Institutet för entreprenörskaps- och småföretagsforskning
– sprider kunskap om entreprenörskap, innovation och småföretag
citatTa del av vår Q&A med Johan Wiklund på temat adhd och entreprenörskap
Läs Helenes inlägg på esbribloggen
FORSKNINGSSTÖD: Systeminnovation krävs för att stoppa antibiotikaresistens
Alexandra Waluszewski. Foto: Privat.
Publicerad: 2020-08-27

FORSKNINGSSTÖD: Systeminnovation krävs för att stoppa antibiotikaresistens

Professor Alexandra Waluszewski, Uppsala universitet, har tilldelats 1,5 miljoner kronor från Handelsbankens forskningsstiftelser för ett forskningsprojekt som kopplar samman antibiotikaresistens och innovation. Vi blev nyfikna och ställde några frågor till henne.

Berätta om din forskning – hur hänger djurhållning, antibiotika och innovation ihop?
- Antibiotikaresistens är en av vår tids globala hälsoutmaningar. I dag sker två tredjedelar av världens antibiotikakonsumtion i djurbaserad matproduktion, ofta för att kompensera för investeringar i förebyggande djurhälsa, hygien och utrymme. Antibiotikabaserade produktionssystem, det vill säga där antibiotika används för att ekonomisera på resurser – inte för att enligt veterinärers förskrivning bota sjuka djur – har vida samhälleliga konsekvenser.

- Ur ett innovationsperspektiv ställer användningen, inklusive överanvändningen, av antibiotika en rad viktiga frågor, inte minst för global hälsa. Resistens var ett känt fenomen redan när antibiotikan lanserades för drygt 70 år sedan. Kunskap om att regelbunden insats av antibiotika i djurhållning driver resistenta infektioner som kan föras över till människor, med betydande negativa konsekvenser för globala vård- och hälsosystem, har presenterats av forskare, praktiker och debattörer i decennier. Sedan 2006 finns en EU-lagstiftning som inte tillåter rutinmässig antibiotikabehandling till hela grupper av djur. Trots detta är utvecklingen och användningen av systeminnovationer som kompenserar för regelbunden insats av antibiotika i djurbaserad matproduktion sällsynta undantag, koncentrerade till Sverige och Norden.

Inom projektet kommer du att jämföra antibiotikaanvändning inom den svenska respektive italienska livsmedelsindustrin. Varför har du valt de länderna?
- Det svenska produktionssystemet representerar EU:s lägsta förbrukning av antibiotika i djurbaserad matproduktion, och det italienska produktionssystemet förbrukar 25 gånger mer än det svenska. Jag vill undersöka frågor som: Vilka konkreta förändringar i sociala och materiella resurser finns bakom den svenska systeminnovation som kompenserar för regelbunden insats av antibiotika? Vilka förändringar krävs för att radikalt minska antibiotikabruket i det italienska och liknande system? Vilka gagnas och vilka bär kostnaderna?

Vad är systeminnovation, och varför behöver vi bygga mer kunskap om det?
- Systeminnovation innebär relaterade förändringar av ett flertal sociala och materiella resurser, över privata och offentliga organisationers gränser och över teknologier och användningsområden. Med andra ord: systeminnovation utmanar alltid etablerade ekonomiska, sociala och politiska intressen. Att realisera systeminnovationer som bidrar till att lösa globala problem är en av vår tids viktigaste innovationsfrågor.

Alexandra Waluszewskis forskningsprojekt har titeln ”Italian and Swedish food businesses – to drive or to hinder system innovations combatting antibiotic resistance”.

Kontakta alexandra.waluszewski@sts.uu.se


Text: Åse Karlén


 
Kommentera artikeln
Kommentarer
Namn
Länk till egen sajt/blogg
Kommentar
 
Mest lästa artiklar nu