Institutet för entreprenörskaps- och småföretagsforskning
– sprider kunskap om entreprenörskap, innovation och småföretag
citatVad sägs om att lära dig psykologiska trix för att nå resultat du inte trodde var möjliga?
Läs Helenes inlägg på esbribloggen
Koreografi som förebild
Illustration: Johan Brunzell.
Publicerad: 2018-12-20
Följande text publicerades även i Entré nr 4, 2018:

Koreografi som förebild

Konstnärer och dansare har kreativiteten som yrke. De vrider och vänder på känslor och erfarenheter, och använder sin intuition för att skapa något nytt. Det arbetssättet kan företag ta vara på för att bli mer innovativa, anser Nina Bozic Yams.

- Att skriva en avhandling som sammanför koreografi och innovation var att koppla ihop mina passioner i livet, säger Nina Bozic Yams.

Hon har lagt fram doktorsavhandlingen Choreographing innovative practice in everyday work vid Mälardalens högskola. I den undersöker hon om koncept och praktiker från samtida dans (en dansstil som utvecklats ur modern dans) kan bidra till förståelsen för, och utvecklingen av, innovativa kompetenser i en organisation.

- Jag jobbade med globala företag på Deloitte, mitt i den korporativa världen. Jag såg hur mycket pengar som gick åt till dyra konsulter och förändringsprocesser som inte leder till varaktig förändring.

Koreografi som förebild
– I affärslivet är vi helt fokuserade på förnuftet, därför stannar innovationer ofta vid små förbättringar av befintliga produkter, säger Nina Bozic Yams. Hon menar att företags innovationsarbete kan bli disruptivt genom att hämta arbetssätt från dans och andra konstformer.
Hon menar att det är svårt för de globala företagen att konkurrera genom att sänka kostnader. Företagen är redan optimerade i det avseendet. För att klara konkurrensen behöver de hitta nya idéer och arbetssätt.

- Som konsult mötte jag anställda som kände sig tvingade att ägna sig åt innovation. Innovationsarbetet blev en pålaga, utanpå en arbetssituation som kanske redan upplevdes som stressig.

Under sådana omständigheter stannar innovationsarbetet vid små förbättringar av befintliga produkter, menar Nina Bozic Yams. För att bli mer nyskapande och disruptivt behöver innovationsarbetet vara en del av det vardagliga arbetet.

- Jag började fundera på om det skulle gå att använda sig av dansens metoder, koreografi och praktiker, för att skapa en ny sorts innovationsarbete. Dansare och konstnärer har ju kreativiteten som kärnverksamhet, de vrider och vänder på sina känslor och upplevelser.

Bozic Yams började med klassisk balett som fyraåring, och har provat många olika discipliner sedan dess. Dansen är en viktig del av hennes eget liv.

- I affärslivet är vi helt fokuserade på förnuftet. Och i takt med att vi blir digitalt uppkopplade, blir vi allt mer frånkopplade våra kroppar. Samtidigt finns det gott om forskning som visar att lärandeprocesser har en kroppslig dimension, som när bebisar utforskar världen utan språk. Allt är baserat på våra kroppsliga upplevelser, både kärlek och matematik.

I sin egen forskning ställer Nina Bozic Yams frågor som: Kan innovativ kompetensutveckling konceptualiseras och integreras på ett sätt som möjliggör radikal innovation? Leder det till långsiktiga förändringar på strategisk nivå?

- I avhandlingen föreslår jag ett nytt sätt att jobba med innovationsledning, där människan står i centrum. Det vanliga är att man arbetar enligt en top-down-modell där ledningen bjuder in anställda i innovationsprocessen. Min metod utgår ifrån att alla är kreativa och kan bidra. Det ligger närmare människors egna behov och känslor. Målet är att det ska leda till mer disruptiv innovation.

Utifrån en litteraturstudie har Nina Bozic Yams tagit fram en integrerad modell för hur innovativ kompetens kan utvecklas. Den bygger på både koreografi och managementteori.

Litteraturstudien följdes av empiriska studier där anställda på Eskilstuna kommun har deltagit i ett flertal workshoppar. Med hjälp av verktyg som hämtats från dansen fick varje individ hitta sitt eget sätt att innovera. Deltagarna uppmuntrades att gå utanför sin comfort zone, som Bozic Yams uttrycker det.

