Institutet för entreprenörskaps- och småföretagsforskning
– sprider kunskap om entreprenörskap, innovation och småföretag
citatBloggen finns kvar men har inte så hög prioritet i vårt nya arbetssätt.
Läs Helenes inlägg på esbribloggen
Värderingar viktigare än vinst för ekoprenörer
Foto: Noah Holm/Unsplash.
Publicerad: 2020-12-02

Värderingar viktigare än vinst för ekoprenörer

I den nya gröna vågen kliver storstadsbor av ekorrhjulet och återknyter till jorden. Maxim Vlasov kallar dem ”ekoprenörer”, och ser deras entreprenörskap som en kraftfull gräsrotsrörelse.

Ordet ekosystem har gjort en resa från biologiböckerna till näringslivsdebatten. Tidigare användes det uteslutande för att beskriva hur levande organismer samspelar i naturen, men de senaste åren har ”ekosystem” också använts för att förklara interaktioner mellan ekonomiska aktörer.

I sin avhandling reclaimar Maxim Vlasov, Umeå universitet, begreppet och tar ner det på jorden igen. Ekologisk medvetenhet mixas med entreprenörskapets förutsättningar.

- Jag har gjort en etnografisk studie där jag intervjuade och observerade 11 entreprenörer som, utan tidigare erfarenhet, har startat småskaliga ekojordbruk i Sverige. Jag deltog också praktiskt i arbetet på deras gårdar, berättar Maxim Vlasov.

I entreprenörernas bagage finns stressade storstadsliv, klimatångest, utbrändhet och missnöje med kontorstillvaron. Andra viktiga inslag är kritik mot ohållbara metoder, rådande tillväxtparadigm, och den globala livsmedelsindustrin.

Inre uppror driver entreprenörskap
Alla hade inte som uttalad ambition att flytta ut på landsbygden och starta ekologiskt jordbruk. I vissa fall växte planen fram, via kolonilotter, ökat odlingsintresse och en önskan att leva ett mer jordnära liv. Vlasov ser det som ett inre uppror som kanaliseras i entreprenörskap.

Värderingar viktigare än vinst för ekoprenörer
Maxim Vlasovs avhandling har titeln Ecological embedding: stories of back-to-the-land ecopreneurs and energy descent. Hans intresse för lokal matproduktion och sparsam användning av resurser väcktes i unga år. "Jag växte upp under en ekonomisk kris i Ryssland på 1990-talet. Det rådde brist på livsmedel och andra varor i affärerna. För att försörja oss odlade min familj grönsaker, frukt och bär", berättar han.
- En del är idealister och drivs av starka föreställningar om hur världen kan förändras. Några ger kanske upp när verkligheten kommer ikapp. För mig är det viktigt att inte bidra till den romantiserade bilden av de ”nya gröna vågarna”.

- Deras företagande handlar till stor del om pragmatism och att kämpa varje dag. Det är ett hårt fysiskt arbete med tidiga morgnar, samtidigt som den ekonomiska osäkerheten är stor. Idealismen sätts verkligen på prov, säger Maxim Vlasov.

Inbäddning, eller embeddedness på engelska, är ett annat begrepp som har gjort starkt avtryck inom entreprenörskapsforskningen. Det handlar om hur väl förankrat företaget är i sin närmiljö och de aktörer som finns omkring det. Maxim Vlasov utvidgar begreppet och talar om en ekologisk inbäddning. Entreprenörerna i hans studie använder sitt sociala kapital och knyter an till lokalsamhället, kunder, leverantörer och andra företag. Men de är också beroende av vädret, jordens förutsättningar, tillgång till vatten, rovfåglar, maskar och andra levande organismer. Allt bidrar till företagets existens och hållbarhet.

- Entreprenörer har sällan all kunskap från början, det innebär att de gör många misstag. Det blir extra tydligt i min studie, där entreprenörerna går från stadsliv till jordbruk. I kontakten med den biofysiska miljön, och i odlingsprocessen, skaffar de sig erfarenhet om platsen. De återskapar även sin fysiska, emotionella och andliga relation med jorden som vårt moderna samhälle har förlorat. Inbäddningen är central för ekoprenörskapet, säger han.

