Institutet för entreprenörskaps- och småföretagsforskning
– sprider kunskap om entreprenörskap, innovation och småföretag
citatVi riggar också inför sensommarens två stora begivenheter: Haining Day Competition och Sweden–China Entrepreneurship Forum
Läs Åses inlägg på esbribloggen
”Kortare vägar till framtidens teknologi”
Foto: Elin Vinger Elliot
Publicerad: 2018-07-04
Följande text publicerades även under vinjetten ”Åsikten” i Entré nr 2, 2018:

”Kortare vägar till framtidens teknologi”

Grundforskning kan tyckas ta lång tid. Men den är en förutsättning för all högteknologisk utveckling. Samtidigt gäller det att sprida resultaten så att hela samhället får nytta av dem.

Informationsteknologi är den teknologi som just nu sprider sig snabbast i samhället. Vår vardag blir enklare samtidigt som beroendet av en allt mer komplex teknologi ökar. Snart ska intelligenta maskiner sköta det mesta manuella arbetet.

Den globala konkurrensen hårdnar. Länder i Asien, men också våra grannar i Europa, utmanar. Större konkurrens och teknologisk komplexitet ökar kraven på högre utbildning, forskning och innovation. Hur ska Sverige kunna behålla sin position bland de främsta kunskapsekonomierna? Kan vi lära oss något av informationssamhällets uppkomst för att möta de nya utmaningarna?

Internets genombrott på 1990-talet ses ofta som informationssamhällets startskott. Men rötterna är djupare än så. Tekniska genombrott kring transistorer på 1940- och 1950-talen och den tidiga utvecklingen av persondatorer på 1960- och 1970-talen var nödvändiga för att sätta fart på utvecklingen. Den vetenskapliga grunden för framstegen lades genom elektromekanisk forskning redan under hundraårsperioden 1840–1940. Och de insikter i fysik och matematik som krävdes är lika gamla som vetenskaperna själva.

Man kan tycka att grundforskningen tar onödigt lång tid. Men högteknologisk utveckling bygger på vetenskapliga och teknologiska genombrott och uppfinningar under hundratals år. Historien upprepar sig sällan men den lär oss att ett kunskapssamhälle som vårt alltid ska byggas på en stabil vetenskaplig grund med långsiktiga forskningssatsningar.

För att forskningen ska komma till nytta måste resultaten spridas effektivt. Möjligheterna att korta vägen från vetenskap till innovation är stora. Grundbulten är att forskningresultaten förmedlas i den högre utbildningen. Då tar nyutexaminerade ingenjörer, läkare och samhällsvetare med sig den nya kunskapen ut i samhället. Med det krävs att de mest framstående professorerna undervisar så att utbildningens innehåll alltid ligger i forskningens framkant. Här har svensk högre utbildning en stor utmaning.

Ett effektivt innovationssystem förutsätter också ett gott samarbete mellan näringsliv och akademi. Inte bara inom forskningen utan även inom utbildningen. Studenter behöver praktiska kunskaper utöver dem som lärare vid institutionerna kan erbjuda. Därför bör kunskap utanför akademin ingå i undervisningen: Industriforskare och experter kan bjudas in att delta i undervisningen. Studenterna ska få i uppgift att lösa verkliga industriella utmaningar. De behöver också praktisk kunskap och inspiration genom kontakter med nätverk av entreprenörer.

Dagens snabba utveckling av informationsteknologin kan kännas som ett under. Det är lätt att glömma att den har blivit möjlig tack vare många vetenskapliga och tekniska framsteg. Och de bygger i sin tur på långsiktig grundforskning vars resultat sprids genom högre utbildning och forskningssamarbeten.

Om Tuula
Tuula Teeri är vd för Iva sedan november 2017. Tidigare var hon rektor för Aalto University i Finland. Hon har doktorerat i molekylärgenetik och bland annat varit professor på KTH. Tuula nås på tuula.teeri@iva.se


Text: Tuula Teeri


 
Kommentera artikeln
Kommentarer
Namn
Länk till egen sajt/blogg
Kommentar
 
Mest lästa artiklar nu