Institutet för entreprenörskaps- och småföretagsforskning
– sprider kunskap om entreprenörskap, innovation och småföretag
citatDe tre bästa uppsatserna erhåller resestipendier om totalt 90 000 kronor!
Läs Helenes inlägg på esbribloggen
”Låt studenterna skapa kunskap och mening”
Slumpen öppnade möjligheter till intressanta studier för Rasmus Rahm. Han har följt två studentgrupper som genomgått olika typer av entreprenörsutbildningar, och jämfört deras företagsamhet med två studentgrupper vars entreprenörskapskurser råkade bli inställda. Foto: Ola Gustafsson.
Publicerad: 2020-02-04
Följande text publicerades även i Entré nr 4, 2019:

”Låt studenterna skapa kunskap och mening”

Mer bildning, fler företag, eller kanske både och? Målen med entreprenörskapsutbildning är otydliga. Som en konsekvens rör sig också diskussionen om utbildningarnas utformning mellan teori och praktik, formellt och experimentellt. Det visar Rasmus Rahms forskning.

- Den grundläggande frågeställningen i min avhandling är vilken betydelse utbildning har – och kan ha – för entreprenörskap, säger Rasmus Rahm.

Han är vd på Stockholm School of Entrepreneurship (SSES) och har arbetat med entreprenörskapsutbildningar i 15 år. Doktorandstudierna har han bedrivit parallellt med anställningen, och det var på jobbet han hämtade idén till doktorsavhandlingen som har lagts fram på Handelshögskolan i Stockholm. Avhandlingen har titeln Epistemologies of Entrepreneurship Education: Experiments and Outcomes.

- Jag funderade över hur utbildningarna förhöll sig i relation till exempelvis inkubatorer och begrepp som innovation. Jag funderade också på om man kan vara bildad i entreprenörskap – och vad det i så fall innebär? Forskningsfältet växer exponentiellt, men det är fortfarande ungt så kunskapsmassan är begränsad.

Frågan om bildning i entreprenörskap ryms inom ramen för den större diskussionen om syftet med högre utbildning. Ska den vara arbetsförberedande eller forskningsförberedande? Rimligen bör utbildningarna utformas på olika sätt beroende på vilken målsättning som ska uppnås, menar Rahm. Ska utbildningen leda till fler entreprenörer eller bildning i entreprenörskap?

- När jag började arbeta med avhandlingen var den stora frågan om det över huvud taget funkar med entreprenörskapsutbildning. Jag visste att det fungerade – går du till ett klassrum så ser du att det funkar. Men inom forskningen gäller: In God we trust, everyone else bring data.

Rahm ville ta reda på hur relationen såg ut mellan entreprenörskapsutbildningar och resultat mätt som nya företagare, hur framgångsrika deras företag blev, och hur länge de överlevde. De epistemologiska, alltså kunskapsfilosofiska, utgångspunkterna i avhandlingen är realistiskt, respektive antirealistiskt förhållningssätt.

Förenklat tror realister att traditionellt lärande, där teori värderas högre än praktik, ger de mest framgångsrika företagarna. Antirealister menar i stället att experimentellt lärande leder till bättre resultat. Realister hävdar att affärsmöjligheter finns i omgivningen och att det är upp till entreprenören att exploatera dem, medan antirealister anser att det är entreprenören själv som skapar affärsmöjligheter.

Rahm utgick ifrån att det var realisterna som skulle få rätt. Men hans forskning visar att det är precis tvärtom – givet att målet för utbildningarna är fler och mer framgångsrika entreprenörer. Resultaten överraskar, och Rasmus Rahm hade också lite tur när det var dags att samla in empirin…

Hos SSES kan studenter från olika fakulteter läsa entreprenörskap som en del av sina masterstudier. Skolan erbjuder öppna och valbara, fristående kurser som ger högskolepoäng.

- Av en slump ställdes två kurser in år 2006. Det gav mig empiri till ett experiment som av etiska skäl inte hade gått att designa, berättar han.

Två kurser gavs till två olika studentgrupper, samtidigt som två motsvarande studentgrupper inte fick möjlighet att delta på grund av att deras kurser ställdes in. Därmed kunde Rahm följa hur individerna i respektive grupp utvecklades. Den ena kursen, ”Planning and Developing a Venture” befann sig inom den realistiska traditionen och var mer strukturerad och teoretisk. Den andra kursen, ”Ideation and Creating a Business Idea”, hörde till den antirealistiska traditionen och var mer experimentellt utformad.

- Jag följde studenterna och kunde jämföra dem med de slumpade jämförelsegrupperna, samt utfallet för hela studentpopulationen.

Studien är longitudinell och sträcker sig över 10 år. Rasmus Rahm hittar inga klara positiva samband mellan realistisk entreprenörskapsutbildning och entreprenöriella resultat. Däremot är antirealistisk entreprenörskapsutbildning direkt relaterad till ett positivt utfall. Utfallet mäts som andel av studenterna som startar företag, hur snabbt de startar företag, hur företagen går, och om de överlever. Rahm finner dessutom en tydlig länk mellan att ha gått en entreprenörskapsutbildning och att starta företag.

- Sedan kan man förstås diskutera det här med humankapital. Om samma ansats skulle tillämpas på ett språk, säg franska, skulle ett positivt utfall då vara att man har flyttat till Frankrike? Även om man har glömt alla glosor kanske det finns något annat kvar, säger han med en hänvisning till Ellen Key.

Under tiden som Rasmus Rahm arbetade med avhandlingen, ändrade han delvis inställning. För honom kom det att handla mer om vad som händer när en person utbildas i entreprenörskap, än om entreprenörskapet som sådant.

- Personligen är jag ingen anhängare av ”intended learning outcomes”. Från ett skolperspektiv kan det vara nödvändigt, men inte utifrån ett bildningsperspektiv. Entreprenörskapsutbildning blir bättre av att låta studenterna skapa kunskap och skapa mening – och inte minst skapa mening med kunskap. Det är viktigare än att en student har uppfyllt ett lärandemål.

Hittills har arbetet på SSES påverkat Rahms forskning mer än vad hans forskning har påverkat arbetet på SSES.

- Forskningen är bara en pusselbit i arbetet med SSES verksamhet, säger han.

Rasmus Rahm kommer att fortsätta forska om experimentella studier och filosofiska resonemang kring entreprenörskap och utbildning, parallellt med sitt arbete på SSES. Han tror att Sverige kan bli världsledande på forskning om entreprenörskapsutbildning.

- Vi har bra forskare och intressanta forskningsmiljöer på frammarsch, säger Rasmus Rahm.

Kontakta rasmus.rahm@sses.se


Text: Anna-Karin Florén


 
Kommentera artikeln
Kommentarer
Namn
Länk till egen sajt/blogg
Kommentar
 
Mest lästa artiklar nu