Institutet för entreprenörskaps- och småföretagsforskning
– sprider kunskap om entreprenörskap, innovation och småföretag
citatTio miljoner människor runt om i världen inspirerades till entreprenörskap, genom uppemot 35 000 olika GEW-aktiviteter.
Läs Helenes inlägg på esbribloggen
”Som forskare är man nära framtiden”
Joakim Wincent. Foto: Luleå tekniska universitet.
Publicerad: 2017-11-22
Professor Joakim Wincent bytte familjeföretaget mot forskarkarriären:

”Som forskare är man nära framtiden”

Hög publiceringstakt, intressanta forskningsspår och samarbeten med forskare från en mängd olika lärosäten och discipliner. Nyfikenheten gör att professor Joakim Wincent hela tiden söker sig till de projekt som känns viktiga – och roliga. Men att han skulle satsa på en akademisk karriär var egentligen otippat.

Joakim Wincents framtid var ganska utstakad. Med en teknisk bakgrund, bland annat som industrielektriker och maskinprogrammerare på Rönnskärsverken, var han rustad för att gå in i familjeföretaget. Han skulle bara läsa någon enstaka kurs på universitetet för att bygga på sina kunskaper. Men han blev fast i akademin, och det har han inte ångrat.

- När man har en företagande familj är det omöjligt att hålla sig undan företaget. Jag var på Wincent Mekanik i flera år, på ett eller annat sätt. Vi sysslade med legotillverkning av hydraulcylindrar och metallkomponenter. Men nu är företaget sålt och min far är en glad pensionär.

- När jag skulle börja jobba med marknadsföring på Wincent Mekanik förstod jag att det var mycket jag inte visste. Jag hade inte en tanke på att söka till ett helt program på universitetet, utan tyckte att det räckte med någon fristående kurs. Sedan skrev jag in mig på ekonomprogrammet i alla fall. Strategin var att snabbt beta av utbildningen och dra vidare. Men jag märkte under det sista året att akademin var mer intressant än familjeföretaget – eller något annat företag. Forskning var min grej. Jag gjorde en kovändning och började som doktorand, säger Joakim Wincent.

Han blev familjens första akademiker. I dag är Joakim Wincent professor och ämnesföreträdare för Entreprenörskap och innovation vid Luleå tekniska universitet (LTU). Han är också professor vid Svenska handelshögskolan i Helsingfors, vanligtvis kallad Hanken. Men när han började som doktorand var det med inriktningen ekonomistyrning.

- Även om redovisning och finansiering var kul, insåg jag efterhand att det fanns något ännu trevligare: entreprenörskap. Min avhandling handlar om nätverk, men entreprenörskapet smög sig in redan där.

Influenserna kom bland annat från Weatherhead School of Management i Ohio, USA där Wincent tillbringade en del av sin doktorandtid.

- Det fanns en jättestark entreprenörskapsgrupp där just då. Jag har hållit kontakten med många av forskarna och vi har även skrivit tillsammans. På Weatherhead fick jag teorin – praktiken hade jag ju redan smakat på i familjeföretaget.

Joakim Wincent disputerade 2006, blev docent 2008 och professor 2009. Snabbt marscherat kan tyckas – och med en imponerande samling publicerade artiklar.

- Jo, men hastigheten var aldrig ett mål. Det är väl bara så att det går fort när man har roligt? Det handlar om tillfälligheter också, och framförallt att jag har jobbat med så duktiga personer. Vi har dragit varandra framåt, det är så det ska vara. En del forskare fastnar i sina projekt, och det gör att de inte hinner meritera sig. Men jag har ingått i bra team som har haft flyt, förklarar Wincent.

- Jag har också kuskat runt en hel del. Jag var verksam vid Umeå universitet ett tag, och jag har exempelvis varit gästforskare på University of Vaasa i Finland och Kent State University i USA. Nu delar jag min tid mellan LTU och Hanken, det är två fantastiskt fina miljöer. På LTU är vi tio professorer inom ämnet vilket är otroligt, och Hanken har studenter och forskare som ligger långt fram i världsrankningen. Det stimulerar verkligen.

