Institutet för entreprenörskaps- och småföretagsforskning
– sprider kunskap om entreprenörskap, innovation och småföretag
citatUppfylld av det gröna innovationstemat tänkte jag berätta lite om precisionsjordbruk och användningen av drönare
Läs Åses inlägg på esbribloggen
”Jag gillar att röra mig både på och under ytan”
Jeaneth Johansson. Foto: Luleå tekniska universitet.
Publicerad: 2019-02-28
Följande text publicerades även under vinjetten ”Porträttet” i Entré nr 4, 2018:

Jeaneth Johansson, praktiknära professor med känsla för relationer:

”Jag gillar att röra mig både på och under ytan”

För många är nog Jeaneth Johansson mest känd som en av forskarna som avslöjade den ojämlika bedömningen av mäns och kvinnors affärsidéer. Hennes forskning om offentlig företagsfinansiering, som från början inte alls handlade om genusfrågor, har rönt uppmärksamhet både i forskarvärlden och affärsvärlden.

Jeaneth Johansson är professor vid två lärosäten i olika landsändar. Vid Luleå tekniska universitet är hon professor i redovisning och styrning. Vid Högskolan i Halmstad är hon, sedan 2017, professor i redovisning och finansiell bedömning.

- Det blir en hel del arbete på flyg och tåg. Men det finns fördelar med att röra sig mellan olika universitet och högskolor. Lärosätena kan lära sig av varandra och nätverken breddas, säger hon.

Under sina år på Luleå tekniska universitet var hon med om att bygga upp forskningsverksamheten där. Det är en erfarenhet hon tycker sig ha nytta av i Halmstad. Här är hennes ambition att medverka till att skapa en stark forskningsmiljö på Ciel (Centrum för innovations-, entreprenörskaps- och lärandeforskning). Just nu ligger fokus på forskning om innovation, affärsmodeller och digitalisering inom hälso- och sjukvårdsområdet.

- Det är ingen slump att jag hamnade inom hälsoinnovation. Jag har alltid varit intresserad av vårdfrågor och jobbade bland annat på ett lungmedicinskt sjukhus under min studietid i Göteborg. Och det finns mycket som behöver göras inom hälsovården.

Sjukvårdens utmaning beror framför allt på demografiska förändringar: En åldrande befolkning med fler sjuka och ökade kostnader. Men sjukvården är komplicerad. Det är inte ovanligt att nya organisatoriska och tekniska lösningar väcker motstånd, menar Johansson. Därför tycker hon att det är särskilt intressant att studera samverkan mellan olika grupper inom hälso- och sjukvård, och hur nya innovationer och organisationsprocesser kan skapa värde.

- Vi tittar exempelvis på hur digital teknik kan kopplas till arbetsprocesser och verksamhetsmodeller. Hur kan man arbeta på nya sätt och samtidigt ta tillvara det som fungerar bra?

Jeaneth Johansson tycker att det är roligt att vara tillbaka på västkusten, hon känner sig hemma där också. Hon läste grundutbildningen på samhällsvetarlinjen i Göteborg, och ville absolut inte bli ekonom – det verkade så tråkigt. Om det inte hade varit för en inspirerande svärfar, skulle yrkesbanan sannolikt ha sett annorlunda ut.

- Min dåvarande svärfar höll på med aktiehandel. Tack vare honom började jag också intressera mig för aktier. Jag blev nyfiken på vad som låg bakom analytikernas bedömningar.

Nyfikenheten ledde fram till några kurser i finansiering, och på den vägen var det. Ekonomi visade sig vara oväntat intressant. En lärare, Einar Häckner, som just hade fått en professur i Luleå, uppmuntrade Johansson att följa med tillbaka till uppväxtorten och doktorera.

Samtidigt startade en forskarskola för kvinnor i Luleå. Den var ett extra dragplåster, och 2004 la hon fram doktorsavhandlingen Recommendation Changes in Walls of Glass. Perceived Roles and Relative Importance of Direct Contacts.

I avhandlingen undersökte Jeaneth Johansson hur analytiker och börsbolag kommunicerar, via offentliga kanaler, personliga relationer eller på andra sätt. Hur påverkades analyserna av de nära relationerna mellan analytiker och bolag? Insiderlagstiftningen trädde i kraft 1 juli 2005, så frågan var högaktuell.

- Jag gillar att vara både på ytan och se strukturerna, och samtidigt gå under ytan och studera det som inte går att ta på. Vad är det som händer i rummet? Hur går snacket? Jag vill förstå varför vissa beslut tas och varför saker händer – eller inte händer. Jag bodde nästan på investmentbankerna och dokumenterade allt som sades under viktiga möten.

För att komma under ytan använder sig Johansson ofta av psykologiska metoder, som personal construct theory. Den omfattar både kvantitativ data och samtalsanalys.

- Metoden tydliggör hur människor konstruerar sin miljö och gör det möjligt att upptäcka strukturer som personerna själva inte är medvetna om. Man jobbar med individer, men resultaten går att aggregera, förklarar hon.

För att komma nära är det viktigt att skapa goda relationer. Jeaneth Johansson tycker att det är en av hennes styrkor som forskare.

- Jag är intresserad av både människorna och organisationerna. Det är en anledning till att jag får så rik data. Jag hamnar i många roliga situationer också, som den gången jag jagade en mus på kungens tomt…

Jan Wallander, tidigare vd och styrelseordförande i Handelsbanken, var Johanssons mentor under arbetet med avhandlingen. Under ett möte i hans hem, som delvis råkade ligga på kungens tomt på Drottningholm, dök en mus upp under köksbänken. Musen blev utjagad ur huset, men kom undan med livhanken i behåll.

