas också allt oftare i mer etablerade vetenskapliga tidskrifter.

Det börjar även dyka upp konferenser på området. International Family Enterprise Research Academy (IFERA) är en årlig konferens som nästa år hålls vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping. Och det är ingen slump att den äger rum just i Jönköping. Här finns Skandinaviens största centrum för forskning kring familjeföretagande. Ungefär tio forskare är involverade i gruppen som leds av professor Leif Melin.

- Forskning om familjeföretag har tagit fart de senaste tio åren. Jag gjorde en kunskapsöversikt 1995. Då fanns det ganska lite forskning, och den som fanns var av ganska låg kvalitet. Sedan dess har fältet exploderat, med ett snabbt växande antal forskare och med allt fler bidrag av hög kvalitet, säger Leif Melin.

- Att intresset för familjeföretag blomstrar nu beror på flera samverkande faktorer. Jag tror att det delvis hänger ihop med entreprenörskapsforskningens framgångsrika utveckling. Det har också förekommit en kritik mot hur ägandet utövas i börsföretagen. Familjeföretagen har en långsiktighet som nu uppmärksammas. En annan faktor är att forskarna, särskilt i USA, ständigt letar efter empiriska fenomen som ännu inte blivit exploaterade. Nu identifierar många familjeföretagen som en sådan oexploaterad källa.

Ytterligare en faktor är helt enkelt att forskarna har fått upp ögonen för den antalsmässigt dominerande företagsgruppen, såväl i Sverige som utomlands. Siffrorna varierar något, men i licentiatavhandlingen Svenskt familjeföretagande från år 2000 visar Emil Emling att ungefär 54 procent av de privata företagen är familjeföretag. Undersökningen baseras på företag med fler än fem anställda och mer än fem miljoner kronor i omsättning. Det handlar alltså inte bara om de allra minsta företagen.

- Många av de framgångsrika medelstora företagen i Sverige är familjeföretag, som till exempel Kinnarps och Dafgård. Om man tittar runt omkring i världen är familjeföretag dominerande i alla storleksklasser. I till exempel Chile är även de största företagen familjestyrda, säger Melin.

Heterogen företagsgrupp
Ett av de problem som forskarna brottas med är att definiera vad ett familjeföretag egentligen är. Det är en grundläggande fråga, men inte desto mindre svårbesvarad. Det saknas också statistik på området eftersom Statistiska centralbyrån inte har fokuserat på familjeföretag som en egen kategori.

- Det finns många felkällor och ämnet är därför ganska svårt att studera. Familjeföretag finns i alla storleksklasser och av alla företagstyper. Det är en jättepopulation som också är mycket heterogen. Därför är det svårt att ge en entydig definition. Den definition som jag och min forskargrupp använder härstammar från England och kan delas upp i tre delar: en familj ska äga majoriteten av företaget, minst en person från familjen ska vara involverad i ledningen av företaget och dessutom ska ägarfamiljen själv betrakta sitt företag som ett familjeföretag.

Alla vill nämligen inte kalla sig för familjeföretag trots att de uppfyller alla traditionella krav på hur ett familjeföretag brukar se ut. Det här kan bland annat hänga ihop med att bilden länge varit den att familjeföretag är mindre lönsamma och växer långsammare än andra företag. Många studier i början av fältets framväxt visade sådana resultat. Men nu ser det lite annorlunda ut. Forskarna har inte kunnat påvisa några signifikanta skillnader mellan familjeföretag och andra företag, åtminstone inte till familjeföretagens nackdel.

- Många familjeföretag försvinner efter ett antal generationer. Föreställningen har länge varit att de försvinner enbart för att de går dåligt, eller för att familjen inte kan hålla ihop i samband med generationsskifte. Men det kan också bero på andra saker. Till exempel att företaget går bra och därför blir uppköpt till ett bra pris. Det vore intressant att bättre kartlägga olika anledningar till att familjeföretag försvinner.

