Institutet för entreprenörskaps- och småföretagsforskning
– sprider kunskap om entreprenörskap, innovation och småföretag
citatBloggen finns kvar men har inte så hög prioritet i vårt nya arbetssätt.
Läs Helenes inlägg på esbribloggen
FORSKNINGSSTÖD: Miljonregn över forskningen om entreprenörskap och innovation
Foto: Åse Karlén.
Publicerad: 2020-09-02

FORSKNINGSSTÖD: Miljonregn över forskningen om entreprenörskap och innovation

215 miljoner kronor till ekonomisk forskning. Så mycket kommer de tre forskningsstiftelserna som är kopplade till Handelsbanken att dela ut under 2020. Av vårens anslag gick en betydande andel till forskning om entreprenörskap och innovation.

Lars Engwall är vetenskaplig sekreterare för Handelsbankens forskningsstiftelser, det vill säga Jan Wallanders och Tom Hedelius stiftelse samt Tore Browaldhs stiftelse. Han är också professor emeritus i företagsekonomi vid Uppsala universitet.

Engwall tolkar det omfattande stödet till forskning om entreprenörskap och innovation som en spegling av de ansökningar som har skickats in.

FORSKNINGSSTÖD: Miljonregn över forskningen om entreprenörskap och innovation
Lars Engwall lade fram sin doktorsavhandling Size Distributions of Firms vid Stockholms universitet 1970. Det innebär att han i år firar 50 år som forskare och skulle ha promoverats till jubeldoktor vid en ceremoni Stadshuset i slutet av september. På grund av rådande coronaläge har firandet skjutits fram till januari 2021. Engwall är aktuell med två böcker: Fenomenet företagsekonomi (Studentlitteratur, 2020) och Missions of Universities (Springer, 2020). Foto: Erik Engwall.
- Det går fram och åter även när det gäller forskning, ämnena varierar över tiden. Just nu är intresset stort för forskning om entreprenörskap. Det är många som håller på med de frågorna, säger Lars Engwall.

Han påpekar att det var annorlunda förr.

- Dick Ramström var en av pionjärerna med sin forskning om småföretagsekonomi vid Umeå universitet i början av 1970-talet. Då såg många negativt på företagande. Attityden i samhället har förändrats mycket sedan dess.

När forskningsstiftelserna bedömer vilka ansökningar som ska beviljas stöd är det kvaliteten som avgör. ”Alla tävlar mot alla”, som Lars Engwall säger, vilket han ser som en styrka.

- Vissa forskningsfinansiärer satsar på bestämda teman, men det är olyckligt att snäva in forskningen så. Vi vill att forskarna själva ska formulera sina projekt och presentera dem för oss, säger Engwall.

Coronakrisen påverkar även forskningen: Ett par andra privata forskningsstiftelser har meddelat att anslagen kommer att minska inför 2021. Lars Engwall vill inte spekulera i hur utdelningarna från Jan Wallanders och Tom Hedelius stiftelse samt Tore Browaldhs stiftelse kommer att se ut under kommande år.

- De anslag vi beviljar under 2020 baseras på avkastningen från 2019, och ramen om 215 miljoner kronor ligger fast. Hur det ser ut framöver vet vi inte än. För en del av våra innehav har bolagen ännu inte satt ner foten kring utdelningen. De avvaktar och ska kanske ha ytterligare bolagsstämmor. Vi får se hur det blir, men ur stiftelsernas synpunkt vore det förstås önskvärt att kunna ligga kvar på samma nivå.

Engwall menar att de privata stiftelserna är viktiga aktörer i forskningssverige. De kompletterar det offentliga forskningsstödet. Jan Wallanders och Tom Hedelius stiftelse samt Tore Browaldhs stiftelse har haft särskilt stor betydelse för den ekonomiska forskningen i Sverige, anser han.

- Svenska forskare gynnas av att det finns en mångfald av forskningsfinansiärer. Om man får nej på ett ställe, kan det gå bättre på ett annat. Det är något som många av våra internationella forskarkollegor är avundsjuka på.

- Det är oklart om privata forskningsstiftelser är friare eller modigare i besluten om vilka projekt som ska få medel. Men vi har ingen politisk styrning, och behöver inte ta hänsyn till olika direktiv. Stiftelser kan också förvalta medel på ett annat sätt, säger Lars Engwall.

Jan Wallanders och Tom Hedelius stiftelse samt Tore Browaldhs stiftelse kommer att arbeta vidare för att stödja ekonomisk forskning på olika sätt.

- Vi har utvecklat ett antal anslagsformer som kompletterar varandra. Programanslagen är de största. De är ramanslag som forskarna kan disponera relativt fritt med olika typer av medarbetare. Vi lägger oss inte i hur de genomför projekten. Det viktigaste är att de levererar.

