Institutet för entreprenörskaps- och småföretagsforskning
– sprider kunskap om entreprenörskap, innovation och småföretag
citatBloggen finns kvar men har inte så hög prioritet i vårt nya arbetssätt.
Läs Helenes inlägg på esbribloggen
”Innovationsutredningen missar vad forskningen säger”
Maureen McKelvey (foto: Carina Gran) och Karl Wennberg (foto: Karl Hatt).
Publicerad: 2021-01-20
Maureen McKelvey och Karl Wennberg replikerar på Alf Karlssons debattartikel som publicerades på esbri.se 5 november 2020 och i Entré nr 4, 2020:

”Innovationsutredningen missar vad forskningen säger”

Som rådgivare i utredningen Innovation som drivkraft – från forskning till nytta (SOU 2020:59) är vi positiva till ambitionen att stimulera nyttiggörande och kommersialisering av forskningsresultat. Vi är dock besvikna på att utredningen inte beaktar vad forskningen egentligen säger om de incitament och strukturer som påverkar innovation och nyttiggörande av forskning, samt hur slutsatserna kommunicerats.

Våra lärosäten är centrala för kunskapsskapande och innovation. Vi får dock inte stirra oss blinda på specifika regler och stödorganisationer. Den internationella innovationsforskningen visar tydligt att än viktigare är kvaliteten på den forskning och utbildning som bedrivs vid lärosätena, samt det institutionella ramverk som påverkar centrala innovationsmekanismer såsom entreprenörskap och arbetskraftsrörlighet.

I en översyn av det svenska innovationsklimatet påpekar OECD (2013) att även om kunskapsöverföring mellan universitet och näringsliv är viktigt så finns större hinder såsom forskningssektorns konkurrenskraft, icke-transparenta stödstrukturer, bristfällig utvärdering av innovationssatsningar, samt låg politisk prioritering av innovationsfrågor. Flera av dessa ligger utanför utredningens område, men centralt är att först beakta kvaliteten på vår utbildning och forskning.

Högskolestudenter är den första viktiga ingrediensen för innovation, brett sett. Här är det långsiktiga tappet i studenters förkunskaper ett grundproblem. Utöver detta har svenska studenter lägst andel lärarledd undervisning i hela EU. Detta är ett mycket större problem för nyttiggörande av kunskap än huruvida vi och våra kollegor får en kollegial bas att samarbeta utifrån vad gäller entreprenörskapsutbildning. Som lärare inom entreprenörskap ser vi givetvis positivt på sådana satsningar. Ett nationellt center med blygsam budget kan dock inte täcka upp den kontinuerliga urholkning av lärosätenas resurstilldelning som länge pågått.

Den andra viktiga ingrediensen för innovation är nyskapande forskning. Här är det oroväckande att svensk universitetsforskning har börjat tappa. OECD påpekar att Sveriges andel av vetenskapliga publiceringar ökar mindre än EU-genomsnittet samt att svenska forskares artiklar citeras alltmer sällan.

Den tredje ingrediensen är ökad kompetensmobilitet. Enligt Universitetskanslersämbetets statistik så rekryteras i dag de flesta forskarstudenter och postdoktorer från utlandet, men mobilitet mellan lärosäten är begränsad. Detta ger en fingervisning om att vi måste värna både kvalitet och mobilitet i högre utbildning. Många utländskt rekryterade forskarstudenter går vidare till internationella karriärer, men för Sveriges skull krävs att fler av de forskare som utbildas upplever det som attraktivt att ta en anställning eller starta företag i Sverige.

Utredningen tar inte ställning i frågan om det finns en motsättning mellan excellent forskning och samhällsnytta, men i ett seminarium på IVA 21 oktober 2020 som sammanfattas i en artikel på ESBRIs webbplats framhåller utredaren Alf Karlsson, att ”samverkan bör vara lika meriterande som forskning”. Vi finner det märkligt att föra fram en annorlunda bild än vad utredningen innehåller. Vid de internationella studier som gjorts så är lärosäten med högst utbildnings- och forskningskvalitet också de som är mest framstående vad gäller kommersialisering. Enkelt utryckt: Ju bättre utbildning och forskning, desto mer av värde kan kommersialiseras, av bättre utbildade personer. Även i Sverige är de forskare som publicerar och citeras mest, de som också tar patent. Skillnaden visar på vikten av vetenskaplig kvalitet också för kommersialisering.

Vi ställer oss även frågande till utredningens syn på kommersialisering som en linjär process som drivs av forskare beroende av ”stödfunktioner”. Utredaren skriver att det svenska lärarundantaget innebär att forskare behöver hjälp av innovationskontor med tjänster som idéutveckling, affärsutveckling och patentrådgivning för att kunna licensiera sin uppfinning, eller kommersialisera denna genom att starta ett företag, till exempel vid en inkubator, med riskkapital från universitets holdingbolag. I verkligheten är det endast en liten del av alla universitetsinnovationer som kommersialiseras så. Många licensieras direkt eller utvecklas genom uppdragsforskning. Andra kommersialiseras genom startups – ibland, men oftast inte, i en inkubatorsmiljö. Privata aktörer investerar långt mer i dessa bolag än universitetens holdingbolag, och ofta med bättre utväxling. Analyser av lärarundantaget påvisar dess fördel för Sverige: I de länder som frångått lärarundantaget (Tyskland, Danmark, Norge) har resultatet konsekvent blivit färre patent av lägre kvalitet, mindre samarbeten mellan universitet och näringsliv, samt färre nya företag.

I stället för selektiva insatser beror Sverige innovationsförmåga på om vi likt andra länder vågar fortsätta även i framtiden med ambitiösa horisontella satsningar på utbildning, forskning och utveckling på alla nivåer. Nobelpriset i ekonomi 2018 visade tydligt att detta är det enda som driver innovation och välstånd på längre sikt.

Om Maureen och Karl
Maureen McKelvey är professor på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet och Karl Wennberg är professor på Linköpings universitet. De har varit rådgivare till utredningen Innovation som drivkraft – från forskning till nytta. Maureen nås på maureen.mckelvey@handels.gu.se och Karl nås på karl.wennberg@liu.se


MER LÄSNING
Innovation som drivkraft – från forskning till nytta. SOU 2020:59

Olof Zaring, Ethan Gifford och Maureen McKelvey: Tillståndet för utbildningar i entreprenörskap vid Sveriges lärosäten: En lägesrapport. I Sveriges entreprenöriella ekosystem. ESBRI, 2016

OECD Reviews of Innovation Policy: Sweden 2012. OECD, 2013

Evangelos Bourelos, Berna Beyhan och Maureen McKelvey: Is the prominent scientist also the one who becomes an inventor? A matching of Swedish academic pairs in nanoscience to examine the effect of publishing on patenting. Research Evaluation nr 2, vol 26, 2017

Thomas Åstebro: Allocation of IP control rights and effective technology commercialization at universities. Rapport, 2016


Text: Maureen McKelvey och Karl Wennberg


 
Kommentera artikeln
Kommentarer
Namn
Länk till egen sajt/blogg
Kommentar
 
Mest lästa artiklar nu