Joakim Wincent berättar att han alltid har skrivit forskningsartiklar ihop med doktorander och seniora forskare som han har mött på olika platser. Och han är övertygad om att det har gjort honom till en bättre forskare.

- Akademin skulle må bra av mer mobilitet! Jag får ny energi av att vara i olika miljöer. Det håller produktiviteten igång, så att man inte rostar igen. Själv har jag varit tvingad att vara mobil från början, eftersom min familj och jag bor i Skellefteå.

I sin forskning har han varit inne på en mängd olika teman och vinklar. Ett viktigt forskningsspår handlar om att ringa in hur vi kan mäta entreprenöriella möjligheter, som är ett centralt begrepp inom forskningen. Hur kan mätningarna göras över branscher, regioner och länder? Och hur påverkar mätmetoderna de teoretiska modeller som vi använder?

Ett annat av Wincents forskningsspår är olika psykologiska studier av hur entreprenörer upplever exempelvis stress, passion och utmattning. Hur hanterar de krävande arbetssituationer och intressenter? Varför väljer de att starta företag?

Till Joakim Wincents tidigare forskning hör också studier om kluster, innovationssystem, samt forskning och utveckling i större företag. På senare tid har han börjat intressera sig för genusfrågor kopplade till finansiering, samt entreprenörskap i utvecklingsländer.

- Jag skiljer mig från de forskare som väljer att borra djupt i ett ämne, jag har snarare forskat inom flera områden samtidigt. Jag drivs av att undersöka det jag upplever som viktigt och riktigt intressant. Just nu ingår jag i en studie med finländska och nordamerikanska kollegor. Vi använder hjärnscanningar för att se hur entreprenörer reagerar på olika stimuli.

- Jag kan ju inte själv tolka sådana hjärnscanningskartor, så vi har kopplat in forskare i neuropsykologi. På LTU finns en tradition av att samarbeta med ingenjörer, informatiker och nationalekonomer. Vissa frågeställningar kräver multidisciplinära ansatser.

Wincent konstaterar att mycket har hänt inom entreprenörskapsfältet under hans tid som aktiv forskare.

- Det är en helt annan produktion i dag. För tio år sedan var det knappt någon som hade med publicerade artiklar i sin doktorsavhandling. Nu är det mer eller mindre kutym.

- Jag brukar skämtsamt säga: ”Jag är glad att jag inte är doktorand i dag”. De unga forskarna måste kunna så mycket mer nu. Metoderna är mer avancerade, och arbetsmarknaden mer krävande. De ska klara av att publicera forskning, undervisa och ha minst en riktigt bra artikel att visa upp när de söker jobb. Men självklart är det positivt också. Det visar på progression: Världen blir bättre på alla plan.

Samtidigt, menar Wincent, skulle fältet gynnas av ännu mer samordning. Forskare inom entreprenörskap och innovation publicerar sig i olika vetenskapliga tidskrifter, åker på olika konferenser och rör sig i olika sfärer.

- Alla skulle tjäna på att kunna samlas. De som betecknas som entreprenörskapsforskare kan ha helt olika teoribaser, men tillsammans kan de föra fältet framåt. Vi behöver exempelvis ekonometri och nationalekonomi för att besvara viktiga frågeställningar.

Men informationsspridning och kunskapsdelning är viktigt även utanför akademin. Inte minst som grund för policybeslut.

- Det är en utmaning att nå ut. Det finns så mycket entreprenörskapsforskning som håller hög kvalitet, bra frågor som studeras av bra folk. Men det skulle behövas en professionalisering och ett system för dialog.

- Det finns en del trosföreställningar om entreprenörskap som man inte granskar kritiskt. Intuitiva modeller som policy gärna springer på, trots att de inte alltid är sanna, säger Joakim Wincent.

Mycket av dagens forskningslitteratur utgår exempelvis från förhållanden i västvärlden. Det säger kanske ingenting om verkligheten i utvecklingsländer, och Wincent spår att vi kommer att få se många intressanta studier framöver om entreprenörskap i andra kulturer och system. Själv har han artiklar på gång om hur det är att vara kvinna och entreprenör i Pakistan, och om hur indiska innovatörer arbetar under extremt fattiga förhållanden.

