Institutet för entreprenörskaps- och småföretagsforskning
– sprider kunskap om entreprenörskap, innovation och småföretag
citatVill du ta del av nyttiga lärdomar om hur man bygger ett framgångsrikt internationellt företag?
Läs Helenes inlägg på esbribloggen
Relationer avgörande för öppna kodprojekt
Zeynep Yetis Larsson har lagt fram sin avhandling Open Entrepreneurship. Investigating Entrepreneurship in Open Source Software Communities vid Handelshögskolan i Stockholm. Hon har nu en postdoktjänst vid Stockholm School of Economics Institute for Research och arbetar samtidigt med forskare vid China Europe International Business School i Shanghai, där hon är bosatt. Foto: Handelshögskolan i Stockholm.
Publicerad: 2018-02-12
Följande text publicerades även i Entré nr 4, 2017:

Relationer avgörande för öppna kodprojekt

Företag jagar innovationskraft genom att öppna sina dörrar för att släppa in - och ut - ny kunskap. Det kallas för öppen innovation och ett bra exempel är de gemenskaper på internet där datorprogram med öppen kod utvecklas. Ideellt arbete är vanligt, men här frodas också entreprenörskapet. Bra relationer är avgörande för entreprenörer som vill lyckas.

När Zeynep Yetis Larsson blev antagen till doktorandprogrammet vid Handelshögskolan i Stockholm höll hennes handledare Robin Teigland på med ett stort projekt kring virtuella världar. Teigland hade också börjat intressera sig för open source communities (OSS). Så kallas de internetbaserade gemenskaper som samverkar kring datorprogram med öppen källkod. Ett par kända exempel är Linux och Open Office.

- Jag kom in i forskningsområdet från dag ett på doktorandutbildningen och började i princip forska samtidigt som jag gick de första kurserna, säger Zeynep Yetis Larsson.

Hon har hunnit med många länder under sin akademiska karriär. Hon utbildade sig till ingenjör på Bilkent University i Turkiet, var utbytesstudent på University of Berkeley i USA och tog en master inom logistik på Eindhoven University of Technology i Nederländerna. Efter det gjorde hon en utbytestermin i Kina innan hon bytte inriktning till samhällskunskap och började forska på Handels i Stockholm.

Under doktorandtiden har hon hunnit med en sejour som gästforskare vid ETH i Zürich, Schweiz, och sedan 2014 är hon tillbaka i Kina, på China Europe International Business School (CEIBS) i Shanghai.

- Jag blev jätteglad när jag fick möjlighet att komma tillbaka till Kina. Min man fick jobb här och jag lyckades ordna en plats på CEIBS som är en av de bästa handelshögskolorna i världen. Men forskningsmässigt har jag hela tiden varit knuten till Handelshögskolan i Stockholm.

Zeynep Yetis Larssons avhandling handlar om entreprenörer som verkar inom OSS. Hon har studerat det öppna källkodsprojektet Open Simulator, en 3D-applikationsserver som används för att skapa virtuella världar, liknande Second Life.

En OSS-miljö är ett tydligt exempel på öppen innovation, menar hon. Det finns ett ständigt in- och utflöde av kunskap, från en mängd olika aktörer. Alla är medskapare till det som växer fram. Många arbetar helt utan ersättning, andra för att tjäna pengar.

En viktig grupp är hobbyanvändarna. De har ett annat jobb på dagarna, men ägnar stora delar av kvällarna åt att skriva kod ideellt. Deras bidrag är ofta stort och de kräver egentligen inte så mycket tillbaka. Andra grupper som samsas i OSS är akademiker, små och stora företag, samt statliga och ideella organisationer.

- Tidigare forskning om OSS har fokuserat på hobbyanvändarna, och på vilken motivation de har till att bidra ideellt. För mig var entreprenörerna en spännande grupp. De håller till på gemenskapen för att de har identifierat en möjlighet att kapitalisera på de resurser som finns där. Samtidigt bidrar många även gratis med sin tid. De ser det som en ny väg till kunskapsskapande, som går åt båda hållen.

Entreprenörer som verkar inom en OSS-gemenskap kan med den öppna koden som grund ta fram egna programvaror som de sedan - helt lagligt - säljer på marknaden. Yetis Larsson använder begreppet öppet entreprenörskap för att beskriva de entreprenörer som använder kunskapen från en OSS för att tjäna pengar, men samtidigt har en stark social koppling till gemenskapen och bidrar tillbaka med sin egen kunskap.

En metodmässig utmaning med hennes forskning var att merparten av kontakterna inom en OSS sker via internet. Hon använde sig bland annat av avancerad textanalys för att studera forumdiskussioner, och kartlägga vilka som verkar i Open Simulator.

- Forumen är viktiga plattformar där aktörerna möts, diskuterar och nätverkar. Det är en bra miljö för att förstå vad de olika aktörerna gör och vilka de är. Men man kan aldrig vara riktigt säker på vem som döljer sig bakom ett alias eller en avatar, om det är en man eller en kvinna exempelvis. Det finns hela tiden ett lager mellan dig och den du vill studera.

