Institutet för entreprenörskaps- och småföretagsforskning
– sprider kunskap om entreprenörskap, innovation och småföretag
citatBloggen finns kvar men har inte så hög prioritet i vårt nya arbetssätt.
Läs Helenes inlägg på esbribloggen
TEMA: IMMATERIELLA TILLGÅNGAR  | Varumärket det viktigaste värdet i svenska dataspelsbranschen
Foto: Sean Do/Unsplash
Publicerad: 2020-12-01

TEMA: IMMATERIELLA TILLGÅNGAR | Varumärket det viktigaste värdet i svenska dataspelsbranschen

Betydelsen av immateriella rättigheter har ökat i svenska dataspelsbranschen. Men det handlar inte om rädsla för att bli kopierad. Det är helt andra värden som producenterna vill värna.

För femton år sedan köpte vi dataspel på Elgiganten. När en ny version var tillgänglig rusade vi återigen dit för att inhandla det uppdaterade favoritdataspelet. Nu är läget annorlunda.
TEMA: IMMATERIELLA TILLGÅNGAR  | Varumärket det viktigaste värdet i svenska dataspelsbranschen
Vicky Long är universitetslektor på Högskolan i Halmstad och verksam vid Ratio. Hon forskar om immateriella rättigheter i dataspelsbranschen. Foto: Erik Cronberg.

– I dag distribueras dataspel i stället online till dator, mobil och konsol. Det har lett till en förändring av immateriella rättigheter i branschen, säger Vicky Long, forskare vid Halmstad högskola och forskningsinstitutet Ratio.

Medvetenheten om immateriella rättigheter är hög bland större spelföretag. De har ofta egna jurister som jobbar med frågorna. I övrigt är kunskapen låg. Det beror på att hälften av utvecklarna är små och har sällan något registrerat företag. De kallas indieutvecklare och dominerar svenska dataspelsbranschen.

– I dag kan du utveckla spel utan att ha mängder med pengar eller ett förlag i ryggen. En typisk indieutvecklare är en KTH-student som utvecklar spel hemma i föräldrarnas källare på kvällar och helger. De publicerar spel direkt i sociala medier och andra spelplattformar, säger Vicky Long.

Oavsett plattform finns det en kultur i dataspelsindustrin att spelkonsument och spelproducent interagerar tätt med varandra. Tillsammans gör de små och stora ändringar i spelen i realtid.

Spelare som är med och skapar innovationer får oftast ingen ersättning från producenterna, något som branschen ofta får kritik för. Men Vicky Long pekar på svårigheterna med ett ersättningssystem.

– I communityn finns en stor variation av spelare, allt från barn till professionella spelutvecklare. Modifieringarna skiljer sig stort. Medan vissa bara ändrar kläderna på en figur gör någon annan stora ändringar i spelet. Det blir svårt med ersättning under de premisserna, säger hon.

Varumärke allt viktigare i branschen
När en kod är skapad är den alltid skyddad av upphovsrätten, oavsett om den är skapad av en indieutvecklare eller en stor spelproducent. Redan vid nedladdning av spelet accepterar du villkoren att din kunskap eller modifiering – så kallade ”modda” – som bidrar till spelets utveckling kommer att ägas av dem.

– Företagen vill alltid tjäna pengar, och de flesta trycker på accepteraknappen utan att reflektera. Konsumenter har olika inställning till att de jobbar gratis.

Interaktiviteten och spelens ständiga uppdateringar gör att det blir svårt att kopiera och imitera ett dataspel. Det krävs att man har hela paketet av kod, design och förståelse för spelets mekanismer. Det är omöjligt att få tillgång till. Upphovsrättens funktion att hindra kopiering och datorkod, design och andra konstnärliga uttryck i ett dataspel, behövs alltså inte på samma sätt i dag som när vi köpte dataspel på Elgiganten. Immaterialrättsliga åtgärder för att skydda ett spel har på så vis spelat ut sin roll. Ändå anser spelföretagen att immaterialrätter är viktiga och registrering av varumärken ökar. Vicky Long menar att det hänger ihop med hur innovationsprocessen har demokratiserats.

– Indieutvecklarnas inträde på marknaden gör att mängden av produkter har ökat stort. Konkurrensen om spelarna har hårdnat och det har blivit allt viktigare att signalera att jag har en ny produkt och att den är min, säger Vicky Long.

I spelbranschen är signalfunktionen via varumärke alltså viktigare än den skyddande funktionen. De större spelföretagen registrerar varumärken, men indieutvecklarna har låg kunskap om immateriella rättigheter. Och det är inte heller en fråga de prioriterar.

– Värdet för dem ligger i idéerna, men de borde verkligen tänka på att skydda sina varumärken, det är varken dyrt eller krångligt.

Shrekfilmen som blev bok, sen spel…
Möjligheten att använda sig av välkända varumärken är viktigt för att spelföretag ska lyckas.
Sagan om ringen, Shrek och Star wars är exempel på varumärken som spelföretag har köpt rättigheter att använda, i form av licensiering. Men det kan också vara det omvända.

– Super Mario tillexempel började som spel och blev senare film och bok. Det är vanligt att branscherna licenserar ut till varandra. Detsamma gäller bilar och bilvarumärken som licenseras ut till spelutvecklare av racingspel. Dataspel skiljer sig från film och böcker på det sättet att det inte finns en slutprodukt. Spel utvecklas hela tiden och du som konsument kan ta del av utvecklingen på en gång, säger Vicky Long.

Kontakta vicky.long@ratio.se

Immateriella rättigheter
är det område som lagen skyddar för olika former av immateriell egendom.

De immateriella rättigheterna är:
- Upphovsrätten skyddar musik, film, litteratur och annat konstnärligt skapande, och även källkoden till datorprogram.
- Patent skyddar en ny teknisk lösning på ett problem.
- Varumärkesskydd skyddar ett kännetecken för ett företag, en produkt eller tjänst.
- Mönsterskydd/designskydd skyddar utseendet och formen på en produkt.

Så registrerar du ett varumärke
Varumärke kan vara ett eller flera ord, en grafisk symbol, en vara eller varans förpackning. Även ljud och melodier, rörelsemärken, multimediamärken och hologram kan registreras som varumärken. Du ansöker om varumärkesskydd digitalt eller via pappersblankett hos Patent- och registreringsverket, PRV. Skyddet gäller i tio år och kan därefter förlängas tio år i taget. Ansökan om registrering kostar 2 000 kronor.

Open source
Open source, eller öppen källkod på svenska, är en öppen programvara där många dataspel utvecklas av intresserade individer. De görs tillgänglig för vem som helst att använda, modifiera och vidaredistribuera. Innovationsprocessen kallas öppen innovation och är en stor trend inom dataspelsbranschen. Koderna är gratis men villkoret är att den kod som läggs till också ska vara gratis för alla. Det kallas copy left och är på sätt och vis motsatsen till copyright (upphovsrätt).

Miljardomsättning
Under 2019 ökade svenska spelutvecklare sin omsättning med 27 procent till 24,3 miljarder kronor. 2018 ökade omsättningen med 42 procent. Källa: Spelutvecklarindex 2020

Läs mer om Ratios forskning i debattinlägget Immaterialrätten i den digitala eran - svenska dataspelsbranschen som exempel.

Läs även artikeln Kreativitet utan kredd om hur spelare är medskapare av dataspelen utan ersättning.

LÄS FLER ARTIKLAR OM IMMATERIELLA TILLGÅNGAR


Text: Maria Linde


 
Kommentera artikeln
Kommentarer
Namn
Länk till egen sajt/blogg
Kommentar
 
Mest lästa artiklar nu