Institutet för entreprenörskaps- och småföretagsforskning
– sprider kunskap om entreprenörskap, innovation och småföretag
citatSarah visade ett antal olika exempel på projekt som främjar hållbara innovationer i mindre utvecklade landsbygdsområden
Läs Helenes inlägg på esbribloggen
Invandrade och infödda uppfinnare lyckas lika bra
 
Publicerad: 2017-12-07
Följande text publicerades även i Entré nr 3, 2017:

Invandrade och infödda uppfinnare lyckas lika bra

Personer som har invandrat till Sverige är mindre sannolika att ta patent än infödda svenskar. Men utlandsfödda uppfinnare presterar lika bra som svenskfödda. Yannu Zheng har i sin avhandling gjort en stor kartläggning av svensk patentering.

Invandrade och infödda uppfinnare lyckas lika bra
How Immigrants Invent: Evidence from Sweden är titeln på Yannu Zhengs doktorsavhandling. Hon har disputerat vid Lunds universitet.
Yannu Zheng, ursprungligen från Kina, flyttade till Sverige 2008 för att ta en masterexamen. I den processen väcktes hennes intresse för innovation kopplat till migration, och hon gick vidare till doktorandstudier.

- När jag kom till Sverige pluggade jag på KTH och bodde i Kista utanför Stockholm. Kista är något av ett europeiskt Silicon Valley. I de här miljöerna mötte jag många utländska ingenjörer och forskare, inklusive min man och många av våra vänner.

- Jag började intressera mig för hur alla migranter, från olika delar av världen, bidrar till innovation i Sverige. Hur påverkar de svensk ekonomi och det svenska samhället?

2010 fick Zheng erbjudande om en doktorandtjänst på Lunds universitet, vid ekonomisk-historiska institutionen och Circle. Hon tog då tillfället i akt att djupdyka i ämnet. Hon ville kombinera ekonomisk historia med innovation, och det råkade sammanfalla med att Circle just då byggde upp en databas över svenska uppfinnare. Zheng utvecklade databasen så att uppfinnarna kopplades till hela Sveriges befolkning.

- Och det visade sig till och med att forskningsämnet var mer intressant än vad jag först trodde, säger Yannu Zheng som fortfarande är affilierad till Circle.

Hon har undersökt infödda och invandrade svenskar som har sökt patent hos det europeiska patentverket (EPO) 1985–2007. I databasen finns 39 600 patentansökningar. Zheng har också jämfört uppfinnare med personer som inte uppfinner. Resultaten visar att de utlandsföddas prestationer påverkas av en rad faktorer: ålder vid migration, ursprungsregion, utbildningsnivå, matchning mellan utbildning och yrke, samt vilken migrationspolitik som förs.

- Generellt sett är första generationens invandrare mindre sannolika att ta patent än infödda svenskar. Men det finns undantag: Bland personer som arbetar inom högteknologiska och kunskapsintensiva branscher patenterar invandrade svenskar mer än infödda. Det beror främst på att de invandrade svenskarna är mer välutbildade än de infödda inom just den här gruppen.

- Inom de flesta andra sektorer är människor med utländsk bakgrund överrepresenterade inom lågkvalificerade yrken, och det drar ner deras patentering.

När Zheng studerade andra generationens invandrare fann hon att de med ickenordisk, europeisk bakgrund var mer framgångsrika än infödda svenskar när det gällde patentering. Förklaringen ligger i att de förstnämndas föräldrar är mer välutbildade, vilket barnen kan dra nytta av. Dessutom finns en geografisk närhet till föräldrarnas hemländer som verkar påverka patenteringen positivt. När analysen snävas in mot enbart uppfinnare är det ingen skillnad på invandrade och infödda – båda grupperna lyckas lika bra.

Yannu Zheng har också undersökt vilka effekter en mer liberal migrationspolitik kan få på patenteringsgraden i Sverige. Människors möjlighet att röra sig mellan EU-länder ökade under 1990-talet. På kort sikt blev effekten att de européer som sökte sig till Sverige hade en lägre utbildningsnivå än invandrare från andra utvecklade länder under samma tidsperiod.

- Men vi ser ingen sådan effekt när vi tittar på längre sikt. Och migranterna från EU15-länderna är inte mindre troliga att bli uppfinnare.

Givet att vi vill att fler individer ska söka patent och utveckla uppfinningar finns en rad slutsatser att dra från Zhengs avhandling.

- Det är av största vikt att personer med utländsk bakgrund får arbeta med det som de är utbildade för. Då kommer deras kunskaper till störst nytta. Min forskning visar att överensstämmelse mellan utbildning och yrke är den huvudsakliga förklaringen till invandrade personers patentering. Och överensstämmelsen skiljer sig starkt åt mellan olika branscher.

- Det är också viktigt att motverka diskriminering. Människor måste få möjlighet att skapa band till sitt nya hemland, och utveckla sina språkfärdigheter, säger Yannu Zheng.

Personer som besitter kvalificerad kunskap, och som invandrar från ett land som är geografiskt eller kognitivt närliggande till Sverige, är mest troliga att ta fram nya uppfinningar. Zheng nämner telekommunikation, hälso- och sjukvård och kunskapsintensiva tjänster som några viktiga sektorer.

- Ett sätt att få fler sådana personer att flytta till Sverige skulle kunna vara att underlätta för dem och deras familjer att bosätta sig här, särskilt om de kommer från länder utanför EU.

Hon betonar vikten av att ha ett långsiktigt perspektiv. En innovativ ådra överförs ofta från förälder till barn. Men även om föräldern är första generationens invandrare med låg utbildningsnivå, det vill säga en person som i regel inte patenterar i samma grad som infödda svenskar, kan dottern eller sonen bidra till innovationsutvecklingen i Sverige.

Kontakta yannu.zheng@icloud.com


Text: Åse Karlén


 
Kommentera artikeln
Kommentarer
Namn
Länk till egen sajt/blogg
Kommentar
 
Mest lästa artiklar nu