Institutet för entreprenörskaps- och småföretagsforskning
– sprider kunskap om entreprenörskap, innovation och småföretag
citatUtmärkande för KIE-företag är att de i stor utsträckning är beroende av personal med hög utbildning
Läs Helenes inlägg på esbribloggen
Flexibel export bygger kunskap
 
Publicerad: 2019-10-22
Följande text publicerades även i Entré nr 3, 2019:

Flexibel export bygger kunskap

Att ett företag slutar exportera ska inte ses som ett misslyckande. Tvärtom, ett sådant beslut kan vara gynnsamt. Andrea Kuiken vill med sin avhandling fördjupa kunskapen om små och medelstora företags internationaliseringsmönster.

Det är lätt att se export som en antingen-eller-aktivitet. Men faktum är att det är ganska vanligt att företag exporterar under en period för att sedan fokusera på hemmamarknaden. Efter ytterligare en tid etablerar det kanske internationell verksamhet igen. Andrea Kuiken kallar det för ”diskontinuerlig internationalisering”.

- 40 procent av de företag jag har studerat avslutade sina exportaktiviteter minst en gång under en tioårsperiod. Hälften av dem valde senare att börja exportera igen, säger hon.

Flexibel export bygger kunskap
1 september 2019 påbörjade Andrea Kuiken en forskaranställning på University of Groningen i Nederländerna. Hon har fortfarande ett nära samarbete med kollegorna i Jönköping. ”Jag ingår i ett projekt som studerar internationaliseringen av den svenska trähusindustrin. Jag kommer förstås också att fortsätta arbeta med de frågor som jag började undersöka i avhandlingen”, säger Andrea Kuiken. Foto: Patrik Svedberg.
Andrea Kuiken kommer från Nederländerna. Under sin grundutbildning på University of Groningen kom hon mest i kontakt med stora, multinationella företag. Det var först i samband med en masterutbildning vid Internationella handelshögskolan i Jönköping som hon fick upp ögonen för startups och mindre företag.

- Små och medelstora företag med 10–250 anställda utgör en stor andel av den totala företagsstocken, och de blir allt viktigare. Det är märkligt att man som student främst får läsa om stora, etablerade företag.

Efter att ha tagit dubbla masterexamina, en i innovation och affärsskapande och en i internationell handel, arbetade Kuiken som forskarassistent på Windesheim School of Applied Sciences i Nederländerna. Men när möjligheten dök upp att doktorera i Jönköping tvekade hon inte att återvända.

- Med tanke på min bakgrund och handelshögskolans fokus på entreprenörskap och familjeföretag, kändes det logiskt att avhandlingen skulle handla om internationalisering i mindre företag, säger Andrea Kuiken.

Hon disputerade 30 augusti 2019, med avhandlingen Exploring the internationalization of small and medium-sized enterprises as a discontinuous process. Kuiken har studerat företag inom de två näringsgrenar som är mest aktiva i exportverksamhet, nämligen tillverkning och handel.

Totalt ingår 2 670 svenska, små och medelstora företag i urvalet. Deras exportverksamhet undersöks mellan åren 2004 och 2013. Avhandlingen bygger också på kvalitativa studier i två fallföretag. Det ena blev tvunget att stänga ner sitt dotterbolag i Frankrike.

- Forskningen om internationalisering fokuserar mest på tillväxt. Men för att förstå hur företag lyckas med sina utlandssatsningar, är det också viktigt att förstå när – och varför – de väljer att minska sitt engagemang utomlands.

- En övergripande slutsats av min forskning är att avslutad export inte nödvändigtvis är ett misslyckande. Många företag fortsätter sin verksamhet på hemmaplan, säger Andrea Kuiken.

I vissa fall kan det vara lönsamt för företag att avsluta sina aktiviteter på utländska marknader. Det gäller främst små och medelstora företag som har ett resursöverskott, och som är aktiva i en mycket dynamisk miljö. En sådan miljö kännetecknas av hög grad av förändring. Då behöver företagsledare vara beredda att agera på nya möjligheter som uppstår.

Vidare visar Andrea Kuikens studier att familjeföretags exportmönster skiljer sig från andra företags.

- Familjeföretag är mer benägna att kliva i och ur rollen som exportörer. En förklaring kan vara att de är mer försiktiga – de är rädda om familjens tillgångar.

Genom att ha ett flexibelt förhållningssätt till exportaktiviteter kan familjeföretagen åtnjuta de fördelar som export kan ge, och lära sig mer om främmande marknader – utan att riskera alltför mycket.