Själv fick Lars Engwall en slags aha-upplevelse kring forskarrollen för några år sedan, när han deltog i en Anders Wall-föreläsning på Uppsala universitet. En föreläsare sa att entreprenörer utmärks av att brinna för sina idéer – och inte vilja ha några chefer över sig.

- Jag tänkte: Beskrivningen stämmer ju på forskare också! På ett sätt är forskare entreprenörer. Det är klart att man behöver samarbeta också, men mycket handlar om att tänka nytt och utanför boxar.

Han ser en risk i att det moderna forskarsamhället är så inriktat mot publiceringar i ”rätt” vetenskapliga tidskrifter.

- En del unga forskare brinner kanske mer för att publicera sig i vissa tidskrifter än vad de brinner för sina forskningsidéer.

Kontakta lars.engwall@fek.uu.se


Här är hela listan
Följande forskare fick våren 2020 anslag från Jan Wallanders och Tom Hedelius stiftelse samt Tore Browaldhs stiftelse, för projekt inom entreprenörskap och innovation.

Jim Andersén, Högskolan i Skövde: ”Att uppnå hållbar lönsamhet och lönsam hållbarhet i små tillverkningsföretag – Ett resursorkestreringsperspektiv på ’the natural resource-based view’”. 1 244 000 kronor.

Tatiana Anisimova, Linnéuniversitetet: ”Entrepreneurship in context: insights into the entrepreneurial process and its institutional and spatial determinants”. 75 000 kronor.

Kajsa Haag, Internationella handelshögskolan i Jönköping: ”Näringsdrivande stiftelser – långsiktigt ägande utan ägare”. 1 500 000 kronor.

Marcus Holgersson, Chalmers: ”Köpa, sälja eller behålla: Hur använder svenska företag sina immateriella rättigheter?” 1 800 000 kronor.

Andreas Madestam, Stockholms universitet: ”Is necessity the mother of innovation? The effect of financial development and globalization on patenting. Historical evidence from Sweden”. 1 800 000 kronor.

Magnus Nilsson, Lunds universitet: ”The role of regional anchors in industrial growth and transformation”. 1 500 000 kronor.

Lars Persson, Institutet för näringslivsforskning: ”Företagsformens betydelse för en hållbar strukturomvandling”. 1 800 000 kronor.

Dominic Power, Stockholms universitet: ”Creative and entrepreneurial edges: creativity, entrepreneurship, and business networks on the edge and periphery of Sweden”. 1 456 000 kronor.

David Sjödin, Luleå tekniska universitet: ”Profiting from Artificial Intelligence: Investigating organizational transformation, business models and capabilities”. 865 000 kronor.

Elisabeth Sundin, Linköpings universitet: ”Äldre som företagare – en porträttbok”. 120 000 kronor.

Alexandra Waluszewski, Uppsala universitet: ”Italian and Swedish food businesses – to drive or to hinder system innovations combatting antibiotic resistance”. 1 500 000 kronor.

Jing Xiao, Lunds universitet: ”Acquisitions for experimentation: the impact of acquisitions of deep tech ventures on the capability creation”. 900 000 kronor.

Emre Yildiz, Mälardalens högskola: “Digital transformation: A silver bullet for Swedish firms’ growth and internationalization?”. 1 500 000 kronor.


Mer om stiftelserna
Jan Wallanders och Tom Hedelius stiftelse samt Tore Browaldhs stiftelse stödjer samhällsvetenskaplig forskning främst inom företagsekonomi, nationalekonomi och ekonomisk historia.

Stiftelserna skapades 1961 då fem miljoner kronor avsattes, på initiativ av Handelsbankens dåvarande vd Tore Browaldh. 2019 hade förmögenheten vuxit till åtta miljarder kronor.

Stiftelserna delar ut forskningsmedel två gånger per år. Under 2019 beviljades 208 anslag om totalt 215 miljoner kronor.

Anslagen är av fem olika slag: Programmen är den viktigaste formen. De stödjer hela forskargrupper. Wallanderstipendier ger stöd till nydisputerade forskare med excellenta avhandlingar. Hedeliusstipendier ger doktorander möjlighet att studera utomlands. Browaldhstipendier söks av institutioner som vill rekrytera internationella talanger. Forskarutbyte och spridning är den femte anslagsformen. Den kan användas exempelvis för att arrangera vetenskapliga konferenser eller publicera böcker.

Läs mer på stiftelsernas webbplats


Text: Åse Karlén


 
Kommentera artikeln
Kommentarer
Namn
Länk till egen sajt/blogg
Kommentar
 
Mest lästa artiklar nu