För ekoprenörerna inom den nya gröna vågen är värderingar viktigare än vinst. De vill bli mer självförsörjande, minska användningen av fossila bränslen och bygga upp jorden – inte bespruta den med gifter eller utarma den. Samtidigt måste de överleva, och det är tufft när deras arbetsintensiva metoder ska konkurrera med det industriella jordbruket. Visst finns det konsumenter som är beredda att betala lite extra för ekologiska, närodlade grönsaker. Men en kall vår eller torr sommar kan vara ödesdiger för jordbruksföretagen.

Andelsjordbruk och matförädling
Vlasovs forskning visar att ekoprenörerna tacklar utmaningarna genom att minska sina levnadskostnader, använda begagnade maskiner och verktyg, samt genom olika entreprenöriella strategier. De diversifierar sig och arbetar exempelvis med matförädling, direktförsäljning genom Reko-ringar, restaurangsamarbeten, lönearbete utanför gården, eller utbildnings- och turismtjänster.

- Andelsjordbruk är en ekonomisk modell som blir allt mer populär. Det innebär att jordbrukare ingår avtal med kunder, så att de köper in sig på den framtida skörden. Jordbrukaren får betalt i förskott och kan köpa fröer. Om skörden blir god får alla bra andelar, och blir den dålig delar man på risken.

- Modellen är bra på många sätt, den skapar någon form av solidaritet och relation mellan producent och konsument. Men det kan vara svårt att behålla prenumeranterna – många vill åka på semester i augusti när matkassarna ska distribueras. Och en sommar med svår torka känner sig många företagare stressade över att inte kunna leverera så bra grönsaker som de hade velat.

Under coronapandemin har problemen med globala värdekedjor diskuterats. Många menar att vi i Sverige bör ha en större inhemsk livsmedelsproduktion för att minska sårbarheten. Ekoprenörerna drar ett viktigt strå till stacken.

- De bidrar till matresiliens. De producerar bra mat, biologisk mångfald och bygger samtidigt upp den lokala ekonomin, säger Maxim Vlasov.

- Den nya gröna vågen rymmer många olika individer. För en del är själva företagandet centralt, de brinner för det och är bekväma med att prata om effektivisering och lönsamhet. Andra älskar kanske främst odlandet. Gemensamt för dem alla är deras större samhällsambitioner. Det handlar aldrig bara om jaget.

Odlingsbar mark en bristvara
Om vi vill ställa om till ökad hållbarhet, behöver vi stärka stödet till ekoprenörer inom den nya gröna vågen, menar Vlasov. Hans studier ger flera klara policyimplikationer.

- Det mest uppenbara är vi måste sluta subventionera den fossila industrin.

Maxim Vlasov vill öka tillgången till odlingsbar mark, som han menar är en bristvara.

- Mycket av marken är inlåst i befintliga jordbruk och storskalighet uppmuntras inom EU. Annan mark försvinner när vi bygger. I Umeå har det till exempel uppförts ett nytt shoppingcentrum på bra, odlingsbar mark.

- Jag tror också att inkubatorer som är inriktade på lokal matproduktion och lokala förutsättningar skulle kunna göra stor nytta, säger han.

Hittills är det gräsrotsinitiativ som har byggt upp den nya gröna vågen. Det finns en vilja att hjälpa varandra, och kunskap om alternativa jordbruk hittas över hela världen. Man lär sig via folkhögskolekurser, Youtube och Facebook, eller genom att jobba som volontär.

- Ekoprenörerna pratar inte om att de själva måste bli mer konkurrenskraftiga. Snarare menar man att rörelsen behöver växa, och fler engagera sig, konstaterar Maxim Vlasov.

Kontakta maxim.vlasov@umu.se


Text: Åse Karlén


 
Kommentera artikeln
Kommentarer
Namn
Länk till egen sajt/blogg
Kommentar
 
Mest lästa artiklar nu