- Det blir en slags koreografi eller praktik av den egna organisationen. Utan att vi egentligen dansar, säger hon.

”Artistisk praktik” är ett begrepp hämtat från dansen. Det innebär att öva och öva och öva ännu mer – övandet har betydelse för slutresultatet. Konstnärer och idrottsmän lägger nästan hela sin arbetstid på att öva, själva prestationen pågår under relativt kort tid. På kontorsjobb har vi en lång att-göra-lista som förväntas leda till resultat direkt.

- Det är en helt annan logik. Dansare värmer upp och känner in sig i lokalen, gruppen och den egna kroppen innan repetitionerna. Uppvärmningen skapar förutsättningar. När folk kommer till affärsmöten är de stressade och har inte sällan tankarna på annat håll. Ett sätt att skapa bättre förutsättningar kan vara något så enkelt som att göra en tio minuters mindfulness-övning för att fokusera på innovation, säger hon.

Nina Bozic Yams förespråkar att förlägga workshoppar utanför kontoret.

- I en okänd miljö är det lättare att våga prova nytt.

Under hennes innovationsövningar börjar deltagarna, likt dansare, med att känna in sig i rummet och bli medvetna om den egna kroppen, känslor och behov. De utforskar kroppen och den rumsliga miljön genom rörelse. Efter övningarna får deltagarna reflektera över hur det som de gör under workshopen kan kopplas till vardagen, och uppmanas att prova metoden på sitt arbete. Sedan ses gruppen igen för gemensam reflektion. Därefter upprepas processen med en ny cykel: workshop – test på kontor – gruppreflektion.

- Det krävs närmare tio cykler för att få till en beteendeförändring, konstaterar Bozic Yams.

Deltagarna anser själva att övningarna har förbättrat deras förmåga att observera den egna verksamheten. De vågade även experimentera i högre grad än tidigare. Många deltagare började implementera nya saker i sin dagliga rutin och provade nya verktyg för innovation när de höll i egna workshoppar. De upplevde också att de fick positiv feedback på sin personliga utveckling av sina kollegor.

Utanför avhandlingen har Nina Bozic Yams arbetat med sin metod på organisationer från både privat och offentlig sektor.

- Det är fascinerade när maskiningenjörer på Volvo, killar som är 55 år och som har varit i traditionell industri hela livet, är supertaggade. Efter en workshop testade de våra metoder på golvet. De började jobba med klassisk musik på möten, till exempel, och hade mycket mer effektiva möten än tidigare, säger hon.

Men metoden passar inte alla. Det krävs ett visst mått av nyfikenhet, öppenhet och mod för att våga utforska det okända, skriver Bozic Yams i avhandlingens sammanfattning. Metoden sammanför oss med vår fantasi, kreativitet och våra känslor. Den ger möjlighet att upptäcka nya sätt att uttrycka oss på, bortom språket.

- Att använda sig av dans kan bidra till en ny uppsättning verktyg och en ny ram för hur man kan tänka kring innovation.

Nina Bozic Yams jobbar nu på Rise där hon ska fortsätta att utforska och utveckla sina metoder för innovation.

Kontakta nina.bozic@ri.se


Poesi, filosofi och innovation
Till avhandlingen hör en skönlitterär bok, Poetics of everyday work. En fiktiv karaktär, The Soft Innovaitress, tar med läsaren på en innovativ resa. Här framställs olika personer som ska utveckla sin innovativa praktik, varvat med poesi och livsfilosofi.

I boken kan läsaren själv gå in i en experimentell process. Nina Bozic Yams har också utvecklat en interaktiv föreställning som hon bland annat uppförde i anslutning till disputationen.

– Min önskan är att nå ut till en större publik med föreställningen och boken. Jag vill använda kunskapen som vi har utvecklat i avhandlingen, säger Bozic Yams.


Text: Anna-Karin Florén


 
Kommentera artikeln
Kommentarer
Namn
Länk till egen sajt/blogg
Kommentar
 
Mest lästa artiklar nu