Leif Melin skulle också vilja se mer forskning om hur ägarstyrningen organiseras och om hur ägandet påverkar familjeföretagens utveckling. En annan fråga han skulle vilja ha svar på är hur entreprenöriella familjeföretag är, och hur man ska agera för att bibehålla den entreprenöriella förmågan.

- Det pågår en debatt inom entreprenörskapsforskningen om familjeföretagande tillhör fältet eller inte. Alla familjeföretag kanske inte är entreprenöriella i dag, men de har ju en gång startats av en entreprenör. Många anser att familjeföretagande ska bli ett fält i sig, men det tycker inte jag. Familjeföretagande är en intressant ägar- och företagsform som innehåller många olika aspekter och som därför många forskningsfält bör intressera sig för.

Erfarna ägare
Annelie Karlsson Stider är ekonomie doktor vid Handelshögskolan i Stockholm och vd för nätverket Family Business Network, FBN, i Sverige. Hon menar att om vi inte förstår hur familjer äger och leder företag, förstår vi inte heller svenskt näringsliv.

- Vi får en skev bild av verkligheten om vi bara inriktar oss på att studera börsföretag. Familjeföretaget i sig är egentligen inte det viktigaste studieobjektet, det är själva ägandet som är intressant. Jag har därför valt att titta på familjer med en stark relation till ett företag, det ger ett större spelrum och släpper fram en mer dynamisk bild. Ericsson ses ju till exempel inte som ett familjeföretag, men det finns en familj bakom med en stark tradition och ett stort inflytande i företaget. Familjen uppvisar samma dynamik som i ett litet helägt familjeföretag, och är därför ett intressant studieobjekt. Om man bara koncentrerar sig på företagen, missar man den här typen av ägarfamiljer säger Annelie Karlsson Stider.

Hon menar att många glömmer att ägandet är en viktig del av företagandet. Det är inte bara företagsledarposten som ska överföras i ett familjeföretag, utan även ägandet. Själv ser hon familjeföretagandet som bestående av tre system: familjen, ägandet och företaget. En person kan vara enbart familjemedlem, ägare eller anställd, men kan också ha flera roller.

- Det går inte att gömma sig bakom en fasad som vd eller styrelseordförande. Även rollen man har privat påverkar företagandet. Det här är sant i alla företag, men tydligare i familjeföretag. Även de som inte äger eller arbetar i företaget är med och påverkar. Det spännande är just ägarfamiljen, där alla spelar en roll.

- Det är inte så tydligt i första generationen i ett familjeföretag, där familjeöverhuvud, ägare och företagsledare ofta är samma person. Men sedan delas roller ofta upp bland efterföljarna och då måste man också fråga sig vem som ska ta över vilken roll. Många gånger delas också ägarrollen upp bland flera, och ägarna är inte samma person som företagsledaren.

Bilden som säger att familjer inte är kompetenta ägare vill Annelie Karlsson Stider inte skriva under på. I stället menar hon att familjeföretag ofta har ägare som är mer erfarna än i till exempel börsföretag. De har en genomtänkt ägandestruktur uppdelad i familjeråd, äganderåd och styrelse. Skillnaden mellan de olika råden är tydlig för att inte frågor som rör familjen ska blandas ihop med frågor som rör företaget.

- Det är en utmaning att lära sig att bli ägare. Men familjemedlemmarna lär sig tidigt och efter några generationer blir ägarrollen utmejslad. Det är viktigt att ställa frågan varför man äger, och utifrån det fastställa direktiv till styrelsen. Det här är familjeföretag bra på. En stor skillnad mot andra företag är att ägaren är mer synlig i familjeföretag. Det finns en ägare av kött och blod som man kan utkräva ansvar från.

