Institutet för entreprenörskaps- och småföretagsforskning
– sprider kunskap om entreprenörskap, innovation och småföretag
citatJose Berengueres är forskaren och affärsängeln som gillar trista idéer. Läs hans gästblogg!
Läs Åses inlägg på esbribloggen
Organiserad kreativitet kan missa målet
Anna Grzelec. Foto: Malin Tengblad.
Publicerad: 2020-01-23
Följande text publicerades även i Entré nr 4, 2019:

Organiserad kreativitet kan missa målet

Det finns många idéer om hur företag kan bli mer kreativa, och de innefattar allt från att möblera om till att skapa ett öppnare arbetsklimat. Men hur gör företag i praktiken? Anna Grzelec har studerat ett initiativ för att öka kreativiteten på ett stort IT-företag.

Innan Anna Grzelec började doktorera, jobbade hon med att utveckla kreativiteten på företag. Hon arbetade med så kallade konstnärliga interventioner.

- Det innebär att man stoppar in konstnärer på företag, för att skaka om och ifrågasätta. Det blir en krock som gör att arbetstagarna vaknar till och provoceras, säger Grzelec.

Förhoppningen var att skapa kreativitet på arbetsplatsen, men interventionerna nådde inte ända fram.

- De flesta medarbetarna sa sig vilja vara kreativa, men ingen vill egentligen vara kreativ. Det är svårt och kanske till och med skrämmande att lämna sin comfort zone. Alla vill hålla på med sitt dagliga arbete och den roll de har tilldelats – vilket ofta sammanfaller med det som de är bäst på.

Att människor vill men inte vill vara kreativa, var en insikt som Anna Grzelec bestämde sig för att fördjupa sig i. Hon ansökte därför om en doktorandtjänst i företagsekonomi på Göteborgs universitet. Det utmynnade i avhandlingen Organizing Creativity and Creative Organizing at a high-tech company.

Hittills har det forskats en hel del om hur man kan stimulera kreativitet på individnivå. I fokus för Grzelecs forskning står i stället organisatorisk kreativitet, det vill säga hur företag arbetar praktiskt för att skapa kreativitet på arbetsplatsen. Enligt Anna Grzelec finns det två olika sätt att skapa kreativitet. Det ena handlar om att organisera kreativitet, det andra om kreativt organiserande.

Att organisera kreativitet är i linje med tidigare forskning om företaget som skapare av förutsättningar och situationer för kreativt arbete. Här sätts tydliga ramar om var och när medarbetarna ska vara kreativa.

- Kreativa idéer ska med andra ord inte störa det pågående, vardagliga arbetet utan kanaliseras in i särskilda forum. Men det finns problem med att organisera kreativiteten, och begränsa den till schemalagda aktiviteter. Det ger indirekt en signal om att det vanliga jobbet inte är kreativt – eller ens ska vara det.

Kreativt organiserande är något helt annat, och det är precis vad Grzelecs forskningsobjekt fokuserade på. Under sitt arbete med konstnärliga interventioner kom hon i kontakt med några ingenjörer på ett högteknologiskt företag. De tyckte att det organiserade kreativa arbetet dödade kreativiteten, och startade därför ett team som försökte öka den vardagliga kreativiteten. Teamet fick ledningens välsignelse att genomföra initiativet som varken hade ett mätbart mål eller en strategi.

- Om man vill upptäcka något nytt kan man inte veta vart man är på väg. Gruppen hade med andra ord inget annat mål än att öka kreativiteten på företaget. Meningen var att göra det vanliga arbetet mer kreativt snarare än att vara kreativ på en viss tid eller plats. Det handlade också om att ta vara på den kreativa förmågan hos alla medarbetare genom att tänja på gränserna för vad som utgör arbete.

För att sprida ut det kreativa i arbetsmiljön och väcka medarbetarna ur sin ”vardagliga slummer”, la teamet ut leklera i fikarummen.

- Mottagandet blev inte så positivt som man hade hoppats på. Faktum är att medarbetarna inte ens vågade röra leran.

När teamet insåg att ingenting hände, öppnade de burkarna och började själva knåda med leran. Men trots det tog skapandet inte någon ordentlig fart.

Teamet gjorde därefter en teaterföreställning i stället för att använda en powerpointpresentation för att förklara sitt arbete för kollegorna. Syftet var också att lyfta fram alternativa sätt att göra saker, för att stimulera kreativiteten. Om vi jobbar på som vanligt får vi ju samma resultat som förut, menar Anna Grzelec.

- Både lekleran och teatern är olika sätt att ge sig ut på hal is, att våga bjuda på sig själv och ta risker. Men teatern var lättare för medarbetarna att förstå. Det var tydligt att powerpoint byttes ut mot ett annat presentationsverktyg.

