Institutet för entreprenörskaps- och småföretagsforskning
– sprider kunskap om entreprenörskap, innovation och småföretag
citatBloggen finns kvar men har inte så hög prioritet i vårt nya arbetssätt.
Läs Helenes inlägg på esbribloggen
Kvinnor på toppen vanligare i familjeföretag
Foto: Cowomen/Unsplash.
Publicerad: 2020-06-18
Följande text publicerades även i Entré nr 2, 2020:

Kvinnor på toppen vanligare i familjeföretag

Familjeföretag äger med hjärtat, anställer ofta kvinnor som toppchefer och är livsviktiga för Sveriges landsbygd. Johan Karlssons forskning kastar nytt ljus över världens vanligaste företagsform.

Johan Karlsson har i sin avhandling studerat svenska familjeföretag. Vi bad honom berätta om de tre största skillnaderna mellan familjeföretag och andra företag.

1. Familjeföretagen är försiktigare med lån

Familjeföretagen är i högre grad än andra företag finansierade av eget kapital. De är försiktigare med lån för att behålla kontrollen över företaget och dess överlevnadsförmåga. Johan Karlsson, som har studerat skillnader mellan familjeföretag och icke-familjeföretag, menar att de familjeägda företagen har ett mer långsiktigt perspektiv på ägande och jobbskapande.

Kvinnor på toppen vanligare i familjeföretag
Johan Karlsson har lagt fram avhandlingen Essays on Family Firms and Firm Growth Barriers på Örebro universitet och forskar i dag på Cefeo, Centre for Family Entrepreneurship and Ownership, vid Internationella handelshögskolan i Jönköping. Foto: Anna Lorentzon.
– Ägandet är emotionellt – det är ofta ett livsverk och arv man är rädd om. Motivationen att bygga upp något för att lämna över till kommande generationer präglar familjeföretagen. Därför är de försiktigare med att ta på sig skulder.

Möjligheten att växa genom externa ägare lockar långt ifrån alla. Känslan av frihet och att du kan agera efter din och familjens förutsättningar är viktigare än att bli större. Men de emotionella värdena minskar med företagets storlek.

– De stora tillväxtinriktade familjeföretagen är mer lika icke-familjeföretag. De prioriterar finansiella aspekter framför emotionella, vilket gör att de växer snabbare, säger Johan Karlsson.

2. Familjeföretag är starka på landsbygden

På landsbygden är familjeföretagen den viktigaste källan till sysselsättning. I genomsnitt står de för nästan hälften av jobbskapandet i glesbygden. Med stor variation ska tilläggas – i Norrlands inland står familjeföretagen för i princip all sysselsättning inom privat sektor. Det beror delvis på det stora försprång de har i att vara verksamma på landsbygden, jämfört med icke-familjeföretag.

– Familjeföretag har ofta ett tätt band till sina anställda och samarbetspartners. Många gånger är de släkt eller vänner. Icke-familjeägda företag däremot, är mer beroende av formella kontrakt med kunder, partners och underleverantörer.

Karlsson menar att det smala urvalet av kunder och partners på landsbygden ofta är otillräckligt för företag som inte ägs av familjer.

– För dem är det avsevärt mycket viktigare att ligga i en stad där det finns mer resurser. Även om icke-familjeföretagen kan vara konkurrenskraftiga på landsbygden tycks deras tillväxtbana vara mer kontextberoende, säger Johan Karlsson.

Familjeföretagen överkommer svårigheterna med att verka på landsbygden genom att använda sina privata kopplingar. Det gör det lättare för dem att fånga upp speciella kunder och potentiella partners.

3. Familjeföretag har fler kvinnliga toppchefer

I kategorin icke börsnoterade företag har familjeföretagen en högre representation av kvinnor på toppositioner än andra företag.

– När ett icke-listat familjeföretag tillsätter en vd eller styrelseledamot är tillit till individen, och i vilken grad individen bottnar i företagets vision, viktigare än utbildning och erfarenhet. Man har mindre av ett glastak för kvinnor i dessa familjeföretag, säger Johan Karlsson.

Men hänger inte det ihop med att man anställer släktingar?

– Nej, även om man bortser från släkt kan vi se att familjeföretagen är mer benägna att anställa kvinnor som toppchefer än icke-familjeföretag.

Karlsson konstaterar samtidigt att förhållandet är det omvända i kategorin börsnoterade företag. Där är det vanligare att se en kvinna som toppchef i de icke-familjeägda företagen.

– Det finns ingen vedertagen förklaring till varför det är så. Det behövs mer forskning på genusaspekter och ägande för att veta helt säkert hur det hänger ihop.

Johan Karlssons forskning visar att familjeföretagssektorn är av stor betydelse för svensk ekonomi. För att företag som ägs av familjer fortsättningsvis ska vara en stark källa till sysselsättning, menar han att anställningar behöver vara mindre kopplade till risk. Därför vill han se lättnader i lagen om anställningsskydd, LAS.

– Många familjer väljer att avstå från att söka sig utanför sina nätverk vid nyanställning. Man håller sig till det man känner till. För att våga anställa en person utanför familjekretsen behöver politikerna se över LAS, säger Johan Karlsson.

Kontakta johan.karlsson@ju.se


Mer om studien
Johan Karlsson använder EU:s definition av familjeföretag, det vill säga att familjen är majoritetsägare.

Forskningen innefattar enbart svenskägda familjeföretag. Större företag som Ikea och Kinnevikskoncernen ingår inte i studien på grund av att de är utlandsägda.

Forskningsresultaten bygger på ett heltäckande register över familjeföretag som tagits fram i samarbete mellan Örebro universitet och SCB. Johan Karlsson har spårat ägarstrukturer med hjälp av information om släktskap, koncernstrukturer, skattedeklarationer och styrelsestrukturer.


Familjeföretagen i siffror
Familjeföretagen är Sveriges största arbetsgivare. Nästan alla familjeföretag drivs av familjemedlemmar i första, andra eller tredje generationen.

90 procent av alla icke-börsnoterade företag är familjeföretag. Motsvarande siffra för börsnoterade företag är 26 procent. Hade svenska familjeföretag som ägs utomlands ingått i studien, hade andelen familjeföretag i båda kategorierna varit högre.

Olika sektorers bidrag till svensk sysselsättning
Familjeföretag: 35%
Offentlig sektor: 33%
Icke-familjeföretag: 17%
Utlandsägda företag: 15%

Olika sektorers bidrag till svensk BNP
Familjeföretag: 38%
Offentlig sektor: 32%
Icke-familjeföretag: 10%
Utlandsägda företag: 20%

I de utlandsägda företagen ingår också en del svenska familjeföretag, vilket betyder att familjeägda företags andel av BNP är högre än 38 procent.

Källa: Johan Karlsson


Text: Maria Linde


 
Kommentera artikeln
Kommentarer
Namn
Länk till egen sajt/blogg
Kommentar
 
Mest lästa artiklar nu