- Vi gjorde faktiskt några intervjuer i den virtuella världen Second Life. Det kändes lite speciellt att sitta och välja kläder till sin avatar inför en forskningsintervju. Men de flesta intervjuerna gjorde vi över Skype, det är betydligt smidigare, säger Yetis Larsson.

I intervjuerna har hon velat ta reda på hur entreprenörerna använder nätverken inom OSS för att arbeta tillsammans med andra, hitta resurser och skapa affärsmöjligheter. Hur verkar man som entreprenör i en miljö där allt är gratis? Och hur ”inbäddade” blir entreprenörerna i OSS?

Resultaten visar att entreprenörerna lägger mycket tid och kraft på relationer, och på att bygga socialt kapital. Det är fördelaktigt att vara en central och respekterad spelare i gemenskapen, eller åtminstone lära känna dem som är det. Då blir man viktig för kodens utveckling och kan styra den mot ett mål som passar en själv och ens affärsintressen.

- Men du får inte ge ett girigt intryck. Det finns de inom OSS-miljöerna som hatar det kommersiella, och som inte tycker att någon ska få tjäna pengar på öppen kod. Som entreprenör gäller det därför att vara smart kring hur man agerar. Att ha bra relationer och bidra tillbaka till gemenskapen är avgörande. Det ger trovärdighet, och visar de andra medlemmarna att entreprenörerna kan vara nyttiga för utvecklingen - och inte bara är där för att tjäna pengar.

En tysk entreprenör som ingick i Zeynep Yetis Larssons studie utvecklade egna virtuella världar baserade på den öppna källkoden i Open Simulator. Hon la även till egenutvecklade specialfunktioner som inte fanns i den öppna koden. När specialfunktionerna inte var nya längre och hade mist sitt kommersiella värde, släppte hon dem gratis i Open Simulator-gemenskapen - ett upplägg som de flesta tyckte var okej. Entreprenören tjänade visserligen pengar, men bidrog samtidigt med ny kod och var hela tiden öppen med hur hon jobbade.

Kommersiella projekt blir också ett sätt att legitimera den öppna koden. De visar att öppen kod inte bara är lek och hobby, utan att den även har ett ekonomiskt värde.

- Det är hela tiden en svår balansgång för entreprenörerna mellan att tjäna pengar och bidra gratis.

- Att ansöka om patent är det värsta brottet man kan göra inom en OSS. Det ses som ren ondska. Många inom den öppna källkoden är väldigt ideologiska, och tycker att koden ska vara gratis och öppen för alla. De menar att alla ska bidra till gemenskapen, och att ingen får hävda ägande. Det förekommer en hel del hat och hårda ord på forumen mot personer som anses snåla eller giriga.

Entreprenörer som vill jobba med öppen källkod måste fundera på hur inbäddade de vill bli i projektet, menar Zeynep Yetis Larsson. Om man använder den öppna koden som grund och sedan utvecklar egna produkter, kan det bli problem längre fram om den öppna koden ändras mycket. Nya funktioner i den öppna koden kanske då inte kan användas i entreprenörens produkt. Om entreprenören i stället väljer att ligga nära grundkoden minskar friheten att lägga till egna funktioner i produkten.

- Entreprenörer som är mycket inbäddade i en OSS kan ställas inför att hela deras affärsmodell kastas omkull på grund av en förändring i koden. Det är verkligen en utmaning för entreprenörer inom öppen källkod; de investerar resurser i något som de inte har kontroll över.

Men att befinna sig i en OSS-miljö ger också legitimitet till entreprenören. Det är ett sätt att komma runt risken med att vara liten och ny, som alla entreprenöriella projekt står inför. Och nätverken inom gemenskapen är till stor nytta, på många olika sätt.

- Frågan är om man vill dela med sig av sin kunskap och sitt intellektuella kapital - även till konkurrenter? En del entreprenörer vill bara ta koden och utveckla sin egen produkt för att sälja. Men då får man inte ut lika mycket av gemenskapen. En entreprenör med starkt nätverk kan till exempel få bra feedback och hjälp med att fixa fel i koden. Sådan support kan vara ovärderlig.

- Att bidra är en viktig del av det öppna entreprenörskapet. Men det handlar inte om filantropi eller om att vara trevlig. De flesta entreprenörer har en tydlig strategi kring sin medverkan, och i slutändan vill de tjäna pengar, säger Zeynep Yetis Larsson.

Kontakta zeynep.yetis@hhs.se


Öppen källkod/OSS
Datorprogram med öppen källkod utvecklas och underhålls av personer, organisationer och företag som samverkar via en open source community (OSS) - en virtuell gemenskap - på internet.

En OSS drivs ofta av teknikentusiaster och forskare med en tydlig ideologi som säger att koden ska vara tillgänglig för alla.

I en OSS ingår många olika typer av aktörer: hobbyanvändare, akademiker, entreprenörer, stora och små företag, samt statliga och ideella organisationer.

Den samverkan som sker i en OSS beskrivs ofta som ett exempel på öppen innovation.

Några välkända program som är framtagna med, eller drivs av, öppen källkod: Linux (som Android bygger på), Open Office, Firefox och My SQL.


Text: Jonas Gustafsson


 
Kommentera artikeln
Kommentarer
Namn
Länk till egen sajt/blogg
Kommentar
 
Mest lästa artiklar nu