Det var Wallander som hjälpte Johansson att få tillträde till investmentbankerna. Bankerna tyckte att fanns ett värde i att förstå vad som hände i rummet. Och just den praktiska nyttan är, tillsammans med viljan att förstå och förändra, Jeaneth Johanssons främsta drivkraft.

- Jag gillar att jobba praktiknära. I mitt jobb får jag se alla möjliga spännande miljöer. Ena dagen får jag vara med på en stomioperation, på grund av att jag har en doktorand som är kolorektalkirurg. En annan dag kan jag stå i en italiensk fabrik som tillverkar tyger till Gucci och Prada.

Efter disputationen fortsatte hon att forska om finansiella bedömningar, men nu var det offentliga finansiärer som hamnade under luppen. Johansson ville ta reda på hur de styr medel till företag. Forskarna satt med vid finansiärernas besluts- och bedömningsmöten. När fältarbetet var klart fanns tvåhundra sidor med utskrifter från 36 timmars samtal.

En slutsats som kunde dras av den här empirin, var att fördelningen av medel till kvinnor respektive män som driver företag var häpnadsväckande ojämn. Men det började inte alls som en genusstudie.

- Under doktorandtiden var jag helt ointresserad av genus. Jag var inte särskilt medveten om strukturella hinder och trodde att alla hade ungefär samma möjligheter, säger Jeaneth Johansson.

- Under arbetet med den här studien insåg vi att något inte stämde. Vi jobbade tillsammans med en lingvistiker, Cathrine Norberg. Hon var jätteviktig när vi började botanisera i de här mönstren.

När materialet var analyserat framgick att 70 procent av samtalen om kvinnor var negativt laddade. Motsatsen gällde för män: 70 procent av samtalen var positivt laddade. Skillnaderna fanns både i språkets struktur och i stereotypa värderingar. Kvinnor fick 25 procent av det kapital de sökte, männen fick över 50 procent.

- Studien var en ögonöppnare för många. Numera har jag alltid mångfaldsglasögon på mig. Vilka är, och vilka är inte, representerade? Det handlar om alla diskrimineringsgrunder: ålder, etniskt ursprung och genus. Så mycket av det här är omedvetet.

Mångfald innebär potential, menar Johansson.

- Som ekonom tycker jag att företag ska vara ekonomiskt hållbara. Det handlar inte om att det ska vara ett visst antal kvinnor och män i en organisation, utan om allokering av resurser och att tillvarata kompetens, säger hon.

Studien bygger på empiri från 2009–2011. Sedan dess har Jeaneth Johansson haft möjlighet att komma in i flera organisationer och arbeta för förändring, och hon tycker att medvetenheten har ökat.

Nu vill hon gärna omsätta sin gedigna erfarenhet från olika forskningsområden i styrelsearbete.

- Jag har mycket kunskap att bidra med, kopplat till utveckling av hållbara affärsmodeller, ekonomistyrning och digitalisering.

Kontakta jeaneth.johansson@hh.se


Mer av Jeaneth
VC Stereotypes About Men and Women Aren’t Supported by Performance Data. Harvard Business Review, 15 mars 2018 (tillsammans med Malin Malmström, Aija Voitkane och Joakim Wincent).

How vague entrepreneurial identities of Swedish women entrepreneurs are performed by the government financiers. Kapitel (tillsammans med Aija Voitkane, Malin Malmström och Joakim Wincent) i Women Entrepreneurs and the Myth of ’Underperformance’. Edward Elgar, 2018.

Möjligheter och hinder för en grön energiomställning: erfarenheter från andra regioner med lärdomar för Norrbotten. LTU, 2017 (tillsammans med Thomas Ejdemo och Patrik Söderholm).

Gender Stereotypes and Venture Support Decisions. How Governmental Venture Capitalists Socially Construct Entrepreneurs' Potential. Entrepreneurship Theory and Practice, nr 5, vol 41, 2017 (tillsammans med Malin Malmström och Joakim Wincent).

Practicing Business Model Management in New Ventures. Journal of Business Models, nr 1, vol 5, 2017 (tillsammans med Malin Malmström).


Mer om Jeaneth
Bakgrund Jeaneth Johansson gick samhällsvetarlinjen vid Göteborgs universitet. Efter ett par år i näringslivet började hon som doktorand inom redovisning och finansiering vid Luleå tekniska högskola och disputerade 2004. Hon är professor i redovisning och styrning och forskar om finansiell bedömning, resurshantering och affärsmodeller. Mycket av hennes forskning ligger inom området IT och digitala plattformar. 2017 utnämndes hon även till professor på Högskolan i Halmstad.

Fritid Tränar på gym, simmar och åker slalom. Sommartid trivs Jeaneth Johansson bäst i Luleå och Kalix skärgårdar där familjen har stugor. Just nu ägnar hon också sin fritid åt att skriva en bok tillsammans med Marita Blomkvist, Göteborgs universitet, om nya kompetenser och arbetsprocesser som digitaliseringen medför inom redovisningsbranschen.

Aktuell Med bokkapitlet Sense-Making and Sense-Giving: Reaching Through the Smokescreen of Sustainability Disclosure in the Stock Market, skrivet tillsammans med Susanne Arvidsson. Det handlar om finansanalytikers förståelse av hur man analyserar hållbarhet i börsbolag. Kapitlet ingår i boken Challenges in Managing Sustainable Business som ges ut av Palgrave 2019.


Text: Anna-Karin Florén


 
Kommentera artikeln
Kommentarer
Namn
Länk till egen sajt/blogg
Kommentar
 
Mest lästa artiklar nu