- Att exportstrategierna ser olika ut i olika typer av företag, är en viktig lärdom för policymakare. Exportstimulerande program riktar sig ofta till alla företag som är intresserade av att exportera. Men alla företag är olika, och det kan påverka deras deltagande och framgång i programmen. Det som fungerar för ett företag behöver inte funka för ett annat.

Andrea Kuiken har också undersökt företagares inställning, engagemang och agerande kopplat till internationalisering. Hon finner att exportverksamheter ibland fortgår, trots att det företagsekonomiskt kloka hade varit att avsluta dem.

Det kan bero på att företagaren har känslomässiga band till exportmarknaden, eller anser sig ha investerat för mycket för att ge upp satsningen. Företagaren kan ha svårt att se andra alternativ, och hoppas att insatserna ska ge utdelning i framtiden.

- Andra företagare kan ha inställningen att de vill göra det rätta för alla inblandade. Det kan innebära att de ser till att avsluta utlandssatsningen på bästa sätt, och försöker hitta alternativa lösningar för sina anställda.

Med insikt i det egna engagemanget kan företagare fatta bättre beslut om sina utlandssatsningar Men internationalisering är komplext, och det går inte att slå fast hur företag bör agera i olika situationer, enligt Kuiken. Satsa på en främmande marknad, eller fokusera på hemmamarknaden? Avsluta en pågående exportsatsning, eller envisas ett tag till? Starta ett nytt dotterbolag trots att två andra har fått stänga ner? Det finns inga givna svar – alla företag har olika förutsättningar.

- Det här är inga beslut som fattas lättvindigt. Ett av mina fallföretag funderade i ett helt år, säger Andrea Kuiken.

Ofta är det dåliga affärer, eller förändringar i ägarskap, ledarskap och omvärlden, som ligger till grund för mindre företags beslut att avbryta sin internationella verksamhet. Men små och medelstora företag i allmänhet, och familjeföretag i synnerhet, kan också ha svårt att hantera en internationaliseringssatsning som går för bra.

- Export kan leda till ökad försäljning, lönsamhet, effektivitet och därmed tillväxt. Men när ett mindre företag växer för snabbt hinner det inte ta lärdom av erfarenheterna. Ett vanligt tema när jag intervjuade företagare var: ”Man måste lära sig krypa innan man kan gå”. De menade att en snabb expansion gjorde att de inte hann skörda frukterna av framgången.

- Man ska också komma ihåg att många företag inte vill växa. Det innebär att beslut måste delegeras. Särskilt familjeföretag kan vara ovilliga att förlora kontroll. Extra svårt blir det när affärerna flyttar utomlands, och ägarna inte längre har samma överblick, säger Andrea Kuiken.

Kontakta a.kuiken@rug.nl


3 exempel på flexibel internationalisering
1. Det svenska företaget Linas matkasse gick in på den tyska och brittiska marknaden 2012. De justerade sitt koncept för att passa på respektive marknad, men drog sig tillbaka från båda inom två år. Att internationaliseringssatsningen avslutades så pass tidigt handlar förmodligen om att företaget underskattade komplexiteten på de utländska marknaderna.

2. Den nederländska skotillverkaren Floris van Bommel, ett familjeföretag i nionde generationen, har exporterat sedan 1912. År 1993 exporterade de till 12 länder. I början av 2000-talet skedde en generationsväxling, och det bestämdes att företaget skulle fokusera enbart på Belgien och Tyskland. Floris van Bommel hade exporterat till Tyskland i 40 år, men affärerna tog aldrig riktigt fart. Man lanserade därför en ny, exklusivare produktlinje som till en början gick strålande. Men när efterfrågan blev för stor, misslyckades man med att leverera skorna i tid. Företaget valde då att ta en paus från den tyska marknaden. Två år senare återvände de med en ny strategi och ett omstrukturerat företag.

3. Den svenska trähusindustrin växlar mellan att fokusera på hemmamarknaden och satsa på utlandet. När trähus är populära i Sverige använder företagen hela sin kapacitet till att leverera på hemmaplan. När efterfrågan sjunker i Sverige försöker företagen exploatera möjligheter utomlands.

Källa: Andrea Kuiken


Text: Åse Karlén


 
Kommentera artikeln
Kommentarer
Namn
Länk till egen sajt/blogg
Kommentar
 
Mest lästa artiklar nu