Institutet för entreprenörskaps- och småföretagsforskning
– sprider kunskap om entreprenörskap, innovation och småföretag
citatAlltid lika spännande att se hur den färdiga produkten blev. Och lite läskigt innan man vet om det blev bra…
Läs Åses inlägg på esbribloggen
Entreprenörskap i skolan förändrar lärarideal
 
Publicerad: 2019-02-28
Följande text publicerades även i Entré nr 4, 2018:

Entreprenörskap i skolan förändrar lärarideal

I takt med att entreprenöriellt lärande införts som pedagogik i den svenska skolan har också uppfattningen om vem som är en bra lärare förändrats. Det blir tydligt i Carina Holmgrens avhandling. Målet att fostra initiativrika och ansvarstagande elever anses kräva individformande, samarbetande och följsamma lärare snarare än stödjande, menar hon.

Entreprenöriellt lärande har tagit flera vägar in i den svenska skolan. I slutet av 1990-talet var entreprenörskap i skolan ett näringspolitiskt mål, som i förlängningen förväntades leda till fler företag och ökad tillväxt.

- Det var inte alla lärare som tog till sig det. Det upplevdes inte som ett självklart uppdrag för skolan, konstaterar Carina Holmgren.

Entreprenörskap i skolan förändrar lärarideal
I sin avhandling Formandet av den entreprenöriella läraren: Entreprenöriellt lärande som styrningsteknologi har Carina Holmgren studerat vilka effekter ett entreprenöriellt förhållningssätt har på lärares sätt att vara och agera. Foto: Privat.
Det var först i början av 2000-talet, när entreprenöriellt lärande lanserades som en pedagogik som formar initiativrika och ansvarstagande människor, som lärarna kände sig lockade.

- Nu handlade det inte längre enbart om att Sverige behövde fler företag. Att utveckla elevers entreprenöriella förmågor och kompetenser var något som lärarna kände sig mer bekväma med och kunde koppla till sitt uppdrag.

Vid den här tiden var Holmgren nyutexaminerad systemvetare på en arbetsmarknad i kris. Hon erbjöds ett jobb hos Forum för småföretagsforskning (numera Entreprenörskapsforum).

- Jag hade ingen kunskap om entreprenörskap när jag fick uppdraget att utvärdera projektet ”Open for business”, som handlade om just entreprenörskap i skolan. En helt ny värld öppnades för mig.

Carina Holmgren fortsatte att studera olika projekt som syftade till att implementera entreprenörskap i skolan. Till en början rörde det sig om tillfälliga aktiviteter, till exempel Snilleblixtarna. Efter hand utvecklades entreprenöriellt lärande till ett förhållningsätt som skulle genomsyra all undervisning på alla stadier.

- Jag tyckte att det var en fantastisk idé. För mig blev entreprenöriellt lärande den ultimata pedagogiken, säger hon.

Holmgren påbörjade sina doktorandstudier vid Mälardalens högskola 2008 och har nu disputerat på Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet. Avhandlingen omfattar studier av tre projekt. Två handlar om vidareutbildning för lärare, anordnad av Västra Götalandsregionen och finansierad av Tillväxtverket och Europeiska socialfonden.

Carina Holmgren har gjort observationer vid utbildningstillfällen och följde upp dem med deltagarintervjuer i fokusgrupper. Dessutom fick hon möjlighet att följa en process där entreprenöriellt lärande implementerades i lärares undervisningspraktik. Det tredje projektet handlade om att utveckla entreprenöriellt lärande genom bland annat erfarenhetsutbyte mellan svenska och engelska skolor.

Den övertygelse hon hade inledningsvis; att entreprenöriellt lärande ska vara ett självklart förhållningssätt i skolan, har hon omprövat under arbetets gång. Holmgrens kritik kan delvis förklaras av det hon såg och hörde i praktiken.

- Det saknades reflektion över om pedagogiken passar in i lärarnas undervisning, vilka antaganden den vilar på samt vilka svagheter den har. Vid ett utbildningstillfälle i slutet av min studie upplevde jag att lärare som hade svårt att ta till sig pedagogiken tystades. Det var främst röster som bekräftade framgång som släpptes fram.

Carina Holmgren menar att det handlar om makt och styrning.

- I min forskning ser jag att entreprenörskap blir en styrningsteknologi när den kommer in i skolan. Pedagogiken genomsyras av förväntningar på att forma entreprenöriella elever, och i förlängningen entreprenöriella medborgare.

Styrningsteknologi är en slags problemlösning som med stöd av olika metoder och tekniker ska fostra särskilda beteenden. De utgår från förväntningar om hur vi ska vara som – i den här studien – lärare, elever och medborgare. I avhandlingen förklarar Holmberg hur och varför entreprenöriellt lärande kan förstås som en styrningsteknologi.

- I näringspolitiska policydokument på EU-nivå, såväl som på nationell och regional nivå, formuleras att unga ska fostras till att bli entreprenöriella elever och medborgare.

- Man presenterar alltså en pedagogik som verkar stå över alla andra – den formar de medborgare vi behöver i vår tid, och blir lösningen på flera problem som lärare brottas med. Till exempel konstrueras entreprenöriellt lärande som en lösning för elever med funktionsvariation som adhd eller dyslexi.

Även synen på lärares sätt att vara och undervisa omformas, enligt Carina Holmgren. Hon har intresserat sig för det lärarideal som entreprenöriellt lärande leder till och identifierar tre olika lärarkaraktärer som uppmuntras: den samarbetande läraren, den följsamma läraren och den individformande läraren.

Samtidigt synliggör hon ytterligare två karaktärer som marginaliseras i relation till de förstnämnda: den stödjande läraren och den autonoma ämnesläraren. Entreprenöriellt lärande bidrar till att förändra idealet för hur lärare ska vara och relatera till elever, och även till kunskap, menar hon.

Holmgren vill att hennes doktorsavhandling ska nyansera de höga förväntningar som finns om att entreprenöriellt lärande är lösningen på samhällets, skolans och lärarnas utmaningar.

- Vi behöver den här diskussionen, och vi behöver förstå hur entreprenöriellt lärande styr lärarna. Jag är glad över att bidra till ett rikare språk för att kunna tala om de effekter som följer av att vi förändrar normen för hur en bra lärare ska vara och agera.

Kontakta carina.holmgren@actuell.se


5 olika lärarkaraktärer
1. Den samarbetande läraren fokuserar på att skapa kollektiv. Ämnesöverskridande projektarbeten passar bra in i idén om entreprenöriellt lärande.

2. Den följsamma läraren är flexibel, gör eleverna delaktiga i beslut och är lyhörd för behov och önskemål. Gränsen mellan lärarroll och elevroll luckras upp, liksom gränsen mellan jobb och fritid.

3. Den individformande läraren coachar eleven i arbetet att själv söka kunskap och ta ansvar. Även misslyckanden hör till lärandet.

4. Den stödjande läraren tar på sig ansvaret att eleverna får kunskap och övar sin kompetens. Hen förklarar, stöttar och hjälper eleverna så som vi är vana vid att traditionella småskollärare gjorde.

5. Den autonoma ämnesläraren samarbetar inte med andra lärare utan lägger all sin kraft på att fördjupa elevernas kunskaper inom det egna ämnesområdet.


Text: Katarina Averås


 
Kommentera artikeln
Kommentarer
Namn
Länk till egen sajt/blogg
Kommentar
 
Mest lästa artiklar nu