Något som kan skapa problem i familjeföretag är överföring av ägandet. Internationell forskning visar att bara ett av tre företag lyckas gå från första till andra generationen. Sedan kanske företaget säljs och ändå finns kvar, men familjeägandet försvinner. När man börjar komma uppåt tredje, fjärde generationens ägande, finns inte speciellt många familjeföretag kvar. I Sverige är bara åtta procent av 16 000 familjeföretag äldre än tre generationer. Man brukar prata om ”förvärva, ärva, fördärva”, och menar då att första generationen förvärvar familjeföretaget, andra generationen ärver det och den tredje fördärvar företaget.

Generationsskifte problematiskt
I ett familjeföretag finns flera typer av arv, enligt Annelie Karlsson Stider. Det finns givetvis ett ekonomiskt arv. Men det finns också ett socialt arv av relationer och nätverk, ett kulturellt arv av hantverk och värderingar och ett symboliskt arv där bland annat ett större lokalt samhällsansvar ingår.

Men det arv som det pratas mest om är ändå det ekonomiska arvet. Inte minst är det en het politisk potatis. Lars-Göran Sund, docent i handelsrätt vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping, är specialist på området.

- Börsnoterade företag som ägs av en bredare krets påverkas inte nämnvärt av ett generationsskifte. Företaget behöver aldrig betala ut några pengar om en aktieägare går bort, något som är ganska vanligt i små och medelstora familjeföretag, säger Lars-Göran Sund.

Det kan till exempel vara så att den äldre generationen måste trygga sin försörjning, eller att ett syskon i den yngre generationen ska lösas ut. Det vanliga är då att den yngre generationen måste ta ett lån för att lösa ut aktier eller betala skatter. För att betala amorteringar och ränta på lånet, tas beskattade pengar ur företaget. Vid uttaget beskattas också den fysiska personen och utsätts därmed för dubbelbeskattning. Här ligger en stor del av problemet, menar Sund.

- Det här är djupt olyckligt. Det leder till att många familjeföretag måste säljas till utomstående, flytta utomlands eller gå omkull. Det leder också till att det blir svårt för mindre familjeföretag att växa. Det satsas stora pengar på nyföretagande och entreprenörskap i Sverige, men det är lika viktigt att satsa pengar på generationsskifte. Vi är i behov av många fler större företag.

Lättnad i lagen
Det finns trots allt några alternativa sätt att överföra ägande i familjeföretag. Om den äldre generationen inte behöver pengar kan de skänka aktierna till nästa generation, med bara en låg gåvoskatt som följd.

- Men då måste tre kriterier vara uppfyllda: alla aktier måste skänkas på en och samma gång, aktierna måste skänkas utan villkor och den yngre generationen måste behålla en väsentlig del av aktierna i minst fem år. Det här är en lättnad i lagen som verkligen underlättar generationsskiften i familjeföretag, men mer måste göras.

Vad händer då om man inte vidtar några åtgärder, utan helt enkelt låter familjeföretaget gå i arv på vanligt sätt? Ja, då ärver den efterlevande makan eller maken i första hand. Denne måste då avstå från arv för att en ny generation ska kunna ta över. Om det är ett av flera syskon som ska ärva, måste de andra lösas ut. En annan nackdel är att den nya generationen inte får någon introduktionsperiod i företaget. Det blir också hög arvsskatt.

- Det finns förslag på att såväl gåvoskatten som arvsskatten ska avskaffas i Sverige, men det händer inget. Flera andra länder har redan slopat de här skatterna. Och de länder som har skatterna kvar, har oftast mycket generösare grundavdrag än i Sverige.

- Ett annat alternativ är att man tvingas sälja familjeföretaget och ägande och ledning tas över av utomstående. Då försvinner kunskap om till exempel nätverk och regionen. Om en yngre generation i stället ges möjlighet att ta över, behåller man lojaliteten mot företaget och mot regionen. Det är viktigt att underlätta tillväxten i familjeföretagen, de har andra drivkrafter än andra typer av företag och behövs därför i samhället.


Text: Jonas Gustafsson


 
Kommentera artikeln
Kommentarer
Namn
Länk till egen sajt/blogg
Kommentar
 
Mest lästa artiklar nu