- Det roligaste med mitt jobb är när man träffar studenter som har den där gnistan. Jag tycker inte att jag är så gammal själv, men jag märker ju att jag är det i jämförelse med studenterna. De har andra värderingar och de väljer inte sin utbildning på samma premisser som vi gjorde. De väljer vad de verkligen vill göra, och samtidigt utifrån en etisk kompass.

- I den här branschen är man nära framtiden hela tiden. Dels i form av studenter, dels i de företag man studerar. När vi började tala om självkörande bilar för ganska länge sedan handlade diskussionen om företag som Volvo. Säljer de egentligen bilar, eller säljer de transporter? Jag minns att jag tänkte: ”Kommer det här att bli verklighet?” Och det är det ju nu!

- Entreprenörskap är förändring, det är framåtblickande och spännande att studera. Det verkar som om människan kan lösa alla problem om det bara finns incitament. Då är man beredd att ta risker. Det skulle inte förvåna mig om några kluriga personer kan lösa problemet med vår ökande medeltemperatur.

När Joakim Wincent får frågan om han själv skulle vilja bli entreprenör skrattar han lite och menar att det nog räcker med att hans fru är det.

- Jag har full förståelse för folk som vill starta företag – och man ska ju aldrig säga aldrig. Men jag är en person som går all in. Och jag känner mig inte alls mättad på forskningen ännu. Jag tror att jag har stora genombrott kvar att göra!

Kontakta joakim.wincent@ltu.se

Mer av Joakim
The Surprising Duality of Jugaad: Low Firm Growth and High Inclusive Growth. Journal of Management Studies, DOI: 10.1111/joms.12309 (tillsammans med Dean A Shepherd och Vinit Parida).

Breaking the routines: Entrepreneurial orientation, strategic learning, firm size, and age. Long Range Planning, vol 50, nr 2, 2017 (tillsammans med Charlotta Sirén, Henri Hakala och Dietmar Grichnik).

We Recorded VCs’ Conversations and Analyzed How Differently They Talk About Female Entrepreneurs. Harvard Business Review, 17 maj, 2017 (tillsammans med Malin Malmström och Jeaneth Johansson).

Entrepreneurial Orientation-as-Experimentation and Firm Performance: The Enabling Role of Absorptive Capacity. Strategic Management Journal, nr 11, vol 36, 2015 (tillsammans med Pankaj C Patel, Marko Kohtamäki och Vinit Parida).

Using the Repertory Grid to Identify Entrepreneurial Cognition of Business Model Attributes: An Empirical Illustration. Entrepreneurship Theory and Practice, nr 5, vol 39, 2015 (tillsammans med Malin Malmström och Jeaneth Johansson).

The Nature and Experience of Entrepreneurial Passion. Academy of Management Review, nr 3, vol 34, 2009 (tillsammans med Melissa Cardon, Jagdip Singh och Mateja Drnovsek).

Mer om Joakim
Bakgrund Disputerade 2006 vid Luleå tekniska universitet, avhandlingen har titeln On Building Competitiveness in Strategic SME Networks. Blev docent 2008 och professor 2009. Delar i dag sin tid mellan Luleå tekniska universitet och Svenska Handelshögskolan i Helsingfors. Har tilldelats många priser för sin forskning, bland annat Academy of Managements Idea Award 2010, Entreprenörskapsforums Unga forskarpris 2010 och Nordeas vetenskapliga pris 2015.

Fritid Reser gärna. Umgås med familjen inklusive hunden Tilde, en svart bichon havanais som är nybliven pensionär (räknat i hundår).

Aktuell Tillträder under hösten som en av redaktörerna för Entrepreneurship Theory and Practice, en av de mest ansedda tidskrifterna inom entreprenörskapsområdet.


Text: Åse Karlén


 
Kommentera artikeln
Kommentarer
Namn
Länk till egen sajt/blogg
Kommentar
 
Mest lästa artiklar nu