Enligt Grzelec är tydligheten viktig när man vill stimulera kreativitet.

- Varför inte stoppa in lekleran i mötesrummen? Då kan man ge den en mer seriös framtoning och på riktigt integrera ”galenskapen” i arbetet. Dessutom får man in lite rörelse och känsla i det övrigt så intellektuella arbetet.

En utmaning som teamet brottades med var också att öka kreativiteten bland alla på bolaget. Det är ett kreativt arbete i sig, konstaterar Anna Grzelec. Teatern förstärkte dessvärre bilden av att en grupp hade utsetts för att stå för kreativiteten på arbetsplatsen.

Teamet tog också fram ett manifesto, ett verktyg som ofta används i konstnärliga sammanhang. Manifestot kan ses som en vision som försöker kommunicera något som inte ryms inom de vanliga ramarna. Det innehåller påståenden som: ”Vi vågar vara galna och vi tror att man kan vara allvarlig och ha roligt samtidigt”.

Grzelec tycker att det är intressant att det finns så olika idéer om sättet att arbeta med kreativitet. I initiativet hon studerade ville ledningen skapa förutsättningar genom att isolera kreativiteten till en tid och plats, medan personalen ville skapa kreativitet i vardagen.

- En annat intressant resultat är att det finns en slags dualitet. Att göra saker på ett annorlunda sätt kräver att man har ett system att förhålla sig till, annars kan man inte göra revolt mot det. Ledningen måste vara medveten om att det finns en poäng i att bryta mot reglerna – men de kan inte sanktionera regelbrott, för då blir det ju inte regelbrott längre. Regler är med andra ord en förutsättning för kreativitet, säger Grzelec.

I studien framkom också att ett sätt att jobba kreativt på företaget var genom skunkworks, att jobba i hemlighet på egna projekt som man har ett starkt personligt engagemang för.

- Slutsatsen är att det inte går att tvinga människor att vara kreativa. Men det förvånade mig att medarbetare i hemlighet jobbade vidare på projekt som ledningen hade sagt nej till. Att det sågs som positivt var också oväntat, men det förklaras med att det var från sådana projekt som företagets mest framgångsrika produkter hade skapats.

Anna Grzelec blev även överraskad över att teamet tog in konst som inspiration för att nå människor, och för att väcka deras inre lust att skapa.

- Lekleran speglar denna ambition – att bara slänga ut den på arbetsplatsen en vanlig fredag. Det var en slags gerillateknik för att locka fram den naturliga kreativitet vi alla bär på.

För att få svar på frågan om hur organiserad kreativitet tar sig uttryck i praktiken på ett högteknologiskt företag, använde sig Grzelec av kvalitativa forskningsmetoder. Hon var närvarande i det arbete som gjordes för att öka kreativiteten under 2,5 års tid, mellan 2014 och 2016. Hon observerade, intervjuade och skuggade de anställda.

- Jag hoppas att min studie kan hjälpa företag som vill vara kreativa att förstå att det finns alternativa vägar, inte bara de vedertagna kreativitetsverktygen som idélådor och workshoppar med postit-lappar. Min uppfattning är att man missar kreativ potential om man bara låter ”kreativiteten flöda”, som det ofta heter, på vissa platser och vid vissa tidpunkter.

Många som pratar om, och studerar, kreativitet utgår från stora innovationer som självkörande bilar och smarta telefoner. Grzelec vill i stället slå ett slag för den ”lilla”, vardagliga kreativiteten.

- Att vara kreativ kan handla om små, enkla saker också. Det behöver inte leda till nya produkter, utan kan lika gärna resultera i nya arbetssätt som i förlängningen leder till något annat.

Nu när avhandlingen är klar vill Anna Grzelec gärna forska om genusdiskriminering. Idén väcktes när hon uppmärksammade genusstrukturen i det studerade teamet.

- Andelen kvinnor var större i teamet än i företaget. Kvinnor tar ofta på sig rollen som klimatarbetare, det är något som jag skulle vilja titta närmare på, säger hon.

Kontakta anna.grzelec@handels.gu.se


Exempel på kreativ organisering
- Manifesto i stället för strategi
- Teater i stället för powerpointpresentation
- Leklera på möten

Exempel på organiserad kreativitet
- Kreativa workshoppar (till exempel design thinking)
- Idélådor
- Hackathons


Text: Emilie Eliasson Hovmöller


 
Kommentera artikeln
Kommentarer
Namn
Länk till egen sajt/blogg
Kommentar
 
Mest lästa artiklar nu