Institutet för entreprenörskaps- och småföretagsforskning
– sprider kunskap om entreprenörskap, innovation och småföretag
citatBloggen finns kvar men har inte så hög prioritet i vårt nya arbetssätt.
Läs Helenes inlägg på esbribloggen
”Det finns ett tryck på lärosäten att utbilda företagsamma samhällsmedborgare”
Diamanto Politis. Foto: Håkan Röjder.
Publicerad: 2020-09-24

”Det finns ett tryck på lärosäten att utbilda företagsamma samhällsmedborgare”

Stora satsningar har gjorts på att skapa olika typer av entreprenörskapsutbildningar på våra lärosäten de senaste decennierna. Parallellt har en internationell forskningsfåra som intresserar sig för pedagogik inom entreprenörskapsutbildning växt fram. Den kartläggs i en ny artikel.

Professor Diamanto Politis är verksam vid Sten K Johnson Centre for Entrepreneurship, Lunds universitet. I en nypublicerad artikel kartlägger hon och hennes forskarkollegor hur den internationella forskningen om pedagogik kopplad till entreprenörskapsundervisning har utvecklats 1995–2018.

- Fältet har expanderat kraftigt, och mycket har hänt. 1995 publicerades fem artiklar i ämnet, 2018 var vi uppe i ett 30-tal. Vår studie visar också att många olika typer av forskare intresserar sig för området, säger Diamanto Politis.

Artikeln bygger på en litteraturstudie som kombineras med en bibliometrisk ansats. Forskarteamet har identifierat alla vetenskapliga artiklar som handlar om metoder för att stödja lärandet hos entreprenörskapsstudenter. De har sedan gjort nedslag i tre tidsperioder, 1995–2000, 2004–2009 och 2013–2018, och granskat utvecklingen över tid: Är det liknande frågeställningar som ventileras? I vilka journals publicerar sig forskarna? Hur ser citeringsmönstren ut?

Förutom det uppenbara – att fältet har växt enormt mycket under den studerade perioden – gör forskarteamet flera intressanta iakttagelser. Till exempel var det till en början vanligast att publicera sig i mainstreamtidskrifter inom entreprenörskap. Senare dök det upp en del specialnummer som tog in utbildningsartiklar. I dag publiceras forskningen om pedagogik inom entreprenörskapsutbildning främst i tidskrifter som är inriktade på utbildningsfrågor. I topp ligger Education + Training, Industry and Higher Education, samt Journal of Entrepreneurship Education.

- Vi ser en förflyttning i var man publicerar sig. Samtidigt ser vi också att det är artiklarna som har publicerats i traditionella entreprenörskapstidskrifter som får mest citeringar, säger Politis.

Studien visar att kvantitativa studier som handlar om att mäta effekter av utbildning, har fått större genomslag än kvalitativa studier av vad som händer i klassrummet.

- Det påverkar forskarnas möjligheter att publicera sig. Över tid kan vissa metoder och frågeställningar bli mer eller mindre institutionaliserade.

I början av den studerade perioden spretade artiklarnas teman betänkligt, och det finns också en spretighet i vilka referenser forskarna använder i sina resonemang. Under 2000-talet blev fältet mer homogent.

- Det är en naturlig utveckling. Vi ser att det finns vissa gemensamma vetenskapliga arbeten som forskarna förhåller sig till. Vi ser också tre övergripande teman för forskningen som hänger med över tid, berättar Diamanto Politis.

Det första temat handlar om hur man organiserar entreprenöriellt lärande i en utbildningskontext, både innanför och utanför klassrummets väggar. Det andra temat handlar om vilken roll entreprenörskapsutbildning spelar för förändring och utveckling hos individer och i samhället.

- Det tredje temat har fått fäste den senaste tiden. Det handlar om effekten och nyttan av entreprenörskapsprogram, på regional och individuell nivå. Det finns ett starkt behov av att mäta utbildningens utfall, och forskare försöker hitta ramverk för detta.

- Det här hänger ihop med att man pumpar in stora pengar i entreprenörskapsutbildning. Det finns ett tryck på universitet och högskolor att utbilda företagsamma samhällsmedborgare.

Att forskningsfältet tar form och blir allt mer etablerat har både positiva och negativa konsekvenser. Det blir en slags balansgång. Å ena sidan är det bra att bygga ny kunskap på vad vi redan vet, använda robusta metoder, koncentrera resurser till relevanta teman och publicera sig i ett antal specialiserade tidskrifter. Å andra sidan skapar det normer för hur forskningen ”bör” bedrivas.

- Det kan bli mindre acceptans för utforskande frågeställningar och praktiknära, kvalitativa studier. Det är synd – forskning om hur vi organiserar oss i och utanför klassrummet behövs också, konstaterar Politis.

Artikeln Connecting the past with the present: the development of research on pedagogy in entrepreneurial education har publicerats i Education + Training. Författare är Jonas Gabrielsson, Högskolan i Halmstad, samt Gustav Hägg, Hans Landström och Diamanto Politis, samtliga verksamma vid Sten K Johnson Centre for Entrepreneurship, Lunds universitet.

Kontakta diamanto.politis@fek.lu.se


Text: Åse Karlén


 
Kommentera artikeln
Kommentarer
Namn
Länk till egen sajt/blogg
Kommentar
 
Mest lästa artiklar nu